Sessions

Digitaliseringen inom vården fortsätter. Nya behov och möjligheter skapar nya vårdmodeller men det är inte alltid språkbruket hinner med i utvecklingen. Ett exempel är utvecklingen inom telemedicin med möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att digitalt övervaka en patients hälsotillstånd även utanför en vårdenhet. Denna typ av monitorering kan se olika ut, men framför allt har den kommit att benämnas på olika sätt, exempelvis hemmonitorering, fjärrmonitorering, egenmonitorering, distansmonitorering och patientmonitorering. Med så många benämningar, kan vi vara säkra på att vi talar om samma sak? För att undvika missförstånd och minska risken för att vi talar förbi varandra är det viktigt att det finns ett gemensamt språkbruk. Socialstyrelsen har därför under 2024–2025 genomfört en terminologiutredning med syfte att tillhandahålla ett verksamhetsnära och pragmatiskt stöd till hälso- och sjukvården, genom en mer intuitiv och gemensam terminologi gällande monitorering av patienter. Vid denna session berättar vi mer om hur arbetet gått till och vad det resulterat i.

Socialstyrelsen har under 2024 skickat ut en enkät till regionerna för att kartlägga i vilken utsträckning egenmonitorering bedrivs i projektform eller är breddinfört. Egenmonitorering ses som ett brett tillämpningsområde som kräver en kombination av digitala och analoga lösningar för att tillgodose varje patients unika behov.  Det möjliggör kontinuitet och bidrar till en personcentrerad och nära vård som kan ge bättre livskvalitet för patienten och underlätta för vårdpersonalen.  Rapporten redogör för en kartläggning av regionernas arbete inom området och är ett egeninitierat uppdrag inom ramen för myndighetens arbete med att främja, stödja och följa upp omställningen av hälso- och sjukvården till en god och nära vård.

Hur kan vi skapa en vård där patienter känner sig trygga med att ta kontroll över sin hälsa och där vårdpersonalen får rätt förutsättningar att integrera ny teknik i vardagen?I den här föreläsningen delar vi Region Gävleborgs tankar om att erbjuda egenmonitorering till patienter med kroniska sjukdomar. Vi adresserar de stora utmaningarna med att bygga ett system som stödjer både patienter och vårdpersonal i övergången till detta sätt att erbjuda vård. 

Region Östergötland erbjuder en tjänst som ger möjlighet att egenmonitorera hälsodata via mätutrustning, formulär och skattningar samt kommunikation via chatt och video. I den här föreläsningen beskrivs hur vi utformat förvaltningen av tjänsten, efter att regionens införandeprojekt avslutats. Vi berättar om våra erfarenheter efter drygt två år av förvaltning.

Digital första kontakt2023 påbörjades ett arbete inom habiliteringen i Region Skåne med att undersöka om patienter kan ha sin första kontakt digitalt. Resultatet blev positivt och nu finns Digital första kontakt inom hela habiliteringen i Region Skåne. Distansmottagning habilitering Skåne Paralellt pågick ett arbete med att ta fram ett beslutsunderlag för en Distansmottagning inom habiliteringen i Region skåne. Även detta utmynnade i att en Distansmottagning nu finns och verkar. Denna mottagning hanterar bland annat Digital första kontakt för hela verksamheten samt distansutbildningar. 

Centrum för obesitas, som är en del av Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm, bedriver vård för 1300 patienter med obesitas. Det finns en stor innovationskraft på enheten och vi arbetar mycket med att utveckla nya arbetssätt.Att införa en digital läkemedelsuppföljning blev ett givet tillskott i det praktiska arbetet med patienterna. Arbetssättet innebär att läkare på ett patientsäkert och strukturerat sätt får möjlighet att hantera det ökade behandlingsbehovet med nya obesitasläkemedel, inklusive receptförskrivning, till många patienter.Den systematiska uppföljningen av läkemedelsinsättningen är delegerad till andra yrkeskategorier på enheten, som gör detta med stöd av det digitala verktyget i regionens vårdapp Alltid öppet. I verktyget skattar patienten regelbundet sitt mående, anger eventuella biverkningar, effekt och vilken dos de tar. Vårdpersonalen återkopplar till patienten och vägleder kring fortsatta åtgärder gällande medicineringen som till exempel upp- eller nedtrappning, hantering av biverkningar med mera.Nu har vi två års erfarenhet av den digitala läkemedelsuppföljningen. Den digitala interaktionen med patienterna har bidragit till ökad kunskap hos alla yrkeskategorier kring de nya obesitasläkemedlen, men också lett till ökad följsamhet hos patienterna för behandlingen.Vi har påbörjat utvärdering och redan har tagit många lärdomar, vilka vi vill sprida vidare för att inspirera andra enheter att prova på det nya arbetssättet. Region Stockholms Innovationsfond har redan beviljat medel för en enhet inom psykiatrin att få prova vårt arbetssätt för uppföljning med litiumbehandling.

Specialistmödravården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har kontinuerligt mellan 80-100 gravida kvinnor inskrivna i egenmonitorering. Kvinnorna följs upp beträffande blodtryck, protein i urinen och genom självskattning av symtom på preclampsi. 6-8 mottagningsbesök per kvinna kan undvaras genom detta vilket medför vinster för både patient och vårdpersonal. Här presenteras hur enheten arbetat med införandet samt upplevelsen hos patienter och medarbetare.

Ännu mer personaliserad vård genom att kombinera digitalt medicineringsstöd och egenmonitorering? I denna presentation delar Dignio, som är marknadsledare inom dessa områden i Norge, med sig av hur denna kombination har potentialen att förbättra vårdkvalitet och leda till bättre hälsa och mer samordnad vård.

Genom att ersätta pappersutskick med egenbokade tider via 1177 har både föräldrar och personal upplevt stora förbättringar. Genom nära samverkan mellan e-hälsa och barnhälsovårdens ledning kunde förändringen genomföras på alla mottagningar i länet samtidigt. Barnhälsovården visar att när rätt verktyg möter rätt målgrupp – som de digitalt mogna småbarnsföräldrarna – kan förändring skapa nytta för alla på kort tid.

Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till blindhet globalt. Tidig upptäckt samt kontinuerlig uppföljning är avgörande för att bromsa sjukdomens progress. Dessvärre har många galukomkliniker runt om i landet kapacitetsproblem. För att komma till rätt med detta håller nya arbetssätt på att tas fram, som bland annat inkluderar egenmonitorering  och AI-modeller. Kom och lyssna på ett spännande projekt! 

Elisabeth Anckarkrona och Anders Solheim från Region Jönköping delar sina erfarenheter av att omvandla traditionell astmavård till en digital modell med egenmonitorering för nästan 450 patienter. De belyser fördelar, nackdelar, och praktiska utmaningar, som att anpassa arbetssätt, engagera patienter, och hantera olika vårdbehov – en inspirerande berättelse om vårdens digitalisering.

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 45 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - januari 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter pågår sedan februari 2024 vid fyra hälsocentraler. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om arbetet, utmaningar, möjligheter, preliminära resultat, lärdomar och vad nästa steg är.

Vården står inför stora utmaningar med växande vårdköer och ökad efterfrågan på rehabilitering. Genom att kombinera modern VR-teknologi med evidensbaserad fysioterapi möjliggörs distansrehabilitering som är både effektiv och motiverande för. Seminariet presenterar hur VR-baserad fysioterapi kan förbättra patientens rehabiliteringsprocess, öka följsamheten till behandling och avlasta vården.

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet har en tydlig hälsofrämjande effekt hos både barn och vuxna. Trots detta uppfyller knappt 30% av skolbarnen den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag.Aktivitetsklockor anses ha stor potential för att kontinuerligt samla in hälso-data avseende fysisk aktivitet och passivitet. Inom hälso- och sjukvården saknas dock riktlinjer och erfarenhet om hur aktivitetsklockor kan användas på ett patientsäkert och praktiskt sätt i klinisk praxis.Vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg har man genomfört en studie för att undersöka hur aktivitetsklockor kan användas på ett patientsäkert sätt i klinisk praxis.