Ansvarig 

Avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, Socialstyrelsen

Bakgrund

Beredskapen inom svensk hälso- och sjukvård står inför stora förändringar. Det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld ställer nya krav på hur beredskapen ska utformas, och för första gången på flera decennier behöver kriget finnas med som reell risk i sjukvårdens planering. Både utifrån ett nationellt perspektiv, men också utifrån vårt medlemskap i Nato. Hälso- och sjukvården är en central del i det civila försvaret, vilket också ställer krav på förmågan till civil-militär samverkan med Försvarsmakten inom ramen för Totalförsvaret. Hälso- och sjukvården kan också komma att påverkas under hybridpåverkan eller i ett gråzonstillstånd.

Hälso- och sjukvårdens förmåga i krig och inom civilt försvar är också beroende av den beredskapen för fredstida kriser. Här finns erfarenheter och lärdomar från de senaste årens kriser, inte minst från den belastning på hälso- och sjukvårdens som covidpandemin innebar. Beredskapen inom civil hälso- och sjukvård är i sin tur beroende av adekvat verksamhet, förmåga och kapacitet i vardagen.

Innehåll

Mot denna bakgrund har riksdagen i november 2025 beslutat om flera signifikanta förändringar i lagstiftning och annat regelverk på området hälso- och sjukvårdens beredskap. Förändringarna är närmare beskrivna i den nu beslutade proposition (2024/25:167) Hälso- och sjukvårdens beredskap. Det förändrade regelverket träder ikraft redan den 1 januari 2026 och innebär i flera avseenden nya förutsättningar för hälso- och sjukvårdens beredskap. Socialstyrelsen har i uppdrag från regeringen att på olika sätt förbereda och genomföra de förändringar som följer av de nya reglerna. Uppdraget kopplar i sin tur till flera andra av Socialstyrelsens regeringsuppdrag på beredskapsområdet.

Möjligt upplägg presentation

Utifrån detta skulle en presentation från Socialstyrelsen under Vitalis (ex inom ramen för spåret Hälso- och sjukvården i totalförsvaret) kunna utgå från frågeställningarna:

• Vad innebär det nya regelverket för hälso- och sjukvårdens beredskap i både regioner och kommuner? (beredskapsplanering, hjälpskyldighet, begränsad vårdskyldighet/vård som inte kan anstå, lagerhållningsskyldighet)
• Vilka nya förutsättningar gäller för kommuner, regioner och staten ifråga om samverkan vid olika typer av kriser?
• Vad kan vi lära oss av hur våra nordiska grannländer arbetat med motsvarade frågor. Inte minst vad gäller nationell överblick och lägesbilder.