Sessions

15 januari i år slutade Region Skåne hyra in sjuksköterskor. Ansvariga berättar om tiden före och efter det tuffa beslutet. I regionen är fler 200 sjuksköterskor anställda nu, än innan hyrstoppet trädde i kraft.

IVO får återkommande in information om patienter som på olika sätt har farit illa inom förlossningsvården. Vi ser att brister i patientsäkerheten rör komplicerade förlossningar med psykiska och fysiska skador som följd och i värsta fall att kvinnor och barn dör.Därför genomför IVO just nu en tillsyn av förlossningsvården som omfattar samtliga förlossningskliniker i Sverige. IVO bedriver riskbaserad tillsyn vilket innebär att tillsynen riktas till de områden där behovet av tillsynsinsatser är som störst. För att identifiera dessa områden har IVO granskat en omfattande mängd Lex Maria-anmälningar genom ett textanalysverktyg.I detta seminarium beskriver IVO:s generaldirektör Sofia Wallström iakttagelserna i IVO:s pågående tillsyn av förlossningsvården och hur IVO arbetar med utveckling av digitala verktyg samt hur IVO som tillsynsmyndighet kan bidra till att utveckla dataanalys och återföring till de granskade verksamheterna.

Introduktion till spåret av kliniker för kliniker

Substansbruk är en allvarlig psykisk sjukdom med stora sociala konsekvenser och hälsoproblem. Människor med drogproblem påverkar familjer, företag och samhället i stort, både vad gäller vård och brottslighet. Vårdbehovet går långt utanför mottagningsväggar och kontorstider, särskilt för de svårast drabbade. Vi har gjort två kliniska studier för att (1) Se om det går att detektera droganvändning med en mobiltelefon hos friska frivilliga i en kontrollerad belysning och (2) Se om en patientgrupp med omfattande substansbruk och samsjuklighet kan hantera mätningar i mobiltelefonen. Mätmetoden vill vi koppla samman med ett digitalt vårdsystem som redan finns för alkoholmissbruk.  Resultaten är spännande! Det går att detektera droger i kontrollerad belysning och vår svåra patientgrupp kan genomföra mätningarna. Patienter med substansbruk skulle kunna förses med digital vård som är tillgänglig på armslängds avstånd, dygnet runt. Därigenom kan patienten bevisa sig nykter närhelst varhelst, kunna få uppmuntrande stöd, kunna kontrolleras schemalagt och kontakta sin vårdgivare. 

En digital transformation av hälso- och sjukvården pågår just nu i flera länder i världen. För att vägleda digitaliseringen har nationella, men även globala, strategier för digitalisering utformats. Studier rapporterar om hur strategier vägleder länder i implementeringen av digitala hjälpmedel för patienter och för personal samt vilka utmaningar länder har identifierat i sitt implementeringsarbete. På Linnéuniversitetet pågår just nu forskningsstudier som har fokus på strategiers betydelse, på makro-, meso- och mikronivå, för implementeringen av digitala hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Vid presentationen på Vitaliskonferensen kommer forskargruppen berätta om resultat från en litteraturstudie som kan ge vägledning för politiker och medarbetare inom hälso-och sjukvårdsorganisationer vid implementering av digitala hjälpmedel och hur en e-hälsostrategi kan assistera som vägledning i den processen.

För att effektivisera och hitta nya arbetssätt gick dietister i Region Kalmar län och Region Jönköpings län ihop i en samverkan. Tillsammans  tog de fram programmet Bli vän med mage - stöd vid IBS via 1177 stöd och behandling. I föreläsningen lyfts utmaningar och erfarenheter som har framkommit under framtagande och användande av programmet.

Under lite över två år har vi följt runt 400 patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och lika många kontrollpersoner inom tre regioner, VGR, Örebro och Stockholm, som använder IBD Home för egenmonitorering. Vi har också följt lika många personer som inte använder egenmonitorering, som kontrollgrupp.Syftet med den digitala lösningen är att patienterna inte ska behöva komma till sjukhus för provtagning. Studien som ingår i ett doktorandprojekt tittar på patientsäkerhet utifrån jämförelser av kliniska värden av ett antal indikatorer mellan egenmonitorering på distans och konventionella metoder med fysisk närvaro på kliniker. Vidare undersöks huruvida mätvärden från egenmonitorering leder till annorlunda beslutsgångar jämfört med de konventionella på klinikerna.

The Nordic Council of Ministers' standardisation group for eHealth focuses on standardisation, and one of the tasks for 2023–2025 is to contribute to and ensure that the Reducing Clinician Burden (RCB) initiative is taken into account in standardisation work in the Nordic countries.

I Sverige söker allt fler barn och unga vård på grund av psykisk ohälsa och allt fler får remiss till barn- och ungdomspsykiatrin för utredning av ADHD och autism. I VGR har antalet accepterade remisser till barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 9 procent under det senaste året. För att kunna utreda fler barn och unga från hela regionen har VGR startat en ny regional mottagning som är specialiserad på utredning av ADHD och autism. Mottagningen utreder 700 barn och unga per år. Inför uppstarten var målet att inte av rutin arbeta som de flesta brukat arbeta tidigare utan ta fram standardiserade utredningsflöden och gemensamma arbetssätt med inspiration från andra regioner och privata vårdgivare. För varje typ av utredning definierades vilka steg som skulle ingå,  vad som skulle göras per steg, vilken profession som skulle göra det och om digitala arbetssätt skulle kunna användas för att underlätta för patienterna, säkra kvalitet och/eller effektivisera arbetssätt. Därefter identifierades om det inom VGR fanns befintliga digitala lösningar som skulle kunna användas. Medarbetarna kom från olika verksamheter och för många var det en omfattande förändring att ta sig an de nya arbetssätten. Presentationen är utformad för att dela praktiska lärdomar och med förhoppningen om att kunna hjälpa andra med förändringsledning för att kunna effektivisera patientflöden och dra nytta av tillgängliga digitala lösningar. En viktig insikt har varit hur långt man kan komma "bara" genom systematisk användning av "traditionella" digitala lösningar.

Från pilot till införande med automatiserad och digitaliserad ögontrycksmätning av glaukompatienter i hemmet. 

Genom att införa innovativa teknologier och processer kan vården förbättras och arbetsflöden effektiviseras. Tid och resurser frigörs för vårdpersonal att fokusera mer på rätt patientvård och mindre på administrativa uppgifter.

I denna föreläsning delar vi erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförts i samarbete mellan Mälardalens universitet och Region Sörmland kring utmaningar med leda och organisera digital transformation.

Denna presentation belyser vikten av kompetensutveckling inom digital vård, som sträcker sig bortom grundläggande teknisk introduktion. Med konkreta exempel från implementeringen av IKBT och videosamtal, utforskas strategier för att anpassa och optimera arbetssätt i syfte att höja kvaliteten på digital behandling.

I en tid av snabb teknologisk förändring och ökad efterfrågan på effektiva och tillgängliga vårdtjänster står Sverige inför utmaningen att bygga en robust digital infrastruktur för vård, hälsa och omsorg. Vi kommer från en tid som definierats av uppdelning av verksamhet och IT med fokus på förvaltning och PM3 – nu är det dags för oss att jobba med innovation, utveckling och realisering av de möjligheter som digitaliseringen ger oss. I presentationen utforskar vi potentialen och möjligheterna med att införa agila arbetssätt i den offentliga sektorn för att möta dessa utmaningar.

För drygt två år sedan startade resan mot en digital astmamottagning på två regiondrivna vårdcentraler i västra Östergötland; Boxholm och Mjölby. Nu berättar två av Sveriges främsta egenmonitoreringssjuksköterskor inom astma, som idag jobbar med flera hundra patienter, om resan dit, hur det dagliga digitala arbetet fungerar och om ambitionerna framåt.

Paneldiskussion om hur fler kliniker kan bli engagerade i den digitala utvecklingen och hur deras engagemang kan tas tillvara. Vårdens processer och professionernas roller förändras, men vem styr egentligen? Kan ökad delaktighet göra att nya arbetssätt för större genomslag och blir bättre utformade? Hur hittar vi tid och resurser för att möjliggöra sådan delaktighet?

Hur formar vi Framtidens kliniska träningscentrum tillsammans för att möta framtidens vårdbehov? Vad händer om man i ett tidigt skede blandar utbildning, innovation och hälso- och sjukvård i en gemensam arbetsprocess? Följ med på Region Västmanlands gränsöverskridande processresa med syfte att utforska och matcha användarnas behov av klinisk träning och utbildning.