Sessions

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

Inom klinisk patologi analyseras vävnads- och cellprover för att ställa diagnos. Patologernas utlåtanden används av såväl onkologer, radiologer, urologer och kirurger, men dessa professioner arbetar vanligtvis i olika it-system. Standardiserad och strukturerad dokumentation av undersökningarna stödjer att utlåtanden görs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap. Det kan även underlätta informationsöverföring mellan it-system och bidra till att öka återanvändbarheten av informationen för olika ändamål. Vi presenterar hur Karolinska universitetssjukhuset digitaliserar patologiprocessen och om ett nationellt arbete som besdrivs inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning. Vi kommer också att berätta om hur vi samverkar för att uppnå mål och förväntade nyttor.

Vi beskriver Socialstyrelsens arbete med nationella informationsmängder (NIM:ar) och nationell informationsstruktur (NI), som skapar förutsättningar för semantisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Bland annat arbetet med att uttrycka juridiska krav informatiskt, en samverkan mellan jurister, terminologer och informatiker. 

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E‑hälsomyndigheten visar de fastställda bedömningskriterierna och beskriver processen för bedömning och beslut. Målgrupp: Utgivare av e-hälsospecifikationer

Journalsystem har inte bara som syfte att dokumentera patientens resa genom vården, det är även ett arbetsverktyg för hälso- och sjukvårdens personal samt ger värdefulla insikter för planering, effektivisering och förbättringar av vården. Inom Sussa samverkan är vi nio regioner som med samlade krafter, erfarenheter och kunskaper skapar förutsättningar för informationsdriven vård och ett effektivt, säkert verktyg i det dagliga arbetet och kvalitativ uppföljning och rapportering. 

Användning av omvårdnadsterminologin ICNP (International Classification of Nursing Practice) i Snomed CT, ger förutsättningar för ett standardiserat och systematiskt sätt att dokumentera och följa upp omvårdnad – exempelvis omvårdnadsdiagnoser, -åtgärder och -resultat. Användning av ICNP i Snomed CT kan också ge ökade möjligheter till forskning och verksamhetsutveckling. I augusti 2020 tecknade de internationella ägarorganisationerna för ICNP, dvs. ICN respektive Snomed CT, ett avtal om att ICNP ska ingå som en del av Snomed CT. Som en följd av detta har Socialstyrelsen etablerat ett projekt i syfte att tillhandahålla en översättning av ICNP i den svenska utgåvan av Snomed CT. Projektet har genomförts i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening i enlighet med en gemensamt framtagen överenskommelse. Det primära resultatet av projektet är en kvalitetssäkrad översättning av det internationella ICNP-urvalet. 

En guidad tur i de delar av journalsystemsstandarden openEHR som är extra intressanta vid tillämning av svenska patientdatalagen (PDL).Under slutet av 2021 genomfördes första fasen av ett samarbetsprojekt mellan leverantörer och vårdgivare fokuserat på hur openEHR kan tillämpas för att stödja uppfyllnad av patientdatalagen på ett leverantöresneutralt och organisationsöverskridande sätt. Föredraget orienterar lite allmänt om viktiga relaterade strukturer i openEHR och förklarar många av de designval som nu fomaliserats i en gemensam öppet tillgänglig implementationsguide för PDL i openEHR. Under 2022 fördjupas arbetet med ytterligare aspekter, deltagande i projektet är öppet för alla intresserade.

Vi beskriver nyttan med att vara överens om begrepp och termer på svenska, och visar NIM:ar med tillhörande begreppsmodeller/kodverk. Vi visar också hur NIM:ar kan fungera för att beskriva information som kan behöva delas mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, exempelvis i en standardiserad inddividuell plan (SIP). 

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

Denna presentation ger en introduktion till FHIR:s resurser för kunskapsstyrning och hur de kan användas för att representera vårdflöden och processer samt verksamhetsregler och KPI:er. Tillsammans med en beskrivning av hur komponenter i en modern vårdinformationsmiljö samspelar för att realisera detta ger denna presentation ett lösningsmönster för att nyttja FHIR för att representera och omsätta klinisk kunskap.