Sessions

Många beslutsfattare är osäkra på vilka digitala lösningar som ska upphandlas mitt i ett osäkert ekonomiskt läge. Olika regelverk (med koppling till teknologiska, medicinska och etiska aspekter), måste beaktas, samtidigt som beslutsfattare behöver känna sig trygga i att den nya tekniken som ska införas kan bidra med effektivitet och bättre resursutnyttjande och kan ge värde och nytta från flera olika perspektiv.Det saknas i dag ett nationellt ramverk för införande av nya tekniska lösningar och hälsoappar i vården. En stor del av prevention och förebyggande arbete sker inom kommuner, där även utvecklingen av hälsoappar stadigt ökar. I dagsläget är denna marknad oreglerad och tillgång till tekniken varierar. Ett nationellt ramverk kan ge vägledning för beslutsfattare och teknikutvecklare/leverantörer, och kan skapa goda förutsättningar för en jämlik hälsa, god hälsa och en positiv samhällsutveckling.I detta seminarium kommer vi att diskutera hur en lyckad implementering av digitala lösningar inom vård och omsorg kan gå till, samt behov av ett nationellt ramverk med konkreta exempel.

Förhandlingarna om förordningen om ett nytt Europeiskt hälosdataområde (EHDS) har inte gått någon förbi. Socialstyrelsen arbetar idag med flera av de frågor som adresseras i förordningen och innehar samtliga tre roller som definieras; användare av hälsodata (data user), hälsodatahållare (data holder) samt tillgängliggörare av hälsodata (Health Data Access Body). Presentationen ämnar presentera den förstudie myndigheten har genomfört för att redogöra förordningens potentiella påverkan på Socialstyrelsens verksamhet och således även på hantering av hälsodata i Sverige, både för primär och sekundär användning.

SKR, Inera och Adda har tillsammans med kommunerna tagit fram en handlingsplan för att realisera välfärdsutveckling genom digitalisering. I handlingsplanen beskrivs dels ett antal konkreta digitaliseringsinitiativ att initialt gå samman kring, dels strukturer och arbetssätt för ett starkare kommungemensamt digitaliseringsarbete för en bättre välfärd. Genom digitalisering kan landets kommuner enklare möta de utmaningar man står inför kopplat till bland annat kompetensbrist och tuff ekonomi. 

Välfärdsteknikens potential diskuteras på alla nivåer i samhället – men hur ser egentligen spridningen av välfärdsteknik ut i kommunerna? Socialstyrelsens senaste uppföljning visar på en inbromsad ökningstakt, låga användarantal och skarpa nedgångar av vissa typer av välfärdsteknik. Hur ser kommunerna själva på teknikens potential? Och vilka framgångsfaktorer och hinder finns för den digitala omställningen? Socialstyrelsen ger en lägesbild över kommunernas digitala utveckling inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Under seminariet kommer skillnader mellan kommuner och verksamhetsområden belysas. Fokus kommer ligga på välfärdsteknik, digitalt utanförskap, kompetensutveckling och implementering. 

För drygt två år sedan startade resan mot en digital astmamottagning på två regiondrivna vårdcentraler i västra Östergötland; Boxholm och Mjölby. Nu berättar två av Sveriges främsta egenmonitoreringssjuksköterskor inom astma, som idag jobbar med flera hundra patienter, om resan dit, hur det dagliga digitala arbetet fungerar och om ambitionerna framåt.

Erfarenheter och kunskaper sammanfattas av tre av teknikleverantörerna i Sverige inom storskalig digital triage med eller utan autotriage. Vilka resultat finns efter att miljontals digitala ärenden triagerats och hanterats? Vilka fördelar finns och hur ser utmaningarna ut? Hur hanteras risker med över- respektive undertriage i de olika tekniklösningarna, och vilka lärdomar finns i implementeringsarbetet med olika vårdgivare som delvis valt att använda verktygen olika? 

Styrelsen för Svensk förening för omvårdnadsinformatik (SFOI), expertgruppen för ICNP inom Svensk sjuksköterskeförening och Socialstyrelsen organiserar en workshop kring implementering av omvårdnadsklassifikationen ICNP i Sverige. Hur för vi ut information om ICNP på bästa sätt till lärosäten, hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg? Vad behövs för att höja kunskapen kring ICNP och för en storskalig implementering i olika verksamheter?-- För att delta i denna sessionen så måste du boka plats. . Bokning kräver att du har konferenskort och är inloggad --

Norway, like the other Nordic countries, has a fundamentally good health and care service, and has a long journey with digitalization of health services and building ehealth infrastructure. Norway was an early adopter of national e-health solutions, and solutions like our national health portal, e-prescription and summary care record are widely used, both by healthcare personnel and citizens. Traditionally Norway has been promoting and working according to international standards and we have a long history of collecting data for secondary usage.

Distansmonitorering: Hur långt har regionerna kommit med att erbjuda distansmonitorering? 

Vilka problem och möjligheter finns gällande hälsoappar och CE märkning, Vilka praktiska utmaningar står företaget inför och vad är de vanligaste misstagen.

AI börjar tillämpas på bred front i samhället, inte minst har vi sett hur Chat GPT på rekordsnabb tid nådde över 100 miljoner användare globalt och hur skolorna redan börjat anpassa examinationer eftersom elever och studenter använder AI för både läxor och prov. Hur kan AI och andra avancerade tech-lösningar användas inom life science och vård för att forska fram nya läkemedel och optimera kliniska studier, förbättra diagnostik och utveckla data-drivna lösningar för hälso- och sjukvård på ett etiskt och förtroendeingivande sätt?

In many ways, Sweden was early in its abilities to share data between caregivers and regions. These abilities are mainly achieved through the infrastructure provided by the regions and municipalities infrastructure, which has entailed certain limitations on the national government´s ability to govern, prioritize and take responsibility for the national and international perspective. In recent years the government has increased its efforts, for instance through various assignments to governmental authorities such as the E-health agency.

The landscape of healthcare is rapidly evolving, with patient safety and the efficiency of patient monitoring gaining increased importance. Traditional spot-based patient surveillance methods have notable limitations, and there is substantial documentation on the benefits of more continuous monitoring approaches. Vitalthings, a Norwegian health technology company, is at the forefront of this evolution, developing contactless monitoring solutions that significantly enhance patient safety, operational efficiency, and overall cost-effectiveness. Dr. Thu will elaborate on how the continuous data harvested by this system serves as a foundation for future research and the development of AI models. This shift towards more proactive healthcare modalities, empowered by enhanced patient and staff safety, paves the way for the integration of AI into predictive medicine.

Inledning till spåret Egenmonitorering och framgångsrika breddinföranden: väg till framtidens hälso- och sjukvård. 

En introduktion till EU. Hur påverkas digitaliseringen av hälso-och sjukvård och omsorg av det som sker inom EU. Viktiga delar av organisationen presenteras, vilka ansvarsområden de har och vilket inflytande de har på medlemsländerna.

Inte en chans att vi betalar!  Anna-Lena Andersson, socialchef i Kalix kommun berättar om erfarenheter från den IT-attack som kommunen utsattes för den 16 december 2021 då i princip alla digitala system slog ut. Att jobba under dessa förhållande var en synnerligen oväntad och tuff, snabb omställning för socialtjänsten. Du får en inblick i hur vi gjorde. 

Ett samtal mellan ledamöter från de nationella samverkansgrupperna NSG data och analys och NSG strukturerad vårdinformation om hur regioner i samverkan arbetar för att uppnå en mer datadriven kunskapsstyrning. Under samtalets gång presenteras exempel på hur samverkansgrupperna arbetar tillsammans inom Nationellt system för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för effektiv informationsförsörjning och ändamålsenlig uppföljning, och varför journalsystemen i större utsträckning bör utgöra den primära källan för hälsodata.

På webbplatsen aisocialtjanst.digg.se kan de som arbetar med verksamhetsutveckling och innovation inom socialtjänsten få konkret hjälp med att komma igång med AI som en del av digitaliseringen. Webbplatsen innehåller kunskapshöjande material för kommunernas socialtjänst inom området AI. Här finns användbara länkar till befintliga stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Här finns också berättelser från de kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar inom socialtjänsten. Webbplatsen är resultatet av ett regeringsuppdrag där Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen arbetat för att höja kunskapsnivån hos kommunernas socialtjänst inom området AI. Myndigheterna har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fört dialog med ett urval av kommuner som ligger i framkant när det gäller att testa hur AI kan användas i socialtjänsten. 

Kalmar utses 2023 till årets ehälsokommun i Sverige. Hur gjorde man för att gå från botten i till toppen när det gällde ehälsa och välfärdsteknik? Priset innebär också starten på en ny resa där ambitionsnivån höjs betydligt. Nya AI-projekt införs och en studieresa till Japan görs i oktober 2023. Med på resan följer med politiker, undersköterskor, sjuksköterskor, rehabpersonal och flera tjänstepersoner. Allt för att alla ska lösningar med just från sina professioner. Japan, landet med en av de äldsta befolkningarna i världen, extremt låg invandring och en minskande befolkning samt otroligt kvalificerade på ny teknik. Finns lösningar på äldreboomen och svårigheten med kompetensförsörjning i Japan?