Sessions

Genom virtuell tillgång till specialistkonsulter har primärvården möjlighet att skippa den klassiska, och i många fall ineffektiva, remissen. Att göra specialistkompetens mer tillgänglig har lett till bättre samarbete, mer involverade patienter och kortare väntetider.

I början av 2023 lanserade den digitala primärvårdsgivaren Min Doktor administrationsverktyget Effektiva vårdflöden - ett standardiserat och datadrivet arbetssätt som leder till högre kvalitet och mer vård per arbetstimme. Genom att avlasta läkarens administration sparar läkaren uppemot en halv arbetsvecka i månaden och får mer tid för patienterna. Lär mer om metoden, framgångsfaktorerna och farhågorna. 

Digital transformation innebär utmaningar och utmanar vårdens professionella medarbetare. Hur förändras distriktsläkarens professionella gräns när vården digitaliseras? Vad krävs i ledarskapet kopplat till den förändrade yrkesrollen? Hur kan vi få professionen delaktiga i utveckling av digital vård? I denna föreläsning belyses området och några viktiga hållpunkter och reflektioner tas upp för att åhörare ska kunna förstå och själva problematisera kring utmaningen att leda starka professioner i transformation mot digital vård, och kanske ges något tips längs vägen.

Masterarbete som skrevs inom programmet master i eHälsa på Linnéuniversitetet under 2022-2023. Med hjälp av vinjettmetoden kunde semistrukturerade intervjuer genomföras för att fånga vårdpersonalens upplevelse av kontroll och ansvar när Artificiell Intelligens ingår i verksamheten.

Virtuell slutenvård (Hospital at Home) är en internationellt växande vårdform. På S:t Görans Sjukhus i Stockholm har vi nu i över ett år bedrivit dygnet runt sjukhusansluten vård för inneliggande patienter. 
Vad är egentligen en vårdplats? Hur kan den i framtiden se ut?
Vad krävs för att decentralisera sjukhusvård?

Paneldiskussion om hur fler kliniker kan bli engagerade i den digitala utvecklingen och hur deras engagemang kan tas tillvara. Vårdens processer och professionernas roller förändras, men vem styr egentligen? Kan ökad delaktighet göra att nya arbetssätt för större genomslag och blir bättre utformade? Hur hittar vi tid och resurser för att möjliggöra sådan delaktighet?

Genom att införa innovativa teknologier och processer kan vården förbättras och arbetsflöden effektiviseras. Tid och resurser frigörs för vårdpersonal att fokusera mer på rätt patientvård och mindre på administrativa uppgifter.

I Sverige söker allt fler barn och unga vård på grund av psykisk ohälsa och allt fler får remiss till barn- och ungdomspsykiatrin för utredning av ADHD och autism. I VGR har antalet accepterade remisser till barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 9 procent under det senaste året. För att kunna utreda fler barn och unga från hela regionen har VGR startat en ny regional mottagning som är specialiserad på utredning av ADHD och autism. Mottagningen utreder 700 barn och unga per år. Inför uppstarten var målet att inte av rutin arbeta som de flesta brukat arbeta tidigare utan ta fram standardiserade utredningsflöden och gemensamma arbetssätt med inspiration från andra regioner och privata vårdgivare. För varje typ av utredning definierades vilka steg som skulle ingå,  vad som skulle göras per steg, vilken profession som skulle göra det och om digitala arbetssätt skulle kunna användas för att underlätta för patienterna, säkra kvalitet och/eller effektivisera arbetssätt. Därefter identifierades om det inom VGR fanns befintliga digitala lösningar som skulle kunna användas. Medarbetarna kom från olika verksamheter och för många var det en omfattande förändring att ta sig an de nya arbetssätten. Presentationen är utformad för att dela praktiska lärdomar och med förhoppningen om att kunna hjälpa andra med förändringsledning för att kunna effektivisera patientflöden och dra nytta av tillgängliga digitala lösningar. En viktig insikt har varit hur långt man kan komma "bara" genom systematisk användning av "traditionella" digitala lösningar.

För att effektivisera och hitta nya arbetssätt gick dietister i Region Kalmar län och Region Jönköpings län ihop i en samverkan. Tillsammans  tog de fram programmet Bli vän med mage - stöd vid IBS via 1177 stöd och behandling. I föreläsningen lyfts utmaningar och erfarenheter som har framkommit under framtagande och användande av programmet.

Substansbruk är en allvarlig psykisk sjukdom med stora sociala konsekvenser och hälsoproblem. Människor med drogproblem påverkar familjer, företag och samhället i stort, både vad gäller vård och brottslighet. Vårdbehovet går långt utanför mottagningsväggar och kontorstider, särskilt för de svårast drabbade. Vi har gjort två kliniska studier för att (1) Se om det går att detektera droganvändning med en mobiltelefon hos friska frivilliga i en kontrollerad belysning och (2) Se om en patientgrupp med omfattande substansbruk och samsjuklighet kan hantera mätningar i mobiltelefonen. Mätmetoden vill vi koppla samman med ett digitalt vårdsystem som redan finns för alkoholmissbruk.  Resultaten är spännande! Det går att detektera droger i kontrollerad belysning och vår svåra patientgrupp kan genomföra mätningarna. Patienter med substansbruk skulle kunna förses med digital vård som är tillgänglig på armslängds avstånd, dygnet runt. Därigenom kan patienten bevisa sig nykter närhelst varhelst, kunna få uppmuntrande stöd, kunna kontrolleras schemalagt och kontakta sin vårdgivare. 

Introduktion till spåret av kliniker för kliniker