Sessions

För att klara hälso- och sjukvården och omsorgens utmaningar ställer vi om till Nära vård och nya arbetssätt utvecklas. Det kräver förändringar och möjliggörare. En möjliggörare är lagen om Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation (SVOD).  Följ med SVOD:en på resan med utgångspunkt i  omställningen till Nära vård till att i finalen lyssna till Ljusdal och Krisitanstads arbete med lagen hemmavid och Ineras planer på nationella lösningar. 

I nära samarbete med brukare och socialtjänst i Falu och Rättviks kommuner utvecklar Högskolan Dalarna en digital tvilling för personcentrerad hemtjänst. Presentationen beskriver projektet och de forskningsresultat som hittills genererats.

En av utmaningarna inom vård -och omsorg är att bemanna efter behov och att veta hur mycket resurser som kommer att behövas framöver. Inom ramen från ett Vinnovaprojekt har Vetlanda kommun startat en AI-resa tillsammans med Ensolution och forskare från Högskolan i Halmstad och. Inom ramen för projektet tas en nyskapande AI-modell fram som beräknar det kommande behovet av hemtjänst- och hälso- och sjukvårdsbehov utifrån de underliggande individernas olika utveckling. Detta medför att verksamheten proaktivt ska kunna på tidigt stadie se behovet och därigenom effektivisera planeringen. Parallellt med detta har en modell för att identifiera brukare för potential till förebyggande insatser också tagits fram. Under passet kommer själva AI-modellen att presenteras varvat med konkreta resultat och resonemang kring ytterligare användningsområden och effekter.

Under 2023 införde omsorgsföretaget Attendo livskvalitetssamtal på äldreboendena i Sverige. Med hjälp av en metod kan Attendo inte bara se vilka enskilda insatser som gör störst skillnad för de äldre, vi kan också mäta hur mycket de äldres livskvalitet totalt sett har förbättrats genom den omsorg de får hos oss. Kom och lyssna på Lena Erngren, kvalitetschef på Attendo som berättar mer om metoden och hur den förändrat både Attendos interna arbete med en personcentrerad vård och omsorg och fått att bättre förstå hur vi kan anpassa verksamheten efter det som faktiskt gör skillnad för den enskilde i vardagen.

På webbplatsen aisocialtjanst.digg.se kan de som arbetar med verksamhetsutveckling och innovation inom socialtjänsten få konkret hjälp med att komma igång med AI som en del av digitaliseringen. Webbplatsen innehåller kunskapshöjande material för kommunernas socialtjänst inom området AI. Här finns användbara länkar till befintliga stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Här finns också berättelser från de kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar inom socialtjänsten. Webbplatsen är resultatet av ett regeringsuppdrag där Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen arbetat för att höja kunskapsnivån hos kommunernas socialtjänst inom området AI. Myndigheterna har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fört dialog med ett urval av kommuner som ligger i framkant när det gäller att testa hur AI kan användas i socialtjänsten. 

Kan AI säkerställa en hållbar bemanning och ge både ekonomiskt och kvalitativt goda effekter? Demografisk utmaning, en allt svårare rekryteringssituation och förändringar i lagstiftning gör bemanning till en stor utmaning inom vård och omsorg. Som en lösning testar Kalmar kommun AI som verktyg i schemaplanering inom funktionshindersomsorg och hemtjänst. Målsättningen är att AI både ska kunna minimera administrativ tid, säkerställa ett optimerat schema utifrån effektivitet och medarbetarens önskemål men också öka kontinuiteten för brukaren.

Sverige och Norge står inför liknande utmaningar inom kommunal hälsovård, men de organisatoriska strukturerna varierar. Den här sessionen utforskar likheter och skillnader inom primärvården, med fokus på effektiv datadelning och återanvändning av hälsodata.Vi kommer att diskutera möjligheter och utmaningar inom de organisatoriska, juridiska och teknologiska ramarna i båda länderna, från både tjänsteleverantör- och hälsovårdsperspektiv.Målet är att dela insikter om båda systemen och utforska möjligheten till ömsesidig inspiration för framåtriktade lösningar.Var med oss och diskutera framtiden för datadelning och tillgång till hälsodata inom kommunal hälsovård i Sverige och Norge!

I Östersunds kommun får invånare med alkoholmissbruk själva bestämma när, var och hur de vill ha behandling, tack vare en digital behandling utvecklad i samverkan med klienterna i kommunen.

Det pratas mycket om samverkan mellan regional och kommunal vård, men hur kan det fungera i praktiken? I Mölndals stad kan patienter listade på Forsåkers vårdcentral få en sammanhållen, smidig och transparent vård tack vare samverkansflöden som arbetats fram i en gemensam digital vårdplattform.

SKR, Inera och Adda har tillsammans med kommunerna tagit fram en handlingsplan för att realisera välfärdsutveckling genom digitalisering. I handlingsplanen beskrivs dels ett antal konkreta digitaliseringsinitiativ att initialt gå samman kring, dels strukturer och arbetssätt för ett starkare kommungemensamt digitaliseringsarbete för en bättre välfärd. Genom digitalisering kan landets kommuner enklare möta de utmaningar man står inför kopplat till bland annat kompetensbrist och tuff ekonomi. 

Tillsammans för Norrbotten! Vi berättar om resan vi gjort mot ett gemensamt EKO-system för socialtjänsten i alla 14 kommuner i Norrbotten genom att bana väg för samverkan och samarbete för att möta framtidens utmaningar och möjliggöra framtidens välfärd. Ett projekt som tagit samarbete till en helt ny nivå i länet!

Behovet av enkel och kostnadseffektiv tillgång till sin egen data i en kommun är i dag ingen självklarhet, inte minst i våra mindre kommuner. Lyssna till hur Storfors kommun beskriver sina behov och hur de i ett Swelife-finansierat projekt tillsammmans med externt stöd tagit fram ett förslag till en gemensam analysplattform där du kan lagra data på individnivå och samtidigt aggregerat dela och jämföra data med andra kommuner.

Ett unikt projekt som är det första viktiga steget för att kunna använda kommunens Hälso- och sjukvårdsdata för att kvalitetssäkra vården och arbetsmiljön i den kommunala primärvården. Syftet med projektet var att som en del i omställningen till Nära Vård, undersöka möjligheten att införa PrimärvårdsKvalitet i kommunal primärvård, med inriktning att stärka det systematiska och proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Det finns mycket fakta som kan fångas direkt från  patientjournalen. Många lärdomar har framkommit om bl.a. kommunal primärvårds dokumentation, vad som är väsentligt att kunna mäta, vikten av att vårdpersonalen själva kan se data om sin egen verksamhet och följa upp vården av enskilda patienter.

För att åstadkomma en personcentrerad och sammanhållen vård- och omsorgsplanering krävs verksamhetsutvecklingsarbete tillsammans med samtliga aktörer såsom medarbetare, chefer och ledare. Vi kommer att diskutera betydelsen av ett tydligt och förankrat mål, dess effektmål, stegvisa arbetssätt. Vi kommer även att presentera den metod som används för genomförandet WBC´s tio - stegsmodell som använts sedan 2016 i SUSSA och på Åland. Vi kommer att visa på resultat och nyttor för patienten och medarbetare som tex en gemensam inskrivning, gemensam vård- och omsorgsplanering, förbättrad resursanvändning, återanvändning av information, minskad förvaltning av termer och begrepp, enhetliga mallar samt minskad dubbeldokumentation. 

Genom att utnyttja kraften i Microsoft CO-pilot och Azure Open AI (Chatgpt 4) har Uddevalla kommun inte bara implementerat banbrytande lösningar för att effektivisera äldrevården utan även hanterat de komplexa utmaningarna som den föränderliga regelramen innebär. Ta del av deras av insikter och erfarenheter.

Ökad patientsäkerhet, bättre service till invånaren och frigjord tid motsvarande drygt 15 årsarbetare. Det är några av nyttorna som skulle kunna uppnås i en kommun med 85 000 invånare som går från att arbeta analogt och använda telefon, fax och post till att tillsammans med andra vårdgivare fullt ut nyttja fyra av Ineras befintliga tjänster för att utbyta information. Ineras strateg Karin Bengtsson berättar om möjligheterna som nyttokalkylen ”Optimerat läge för kommunerna” visar på.

Digitalisering i offentlig sektor har både präglats och påverkats av juridiska diskussioner. Vad som är rätt och vad som är fel. Nu när AI har presenterat sig på allvar kommer digitaliseringsarbetet gå in i en ny fas, med ytterligare juridiska frågeställningar. Hur kan vi arbeta för att det juridiska perspektivet ska vara en möjliggörare för verksamhetsutveckling där vi når den fulla potentialen av AI? Och hur ska vi arbeta tillsammans för att både möta den höga förändringstakten och skapa en hållbar och förtroendeskapande digitalisering? På detta seminarium kommer vi att gå igenom en checklista för hur man kan implementera AI-lösningar och samtidigt ta sig an dessa utmaningar.

Många anhöriga lever under flertalet år med en stor stress i vardagen och riskerar därför egen fysisk eller psykisk ohälsa.” Vad händer om jag drabbas av en olycka eller akut sjukdom?” Vid ett sådant tillfälle ska många aktörer på olika nivåer agera, kommun, räddningstjänst, ambulans och polis. Ett digitalt stöd, där alla kan dela samma information för att lösa problemet, vore till stor hjälp. I denna föreläsning hör du hur Höganäs kommun, med hjälp av tjänstedesign gick från behov till implementerad digital tjänst på 6 månader.

Välkomna till vår inspirerande paneldebatt, "Innovativt Ledarskap: Erfarenheter av AI inom socialtjänsten", där vi fördjupar oss i den spännande fusionen av artificiell intelligens och social omsorg. Genom att låta kommunrepresentanter från Uddevalla dela med sig av sin unika resa vill vi utforska hur AI blir en motor för förändring och innovation inom ledarskapet inom socialt arbete.

På socialtjänstens område saknas det idag tillförlitliga uppgifter på nationell nivå på flera områden vilket försvårat utveckling av socialtjänstens insatser baserat på evidens. Nu har Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda införandet av en helt ny lag om socialtjänstdataregister som kommer att ge oss tillgång till data på socialtjänstens områden motsvarande sådan data som sedan länge finns för hälso- och sjukvården. Vi har också fått regeringens uppdrag att utveckla vår statistikproduktion utifrån verktyget RegSo som används för att analysera data utifrån geografiska statistikområden som baseras på socioekonomisk sammansättning. Vi vill under denna programpunkt inspirera genom att beskriva hur mycket bättre möjligheter som kommer att finnas framöver till en utökad evidens kring socialtjänstens insatser och analyser av befolkningens hälsa utifrån socioekonomiska faktorer.