Sessions

Den snabba digitaliseringen av hälso- och sjukvården förändrar i grunden hur människor får tillgång till, förstår och använder hälsoinformation. När artificiell intelligens (AI), automatisering och datadrivna lösningar blir en integrerad del av vården har digital hälsolitteracitet (DHL) utvecklats till en avgörande bestämningsfaktor för jämlik hälsa, delaktighet och tillit till vården.Vår forskning visar att DHL är långt mer än en individuell teknisk färdighet – det är en samhällelig kapacitet som omfattar individers, organisationers och institutioners förmåga att värdera, tolka och använda digital information i komplexa, ofta AI-drivna system. För att denna potential ska realiseras behöver DHL ses som en integrerad del av styrning, policy och utbildning, i linje med Sveriges nationella digitaliseringsstrategi, som strävar efter att göra Sverige ledande i att använda digitaliseringens möjligheter.Ett människocentrerat och tillitsfullt digitalt vårdsystem kräver att fokus flyttas från enbart teknisk tillgång till inkluderande, lärande och rättvisa system som stärker hälsokompetens, egenmakt och jämlikhet i hela befolkningen.Föreläsningen presenterar resultat från pågående forskning och insikter från det Interreg-finansierade DEAHL-BALTIC-projektet (Digital Empowerment for Active Healthy Living) – ett internationellt samarbete mellan aktörer i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Lettland. Projektet utvecklar verktyg, utbildningspaket och policyramverk för att stärka vårdpersonalens digitala kompetens och främja jämlik digital hälsa i Östersjöregionen.Föreläsningen belyser hur digital hälsolitteracitet kan mätas, operationaliseras och omsättas i praktik för att bygga hållbara, tillitsfulla och rättvisa digitala vårdsystem, samt hur det nya Digital Health Equity-nätverket samlar forskare, beslutsfattare och civilsamhälle för att driva innovation, samverkan och jämlik digital transformation – i Sverige, Europa och globalt.

Som en del av arbetet med att förbereda för EHDS i Sverige har Cambio börjat resan mot att anpassa sina produkter och tjänster. Grunden för arbetet är ett nära samarbete – både med kunder och med andra aktörer i ekosystemet – för att säkerställa att lösningarna blir användbara och framtidssäkrade. I föreläsningen delar vi:Hur arbetet går till i praktiken – konkreta exempel på samarbeten och tekniska anpassningar.Vilka utmaningar och möjligheter vi ser framåt när EHDS blir verklighet.Vår syn på nästa steg för implementering och hur vi tillsammans kan driva utvecklingen.

Vilka kunskapsunderlag krävs för att införa digitala medicintekniska produkter? Sophia Frantz belyser behovet av kliniska studier och evidens för att säkerställa att digitala medicintekniska produkter är säkra, effektiva och ger verkligt värde i vården. Sessionen tar upp vilka frågor vården behöver få besvarade för att kunna fatta välgrundade beslut om införandet av nya produkter.

Panelsamtal kring: Nya affärsmodeller i en reglerad vårdmarknad – balans mellan innovation och styrning. Kan digitalisering skapa jämlik konkurrens – eller riskerar den att förstärka klyftorna?

I Sverige drabbas årligen cirka 80 000 patienter av vårdskador, vilket motsvarar ungefär en skada vid vart tionde vårdtillfälle och medför kostnader på omkring åtta miljarder kronor. En central del i arbetet med att förebygga vårdskador är att systematiskt registrera och analysera händelser där något har brustit i vårdkedjan.I Region Västmanland registreras cirka 15 000 avvikelser per år, varav ungefär hälften är patientrelaterade. I dag hanteras dessa i huvudsak manuellt, vilket är resurskrävande och gör att mönster och återkommande risker inte alltid upptäcks i tid. Tillsammans med Mälardalens universitet har vi därför använt artificiell intelligens för att analysera anonymiserade avvikelserapporter.Analysen skapar förutsättningar för mer enhetlig och träffsäker klassificering, bättre prioritering av händelser som kräver fördjupad utredning samt identifiering av trender över tid. Sammantaget kan detta höja kvaliteten i åtgärdsarbetet och stärka vårdens förmåga att förebygga att samma misstag upprepas.

Vad händer när patienter får kommentera sina egna journalanteckningar? Fram till 2021 var detta möjligt, genom en funktion i Journalen som sedan togs bort. Vår analys av en del av de kommenterar som skrevs avslöjar både frustration, behov och förhoppningar. I föredraget lyfter vi patienternas röster och diskuterar vad en sådan funktion kan innebära för framtidens vård.

Digitalisering i vården ska frigöra tid och skapa trygghet – men alltför ofta leder den till IT-stress och ineffektiva flöden. Vårdförbundets rapport Den dumma digitaliseringen visar varför vi måste tänka om. Samtidigt finns inspirerande exempel på medarbetardriven utveckling som gör skillnad. Hör BVC i Partille berätta om sin pilot med digitala vårdplaner – en lösning som ger föräldrar översikt och delaktighet, och frigör tid för personalen. Tillsammans med experter diskuterar vi hur vi går från hinder till stöd: vilka krav ska vi ställa på framtidens digitala lösningar och hur kan vi undvika att upprepa gamla misstag?”

Developing effective digital therapeutic tools requires more than technology - it demands deep collaboration with end-users. This presentation shares a methodological framework for co-creating VR therapy applications with therapists, psychologists, and educators. Drawing from our experience training 400+ professionals, conducting academically validated research with 100 children, and transitioning from educational to clinical applications, we offer practical insights for anyone developing digital health solutions through community-driven innovation.

Region Uppsala står inför ett växande behov av att skapa mer hållbara, proaktiva och patientsäkra arbetssätt – där tekniken inte ersätter människan, utan förstärker kärnuppdraget. I detta pass beskriver Region Uppsala och QUMEA hur tydliga behov inom patientsäkerhet, arbetsmiljö och vårdflöden blev startpunkten för en förändringsresa där ”människor och teknik” är centrala byggstenar. Vi berättar hur regionen och QUMEA tillsammans arbetat för att implementera en lösning som både möter verksamhetens krav och samtidigt skapar trygghet i personalgruppen. Fokus ligger på hur vi förankrat förändringen, hur teknik och arbetssätt integrerats i vardagen, vilka effekter som uppnåtts hittills – och vilka lärdomar som nu formar nästa steg i regionens digitala utveckling.

Myndigheten berättar om sina regeringsuppdrag inom cancerområdet, som syftar till att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter och läkemedel som används på sjukhus, så kallade klinikläkemedel. Presentationen ger en inblick i hur arbetet är organiserat, vilka metoder och kriterier som används, samt hur bedömningarna bidrar till en mer effektiv och jämlik vård genom regionernas arbete med ordnat införande. Vi resonerar kring utmaningar, lärdomar och framtida utveckling inom området.

Vad är nycklarna till ett väl fungerande samarbete där parterna lär och drar nytta av varandras olika förutsättningar? Region Stockholm, Inera och E-hälsomyndighetens berättar om samarbetet kring en invånartjänst för att jämföra vårdcentraler i syfte att göra ett informerat vårdval. Hur har vi arbetat för att tillsammans möta invånarens behov?

Tiden inför och efter övergång till ett nytt vårdinformationsstöd/journalsystem är förenat med hög risk för patientskada.Exempel på orsaker till detta är att resursåtgång inför och under bytet leder till undanträngning av vård, fokus riktas mot datorn istället för patienten och bristande informationskontinuitet. Utöver detta tillkommer risker för bristande teknisk leverans.Region Örebro län har arbetat systematiskt med patientsäkerhetsperspektivet under förberedelser, övergång och därefter fortlöpande.De erfarenheter vi gjort är relevanta inte bara för stora systembyten utan även i mindre digitaliserings uppdrag och projekt.

Handslagsinitiativet GIF – Ekonomiskt bistånd handlar om att utveckla en ny kommungemensam lösning för informationsförsörjning vid ansökan om försörjningsstöd. Informationsförsörjningstjänsten ska agera tillsammans med kommunernas verksamhetssystem och de e-tjänster som den ansökande invånaren använder. Den kommungemensamma kravställningen och de standardiserade APIer som tas fram är centrala för att helhetslösningen ska kunna skapa avsedd nytta hos kommunerna och ge en likvärdig service till invånaren. För att alla delar ska fungera ihop krävs en nära samverkan mellan många parter. Seminariet belyser möjligheter och utmaningar och ger en bild av hur denna samverkan bedrivs inom initiativet GIF – Ekonomiskt bistånd.

This presentation explores the critical intersection of healthcare data analytics, nurse-sensitive indicators (NSIs), and benchmarking as catalysts for nurse-led innovation. Drawing on contemporary evidence and best practice frameworks, the session will demonstrate how nurses can harness data-driven insights to identify gaps in care delivery, benchmark performance, and lead innovation initiatives that improve patient outcomes and organizational efficiency. Participants will receive an example of a methodology for translating data into actionable practice improvements and understand the essential role of nursing leadership in fostering a culture of innovation.

Kalmar kommun visar hur ett gemensamt analyslager över flera verksamhetssystem kan skapa bättre beslutsunderlag, tydligare prioriteringar och systematisk nyttouppföljning. Genom att integrera nyttoanalys, datadriven styrning och effekthemtagning i hela flödet – från idé till uppföljning – har kommunen flyttat fokus från enbart införande till faktisk verksamhets- och samhällsnytta.Föreläsningen belyser hur tydligt ägarskap, rätt involvering av roller och löpande uppföljning gör det möjligt att följa nyttor över tid, hantera oförutsedda effekter och skapa balans mellan innovation och förändrade arbetssätt.

The first in a three-part series, this session explores what people think about 1177 Journal, 14 years after its implementation. We look at the benefits experienced by both patients and healthcare professionals, while also highlighting potential risks, such as threats to the patient-provider relationship that may arise from encountering erroneous information in health records. This discussion sets the stage for ‘Part II. How accurate is 1177 Journal?’, focusing on the impact of incorrect, incomplete, or ambiguous data in the health record.

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora krav på enhetlig, strukturerad och interoperabel information, samtidigt som Region Stockholm genomför flera stora förändringar som nytt journalsystem, EHDS och ICD-11. För att möta detta har regionen etablerat en samlad informatikfunktion och ett Regionalt informatikråd som ger struktur, mandat och gemensamma arbetssätt. Genom att samla terminologi, kodverk, informationsstruktur, masterdata och klinisk informatik skapas förutsättningar för bättre kvalitet och mindre dubbelarbete. Presentationen visar hur samsyn, tydliga roller och nära samverkan mellan verksamhet, IT och forskning har gjort det möjligt att ta steg från vision till praktiskt genomförande. Målet är att inspirera och ge konkreta lärdomar till andra regioner som står inför samma utmaningar.

Karolinska Universitetssjukhuset delar med sig om hur integreringen av deras gedigna data- och informationsstrategi skapat nya möjligheter att kvalitetssäkra och vidareutveckla vården samt att stödja beslut. Denna data är inte bara central för en cancervård i världsklass utan är också avgörande för forskningen. För det forskande läkemedelsbolaget AstraZeneca är samverkan med vården en hörnsten för forskningen och tillgången till data en viktig nyckelkomponent. 

Vi bjuder in till en diskussion kring de statliga tillgångstjänsternas roll i relation till den tillgång som kommer att ske direkt i journalsystemen samt via Ineras nuvarande tjänster Nationell patientöversikt, NPÖ och 1177. En panel, med representanter från E-hälsomyndigheten, Inera AB, regioner och privata vårdgivare, kommer att resonera om detta utifrån olika användningsscenarier.