Programpunkter

Införande av digitala stödsystem behöver ske utifrån perspektivet verksamhetsstöd snarare än lösning av delproblem. Digitaliseringen måste stödja en kontinuerlig dynamisk sjukvårdsprocess, sömlöst föra information inklusive planering längs patientens väg, stödja sekundärprevention, ge och inhämta information direkt från patienten och ge stöd för moderna rationella arbetssätt där patienten står i centrum. Kort sagt digitaliseringen måste ske så att sjukvårdsprofessionen stöds i sin verksamhet.

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

How many airports can handle and coordinate flight traffic without a visual command center? Many hospitals are looking in the same direction and considering establishing a so-called clinical coordination center, where hospital staff can monitor workstreams and processes around the clock. Explore how a command center solution can optimize hospital workflows by combining big screen views with smartphone-based notifications and how targeting the right personnel on the floor to take action can prevent bottlenecks before they occur.  

Masterclass@vitalis 
En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" avslutas med ett panelsamtal med titelnForskarnätverket för digital vård växer: Samtal kring trender i digitala tjänster & vårdmöten.Forskarnätverkets styrgrupp diskuterar aktuell forskning i Sverige och "abroad" som knyter tillbaka till fynden vi hört under dagen.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Vi beskriver nyttan med att vara överens om begrepp och termer på svenska, och visar NIM:ar med tillhörande begreppsmodeller/kodverk. Vi visar också hur NIM:ar kan fungera för att beskriva information som kan behöva delas mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, exempelvis i en standardiserad inddividuell plan (SIP). 

Modern EHRs come with comprehensive handling of patient data to improve the quality of care and patient safety. However, the usability of the systems is not taken for granted as many implementations face challenges in the Nordics and globally. This presentation takes a closer look at the ways to understand more about clinicians' experiences of using such systems, and how their insights can be utilized for making sure that the real clinical working context can be taken into account during implementation, and to follow up the experiences for further assuring the practical utility of an EHR in production use over the whole life cycle.

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

Integrerade vårdsystem behöver bedömningssystem som talar samma språk. I Finland beslöt riksdagen år 2020 att införa en internationell standard interRAI (www.interrai.org) som stöd för vårdplanering, kvalitetsutveckling och resursplanering i äldreomsorgen. 

A presentation of the use of Remote Patient Monitoring in the US and its impact on healthcare.  The importance of reimbursement codes as a driver for wider use and urrent development trends for RPM and digital health in North America.

I E-hälsomyndighetens enkätundersökning har Sveriges invånare tyckt till om hur de använder och upplever digitala tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Undersökningen är ett viktigt kunskapsunderlag för att följa upp Sveriges vision om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e‑hälsans möjligheter.

Efter Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" öppnar vi upp för en nätverksträff för forskare i nätverket, dagens presentatörer och andra forskare som är intresserade av Digital vård, digitala vårdmöten och andra eHälso-tjänster. Anmälan via https://digitalcareresearch.se/ krävs då vi vill planera för kaffe/te och tilltugg. Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Del 2 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! Ett pärlband av pitchade forskningsresultat.Den närmaste halvtimmen ger DOME-konsortiet pitchar av utvalda forskningsresultat från den senaste perioden. Det blir en snabb överblick över artiklar/data relaterat till DOMEs nya forskningsprojekt NORDeHEALTH  och utifrån olika perspektiv lyfts opublicerade resultat från "den stora patientenkäten", som låg ute i Journalen under februari 2022. -->
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Bayer presenterar samarbeten på lokal nivå (Sverige) med medtechföretag och digitala vårdgivare. Varför gör vi dessa samarbeten och varför finns det ett ömsesidigt intresse? Är patienten i slutändan den stora vinnaren?

Presentationen baseras på pågående forskning om användningen av digitala stöd för i vården vid Lunds universitet. Studierna av de tre systemen Podden, Paddan och Plattformen har studerats ur ett arbetsmiljöperspektiv och visar på skillnader i utveckling, implementering och användning av tre olika digitala lösningar i vården.

Kom och lyssna in hur Region Stockholm har ökat produktiviteten, användarvänligheten och säkerheten genom att införa en snabb, mobil och driftsäker IT arbetsplats för både interna och externa användare. Samtidigt har man också reducerat sitt klimatavtryck. Hur har de lyckats?

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Vi vill berätta om det arbete vi gör för att införa äldremottagning på vårdcentral. En förändring som vi tvingats ha helt digital fram tills nu. En omställning till god och nära vård och där det tydligt märks att handledning för verksamheten är en framgångsfaktor. Vi arbetar även mycket med utdata för att identifiera, underlätta besök och följa upp.

Interreg-projektet VälTel 2.0 har pågått under hela pandemitiden. Projektet har drivits på distans mellan Norge och Sverige. Vi vill delge er både för och nackdelar med att driva projekt av denna storlek på distans. Och berätta hur en plötslig pandemi formade projektet."Pandemin öppnade dörrar i ett tempo som inte var möjligt innan. Pandemin gav oss vissa fördelar"

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.