Programpunkter

In today’s globalized health ecosystem, accelerating product development while maintaining regulatory compliance is vital. In this session, Dr. Deepa and Dr. Mukesh from Clinexel—a full-service Clinical Research Organization—will explore how integrated clinical development and regulatory strategies can streamline the journey from early-phase trials to postmarketing surveillance. The presentation will highlight adaptive trial designs, real-time risk management, and cross-border regulatory insights that enable faster, safer, and more costeffective product lifecycles—empowering pharmaceutical and medtech innovators to scale globally with confidence.
Website: https://clinexel.com/

Presentation av hur E-hälsomyndigheten arbetat med alla interoperabilitetslager till en produktionssatt lösning, praktiskt exempel från regeringsuppdraget om en katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst.

Realtidstext blir avgörande när nya lagkrav träder i kraft den 28 juni 2025 och ställer krav på tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och digitala plattformar.Tillgången till elektroniska kommunikationslösningar och tolktjänster för personer med hörselnedsättning och dövhet är fortfarande begränsad.I denna föreläsning, där både expert-, användar- och tekniskt perspektiv lyfts fram, får du veta hur realtidstext, autotextning och talsyntes, i kombination med AI, kan modernisera och effektivisera såväl digitala kommunikationsplattformar som tolktjänster. Vi visar hur självbetjäningstjänster och en modulbyggd tolktjänstplattform kan förbättra tillgängligheten, optimera resursanvändningen och sänka kostnader.Genom att integrera autotextning och talsyntes i befintliga elektroniska kommunikationslösningar kan vi öka tillgängligheten, säkerställa likvärdig vård och kommunikation samt skapa mer resurseffektiva tjänster – samtidigt som vi säkerställer att verksamheter uppfyller lagkraven på realtidstext i elektroniska kommunikationstjänster enligt Tillgänglighetsdirektivet.

This session provides an overview of the preparations for the EHDS through national case studies. Additionally, we will discuss findings on how Nordic agencies are gearing up for EHDS implementation. 

Socialtjänsten står mitt i en digital transformation. Individers förändrade krav och förväntningar på omsorg, en demografisk utveckling med en åldrad befolkning och en förändrad komplexitet av socialtjänstens arbete är exempel på områden som är grunden till att förändringen sker. Digitala verktyg har implementerats för att möta dessa förändrade förutsättningar bland annat gällande digital service, infrastruktur och välfärdsteknik, och i stort sett alla delar av socialtjänsten är eller är på gång att digitaliseras. Detta ställer nya krav på kompetens hos alla medarbetare.

Tjänsten Nationell patientöversikt  (NPÖ) erbjuds till regioner, kommuner och offentligt finansierade privata vårdgivare och innebär att journalinformation från kundernas olika vårdinformationssystem visas upp i Ineras NPÖ-applikation. 
Tjänsten skapar stort värde för hälso-och sjukvården genom att vårdgivare, exempelvis vid beslut rörande diagnosticering och ordinering av behandlingar och läkemedel, kan ta del av relevant information som andra vårdgivare journalfört.Det finns nu även ett stort och uttalat intresse för att kunna integrera journalinformation, motsvarande det innehåll som finns i NPÖ-applikationen, direkt in i vårdgivares huvudjournalsystem, utan att behöva göra uthopp.

At A great pitch@vitalis, the most innovative Healthtech companies will showcase new digital solutions in healthcare. Attendees can listen to short pitches where 10 companies present their innovations, followed by questions from a distinguished panel. We welcome you to join us for this engaging event with high energy and excitement!
Moderator: Emma Hallenberg, Director CO-AX, Sahlgrenska Science Park
Panelists: Erica Bonns, Läkare, Tor Sander, Investment Associate, Sciety, Petter Wolff, Business Advisor and Specialist Healthtech Systems, CO-AX, Sahlgrenska Science Park, and Magnus Jörnten-Karlsson – Head of Digital Patient & Site Technology and chairman of the board, Evinova AB

Cyberattacker mot Norden har ökat med 38% och moralen hos hotaktörerna blir allt sämre. Offentlig sektor generellt och i synnerhet sjukvården, är inte längre en fredad zon.
För att kunna skydda både känslig data och kritiska samhällstjänster måste vi ha insikterna, verktygen och förmågan att anpassa våra säkerhetsåtgärder i realtid. Omvärldsbevakning ger oss den förmågan att förutse riskerna, och i många fall hindra dem innan de ens inträffar.I den här presentationen kommer vi att visa varför omvärldsbevakning inte är en lyx – det är en överlevnadsstrategi för den offentliga sektorn i en digital värld full av hot. Dags att börja - början är här!

Varje år genomförs en nordisk studie kallad ”Nordic National Health Portals”. Inera representerar Sverige genom 1177.se. Syftet med studien är att inspirera över landgränserna och att ge insikter kring likheter och skillnader som kan användas för att utveckla egna tjänster eller etablera samarbete.Föreläsningen hålls på svenska och norska.

Socialstyrelsen har under 2024 skickat ut en enkät till regionerna för att kartlägga i vilken utsträckning egenmonitorering bedrivs i projektform eller är breddinfört. Egenmonitorering ses som ett brett tillämpningsområde som kräver en kombination av digitala och analoga lösningar för att tillgodose varje patients unika behov.  Det möjliggör kontinuitet och bidrar till en personcentrerad och nära vård som kan ge bättre livskvalitet för patienten och underlätta för vårdpersonalen.  Rapporten redogör för en kartläggning av regionernas arbete inom området och är ett egeninitierat uppdrag inom ramen för myndighetens arbete med att främja, stödja och följa upp omställningen av hälso- och sjukvården till en god och nära vård.

Hur bygger man motståndskraft? Björn Klug, yrkesofficer och psykolog med tjänstgöring i Mali och Afghanistan samtalar med Vitec Appvas tekniska chef Richard Alvegard om motståndskraft och vikten av ett certifierat ledningssystem. Björn Klug har även ett förflutet som utvecklingsledare på kommunal förvaltningsnivå. Tillsammans diskuterar de hur en god samverkan mellan utförandeorganisation och systemleverantör skapar motståndskraft och kontinuitet.

Digitaliseringen inom vården fortsätter. Nya behov och möjligheter skapar nya vårdmodeller men det är inte alltid språkbruket hinner med i utvecklingen. Ett exempel är utvecklingen inom telemedicin med möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att digitalt övervaka en patients hälsotillstånd även utanför en vårdenhet. Denna typ av monitorering kan se olika ut, men framför allt har den kommit att benämnas på olika sätt, exempelvis hemmonitorering, fjärrmonitorering, egenmonitorering, distansmonitorering och patientmonitorering. Med så många benämningar, kan vi vara säkra på att vi talar om samma sak? För att undvika missförstånd och minska risken för att vi talar förbi varandra är det viktigt att det finns ett gemensamt språkbruk. Socialstyrelsen har därför under 2024–2025 genomfört en terminologiutredning med syfte att tillhandahålla ett verksamhetsnära och pragmatiskt stöd till hälso- och sjukvården, genom en mer intuitiv och gemensam terminologi gällande monitorering av patienter. Vid denna session berättar vi mer om hur arbetet gått till och vad det resulterat i.

Programblocket fokuserar på digitalisering av svensk hälso- och sjukvård, med samtal och keynote-presentationer från departementet, SKR och regionerna, vårdgivare samt politiska företrädare och huvudmännen. Samtalen täcker regeringens och regionernas planer, behov och samarbeten bland vårdgivare, samt hur man kan skapa ett effektiv och invånarfokuserat sjukvårdssystem med tydlig nationell styrning och resurseffektiv utveckling.

Efter många års arbete har de nio regionerna inom Sussa samverkan enats om en gemensam struktur för vårdinformation. Det har varit en resa fylld av både utmaningar och insikter, men resultatet är ett viktigt steg framåt för att skapa förutsättningar för en mer sammanhållen och effektiv vård. 
Under denna föreläsning berättar vi om resan mot enad vårdinformation – hur vi har arbetat, vad vi har lärt oss och vad detta kan betyda för framtiden. Vi reflekterar också över vägen framåt och hur vi tillsammans kan fortsätta att utveckla vården för både patienter och vårdpersonal.

Att ha tillgång till information är en mänsklig rättighet. 
Därför måste information vara tillgänglig för alla.
Men vad är tillgänglig information? 
Hur kan jag försäkra mig om att mottagaren kan hitta, läsa och förstå det jag skriver?
Förstår mottagaren det jag säger?Denna föreläsning ger dig viktig kunskap och praktiska verktyg
hur din kommunikation kan blir mer begriplig. 
Du får lära dig mer om klarspråk och lättläst svenska.

Vårdförbundet har genomfört en omfattande undersökning om digitaliseringens påverkan på sjuksköterskors arbetsmiljö (över 1 000 sjuksköterskor har deltagit). Under denna föreläsning kommer vi att dyka djupt in i resultaten från undersökningen och diskutera hur digitaliseringen påverkar sjuksköterskors arbetstid, tid med patienter och administrativa uppgifter. (Undersökningen pågår, vilket kan komma att påverka inriktningen på föreläsningen.)

Med den nya socialtjänstlagen 2025 ska socialtjänsten bli mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad än idag. Omställningen innebär att nya arbetssätt behöver utvecklas för att sänka trösklarna och nå invånare tidigt, innan problemen växt sig stora. För att lyckas med det behöver socialtjänsten också sluta göra sådant som inte ger önskat resultat och utforma arbetet utifrån de behov som invånare har. Socialtjänsten ska också jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Under seminariet får du veta mer om ny socialtjänstlag och omställningen till en mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst.

Vi utgår från Internetstiftelsens mångåriga erfarenhet som nationell federationsoperatör i att skapa ett system för informationsutbyte genom digital tillit och hur området utvecklas och vad vi alla behöver förhålla oss till. Tillit är en grundläggande förutsättning för att samarbete och samverkan ska fungera. Digital samverkan kan skapa stor nytta och möjligheter men medför även risker och hot som skiljer sig från de risker och hot vi är vana att hantera vid fysisk samverkan. Vi behöver därför andra mekanismer för att skapa och upprätthålla tillit mellan samverkande parter i ett digitalt ekosystem.