Programpunkter

Att ha tillgång till information är en mänsklig rättighet. 
Därför måste information vara tillgänglig för alla.
Men vad är tillgänglig information? 
Hur kan jag försäkra mig om att mottagaren kan hitta, läsa och förstå det jag skriver?
Förstår mottagaren det jag säger?Denna föreläsning ger dig viktig kunskap och praktiska verktyg
hur din kommunikation kan blir mer begriplig. 
Du får lära dig mer om klarspråk och lättläst svenska.

Realtidstext blir avgörande när nya lagkrav träder i kraft den 28 juni 2025 och ställer krav på tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och digitala plattformar.Tillgången till elektroniska kommunikationslösningar och tolktjänster för personer med hörselnedsättning och dövhet är fortfarande begränsad.I denna föreläsning, där både expert-, användar- och tekniskt perspektiv lyfts fram, får du veta hur realtidstext, autotextning och talsyntes, i kombination med AI, kan modernisera och effektivisera såväl digitala kommunikationsplattformar som tolktjänster. Vi visar hur självbetjäningstjänster och en modulbyggd tolktjänstplattform kan förbättra tillgängligheten, optimera resursanvändningen och sänka kostnader.Genom att integrera autotextning och talsyntes i befintliga elektroniska kommunikationslösningar kan vi öka tillgängligheten, säkerställa likvärdig vård och kommunikation samt skapa mer resurseffektiva tjänster – samtidigt som vi säkerställer att verksamheter uppfyller lagkraven på realtidstext i elektroniska kommunikationstjänster enligt Tillgänglighetsdirektivet.

Enkel, tydlig och gemensam patientinformation ger en högre hälsolitteracitet hos invånare, patienter och anhöriga vilket ger bättre hälsoutfall och förebyggande av hälsoproblem, det ger också patienter och anhöriga mer kontroll över vårdsituationen.Idag skapar, underhåller och förmedlar varje enhet i VGR sin egen patientinformation vilket är mycket tidskrävande och skapar ibland en otydlighet kring vilken information som gäller. Det leder till minskad tid för patienter, oförberedda besök och i värsta fall uteblivna besök.

Idag investeras stora belopp i välfärdsteknik och e-hälsotjänster med syfte att effektivisera vård- och omsorg. För att nyttan ska realiseras behöver de vara enkla att använda och begripa, samt möta användares behov. ”Användarmedverkan i praktiken” är en guide som beskriver hur produkter och tjänster kan utvecklas i nära samarbete med användare.

Tillgänglig vård för alla: Inkluderande digitala och AI-baserade lösningar för framtidens patienterI denna föreläsning utforskas hur digitala och AI-drivna vårdlösningar kan utformas för att vara tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Vi tar upp praktiska, tekniska och etiska perspektiv på hur teknik kan stärka patientens självständighet, förbättra vårdkvaliteten och möta kraven på individanpassning och kontinuitet.Fokus ligger på integration av digitala lösningar, AI och fysiska hjälpmedel, med konkreta exempel på framgångsrika digifysiska produkter. Deltagarna får insikter om hur tillgänglighet kan implementeras i utvecklingen av vårdteknik och hur det bidrar till hållbar innovation och en mer inkluderande vårdmiljö.

En genomgång av exempel på gränssnittsutformningar, för både medicintekniska produkter och andra produkter och hur väl de stödjer, eller inte stödjer, användarna. En diskussion om vad MDR kräver för att säkerställa att gränssnittet mot användaren är anpassat utifrån människans förutsättningar.

Presentationens utgångspunkt är en djup analys av de användarenkäter som görs på 1177.se, vars syfte är att förstå våra användare för att den vägen kunna utveckla1177.se ytterligare. 

Hur går det till när designstudion får in en idé från en verksamhet till att det blir ett färdigt program på 1177 stöd och behandling? För att öka invånarens motivation till att göra en beteendeförändring måste stöd- och behandlingsprogrammen fånga invånarens intresse och engagemang. Det handlar bland annat om att interagera med användarna, förmedla information på ett tillgängligt sätt och skapa pedagogiska upplägg som gör det lätt för invånare att förstå och ta till sig informationen.

Välkommen till en inspirerande föreläsning om invånarinvolvering vid utveckling av digitala tjänster! Vi delar med oss av erfarenheter från vårt projekt med digitala kallelser, där vi använt metoder som väntrumsdialog, lärandeträffar för personer med funktionsnedsättning, användningstester och interaktiv digital invånarpanel. Kom och ta del av insikter, deltagarnas upplevelser och hur vi samskapar för att förbättra den digitala vården.

Inledning av moderatorerna där de bland annat pratar med en vårdlots om varför det är viktigt att nationell vårdförmedling fungerar.  

Hur kan förutsättningarna för nationell vårdförmedling förbättras? I denna föreläsning presenteras myndigheternas förslag på nationell plan för nationell vårdförmedling som tagits fram inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag. Målsättningen är att en mer välfungerande nationell vårdförmedling ska bidra till en förbättrad tillgänglighet och mer jämlik tillgång till vård.Vi presenterar dagens huvudsakliga utmaningar med nationell vårdförmedling, vilka olika stödbehov som finns och vilka insatser som behövs. Föreläsningen ger en djupare förståelse kring hur det fortsatta arbetet kommer se ut.

Diskussion kring det som sagts tidigare där diskussionen fokuserar på aktuella utmaningar och framgångsfaktorer för att lyckas. Varför är det här viktigt? Hur fungerar det idag? Hur kan nationell vårdförmedling förbättra tillgängligheten och bidra till en mer jämlik vård? Hur behöver alla i hälso-och sjukvårdssystemet bidra för att det ska fungera? Vilka utmaningar finns det framåt?  

Ojämlik operationssjukvård är diagnosen på den vård vi bedriver idag i Sverige. SPOR kan påvisa ett antal märkliga skillnader mellan regioner vad gäller både vårdinnehåll och väntetider. Vi har en lång väg kvar till våra politiska mål om en jämlik sjukvård!

Seminariet presenterar koncept för en nationell preventionsinfrastruktur som främjar hälsoförebyggande insatser och adresserar områden som ohälsa, skolmisslyckanden eller ensamhet. Konceptet syftar till att bygga framtidens preventionssystem.

Socialstyrelsen och region Västra Götaland berättar hur kan data användas för att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Socialstyrelsen berättar om status i det pågående arbetet med att samla in väntetider och vårdplatser

Kort inledning där moderatorerna reflekterar över det som sas om nationell vårdförmedling under Keynote dagen innan.

Hur kan en regiongemensam organisation bidra till mer enhetliga och ändamålsenliga arbetssätt för nationell vårdförmedling? I denna föreläsning redogör Socialstyrelsen för den tilltänkta nationella samordnings-organisationen som syftar till att förbättra förutsättningarna för regionernas samarbete inom nationell vårdförmedling. Socialstyrelsen kommer att presentera hur organisationen är tänkt att utformas och implementeras samt vilka komponenter som ingår. Genom konkreta exempel och beskrivning av nuläget ges en tydligare bild av hur den nya organisationen i förlängningen kan bidra till ökad tillgänglighet genom bättre samverkan mellan regionerna.

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med den framväxande nationella digitala infrastrukturen för nationell vårdförmedling. Vi visar vilka möjligheter som finns för avtalshandläggare och vårdlotsar idag samt hur tankarna ser ut för framtiden, både vad det gäller att söka vård och att se lägesbilderna över väntetider till planerade kirurgiska åtgärder. 

Vilka är de viktigaste prioriteringarna för nationell vårdförmedling de kommande åren? I denna föreläsning presenteras de insatsområden som myndigheterna har identifierat som avgörande för att stärka och utveckla arbetet med nationell vårdförmedling i Sverige. Föreläsningen ger bland annat en beskrivning av planerade insatser för att förbättra hantering och uppföljning av ärenden, hur den regiongemensamma organisationen ska implementeras och utvecklas samt hur tillgänglighet och effekterna av nationell vårdförmedling ska följas upp. Vi går igenom både strategiska vägval och konkreta insatser som kommer att påverka arbetet framöver.

Jämställdhet mellan könen är ett av FNs 17 globala mål för en hållbar framtid. Trots detta bär kvinnor världen över ett större ansvar än män för omvårdnaden av sina barn. Idag uppskattas att cirka 15 till 20% av alla barn i världen lever med en kronisk sjukdom eller har ett ökat behov av regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården.En viktig och relativt outforskad fråga är vem av föräldrarna till barn med kroniska sjukdomar som tar det största ansvaret vid olika typer av sjukhusbesök. Introduktionen av distansmöten via videolänk inom sjukvården under COVID-19-pandemin har gett upphov till frågor om hur denna förändring har påverkat vilken förälder som närvarar vid besöken. Vilka möjligheter och ansvar sjukvården har för att främja en mer jämlik omvårdnad inom föräldraskapet?