Programpunkter

Varje dag triageras minst hundratusen patientärenden i svensk sjukvård. De senaste åren har många miljoner ärenden triagerats digitalt i Sverige, även om triage via telefon fortsatt är en mycket viktig kanal.Vi ser fram emot framåtriktade lärandediskussioner mellan forskare, vårdgivare och leverantörer!

Inera utvecklar ett nytt verksamhetsstöd (Rådgivningsstödet) som ska ge sjuksköterskor på 1177 på telefon ett ännu bättre stöd för ett strukturerat arbetssätt och på så vis möjliggöra effektivare och säkrare vårdbedömningar.Ineras analyser av allvarliga vårdavvikelser inom 1177 på telefon visar att i de flesta fall saknas ett strukturerat arbetssätt.I utvecklingen av ett nytt verksamhetsstöd har samtalsprocessen varit central och vägledande för att ge bästa möjliga stöd för sjuksköterskorna att genomföra effektivare och säkra vårdbedömningar.Anna Carin Wahlberg (KI) och Silje Rysst Gustafsson (LTU) har genomfört en litteraturöversikt av totalt 62 artiklar med syfte att beskriva det vetenskapliga underlaget för samtalsprocessen. Resultatet visar att ett flertal artiklar ger stöd för samtalsprocessens fem faser.

Erfarenheter och kunskaper sammanfattas av tre av teknikleverantörerna i Sverige inom storskalig digital triage med eller utan autotriage. Vilka resultat finns efter att miljontals digitala ärenden triagerats och hanterats? Vilka fördelar finns och hur ser utmaningarna ut? Hur hanteras risker med över- respektive undertriage i de olika tekniklösningarna, och vilka lärdomar finns i implementeringsarbetet med olika vårdgivare som delvis valt att använda verktygen olika? 

1177 direkt är en ny digital ingång till vården, som fungerar som ett alternativ för invånarna, i stället för att till exempel ringa 1177 eller till vårdcentralen. Genom 1177 direkt får invånaren en första digital symtombedömning och hänvisning till egenvårdsråd, akut vård eller digital vårdkontakt. Syftet är att förbättra tillgängligheten till första linjens vård och att effektivisera användningen av vårdens resurser. Ett tiotal regioner har gått in samtidigt i den gemensamma tjänsten, och det finns stora möjligheter till samverkan och ett gemensamt lärande. Seminariet diskuterar erfarenheter, utmaningar och möjligheter ett år efter att tjänsten började tas i bruk.

Skriftlig kommunikation innebär risk för missförstånd, men nu sker allt fler bedömningar inom vården via chatt. Det innebär ett nytt arbetssätt inom vården samtidigt som många invånare också är ovana att kommunicera skriftligt om sina vårdbehov. Hur ska den skriftliga kommunikationen bli både smidig och patientsäker? Tillsammans med tolv regioner har Inera tagit fram ett metodstöd.

Två år efter starten för digital och digifysisk vård på de regionägda vårdcentralerna i Halland har vi lärdomar att dela med oss av. 24 vårdcentraler riggades inom loppet av två månader med teknik för chatt och videobesök. Arbetet med att ställa om arbetssätt och inställning till de nya möjligheterna har bara börjat. Vi bjuder på konkret inspiration och goda exempel samt misstag, feltänk och fallgropar.

Praktikertjänst, Sveriges största privata vårdgivare, har sedan 2018 erbjudit sina vårdenheter en digital plattform för chatt och video med sina patienter. I föreläsningen beskriver vi våra erfarenheter av framgångsfaktorer, hinder på vägen och verktyg för uppföljning för att lyckas från införande till fullt integrerat arbetssätt för digitala och fysiska patientmöten.

Mellan 2022 och 2023 har forskare från forskningsprofilen CAISR Health vid Högskolan i Halmstad fördjupat sig i implementering och användning av AI-baserad automatiserad anamnes och triage, särskilt med avseende på patientsäkerhet. På Vitalis 2022 presenterades preliminära fynd från 3 av de planerade 5 studierna utförda inom primärvårdsverksamheter i tre olika regioner. Nu får du ta del av hela forskningsresultatet!

- Är det verkligen så här illa? AFA-projektet kring införandestudier av 1177 Digital ingång för telefonsjuksköterskorna har genomfört ett stort antal djupintervjuer och har svar från en enkätstudie som gått ut till alla regioner som infört Digital ingång under 2023. Välkommen att ta del av resultaten! - Hur arbetar egentligen sjuksköterskorna med chatt-, telefon- och video-verktygen? Hur har införandet av 1177 Digital ingång påverkat deras arbete? Detta och mycket mer presenteras från scen i sessionen som modereras av Svenska Forskarnätverket för digital vård.

Denna presentation bygger på en rapport från Västra Götalandsregionen " Utvärdering och validering av automatiserad triagelösning Sök vård" och en tillgänglighetsstudie ” Utvärdering av tillgänglig design i 1177 direkt symptombedömning med deltagande aktionsforskning”. Resultaten av båda projekt lyfter fram viktiga insikter om utmaningarna och behovet av noggrann validering och standardiserade testningar vid införandet av digitala triagesystem inom vården. Fokusområden: Paradigmskifte mellan vård och teknik, behov av evidens och säkerhetskrav för medicinsk utrustning, förståelse och tillit för produkten före implementering, utvärdering av kognitiv tillgänglighet. Betydelsen av att anpassa vårdens rutiner för att möjliggöra effektiv digital triage.

Varje dag triageras minst hundratusen patientärenden i svensk sjukvård. De senaste åren har många miljoner ärenden triagerats digitalt i Sverige, även om triage via telefon fortsatt är en mycket viktig kanal.Vi ser fram emot framåtriktade lärandediskussioner mellan forskare, vårdgivare och leverantörer!

Varje dag triageras minst hundratusen patientärenden i svensk sjukvård. De senaste åren har många miljoner ärenden triagerats digitalt i Sverige, även om triage via telefon fortsatt är en mycket viktig kanal.Vi ser fram emot framåtriktade lärandediskussioner mellan forskare, vårdgivare och leverantörer!

Digitala transformation innebär också en stor förändring hur vård och omsorg levereras och finansieras. Det finns en stor potential för bättre vårdkvalitet för patienter, bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och effektivare produktivitet för sjukvårdssystemet.För att säkerställa att digital transformation inom vård och omsorg är effektiv och ger önskade resultat är det viktigt att påvisa evidens för effektivitet och nytta från olika perspektiv.Digitala lösningar och teknologier ger en unik möjlighet att samla in realtidsdata för att generera ”real-world evidence” för att belysa effektivitet och nytta. Forskning på detta område behövs för att bidra till effektiv implementering. Ett bristfälligt evidensunderlag kan leda till överdrivna förväntningar eller felaktig /ineffektiv användning av digitala lösningar inom vård och omsorg.I min presentation kommer jag att diskutera olika typer av evidens och varför det är viktigt att beakta påvisad evidens i upphandlingsprocesser och vid implementering av digitala lösningar och teknologier.

Utvärdering av en pilot där undersköterskor med stöd av vår triagemotor självständigt kunnat handlägga inringande till 1177.

Vid högskolan i Halmstad bedrivs ett forskningsprojekt som undersöker ett system för automatiserad själv-triagering kallad ”Närhälsan Online” som utvecklats inom Västra Götalands Regionen (VGR). Vid presentationen berättar vi om hur vi genom att studera Närhälsan online har erhållit kunskap om patientsäkerhet vid utveckling, införande och användning av själv-triagering från ett verksamhetsperspektiv. Studien baseras på textanalys, intervjuer, enkäter och kvantitativa data kring triagesystemets funktionalitet. Resultaten från studien kan bidra till att bättre förstå vad som är viktigt för hälso- och sjukvården när det gäller patientsäkerhet i relation till utveckling av olika former av automatiserad triage och vid införande av digitala automatiserade triagesystem.

Projektets syfte är att kartlägga och följa upp tillämpningen av digital vård i regionerna. Det handlar om vad som tillämpas inom digital vård och även hur digital vård används samt vilka förutsättningar för digitalisering som finns. Kartläggningen innehåller en beskrivning och analys av framgångsfaktorer och hinder för tillämpningen och ge exempel på faktorer som påverkar patienternas digitala delaktighet och vårdens tillgänglighet. I rapporten presenteras regionernas beskrivning av sitt nuvarande arbete vilket ger en lägesbeskrivning som kan följas upp i framtiden. Det är 18 av landets 21 regioner har besvarat en enkät och 5 av regionerna har också deltagit i fördjupande intervjuer.

Hur klickar vi med vården? - Vem söker kontakt med primärvården; åldersgrupper, kontaktorsaker och genom vilka kanaler? Resultat presenteras från två av rapportens delstudier, den ena omfattande kvantitativa analyser av 7,4 miljoner digitala och fysiska primärvårdskontakter från 2020-2022. Och den andra med syftet att ge inblick i hur patienter upplevt kontakten med primärvården avseende; tillgänglighet, kontinuitet, digital kompetens, trygghet & professionellt bemötande, ansvar för hälsan och hållbarhet. Resultat från kvalitativa intervjuer genomförda 2023 med ett nationellt urval av patienter som sökt vård av varierande orsaker och brådskandegrad, fysiskt och/eller digitalt. Projektet är genomfört av Jönköping Academy, JU, på uppdrag av SKR.

Är digital triage i Region Gävleborg säker? Är den för säker så att vi skapar undanträngningseffekter?

I denna föreläsning presenteras resultat från projektet “Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier” (ePrIm) som syftade till att undersöka hur digitalisering av primärvården påverkar arbetsmiljö och vårdpersonalens arbetssätt likväl som patienternas upplevelser av digitalisering och hur den påverkar deras relation till vården, med målsättning att vidareutveckla riktlinjer och rekommendationer för digitalisering i primärvården. Projektet finansierades av AFA försäkring, och avslutades i oktober 2023. Vi fokuserar här på resultat från studier kring patienters upplevelser av videobesök genom appen Alltid öppet. En patientenkät skickades ut under våren 2022 till alla patienter som haft ett videomöte via Alltid öppet med vårdpersonal på någon av de 10 vårdcentraler som ingick i fallstudien. De flesta (76%) angav att de var villiga att ha fler videomöten med vårdpersonal i framtiden. Personer 35–54 år som arbetade heltid var mer villiga att fortsätta ha videomöten. De som var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var också mer positivt inställda till videomöten i vården generellt sett, hade större erfarenhet av att ha videomöten både med vårdpersonal och i andra sammanhang, samt hade videomöten i större utsträckning för att de blivit erbjudna det av vårdpersonal och för att de inte hade tid att ta sig till vårdcentralen. Bland de som inte var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var den vanligaste orsaken att de föredrog fysiska besök.

The traditional DOME (https://domeconsortium.org/) session this year will focus on presenting results from the NORDeHEALTH research project (https://nordehealth.eu/), where we have studied national patient portals and patients online record access in Sweden, Norway, Finland, and Estonia. Maria Hägglund (PI for the project) will give a short introduction to the project and describe the importance of and challenges to comparing national eHealth systems.