Årets program

I 59 kommunala grundskolor i landets 61 områden som av polisen klassas som utsatta saknade 33,5 % av eleverna behörighet till gymnasiet våren 2021, jämfört med 13.8 % i landet. Innebär att var tredje elev i utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Varför blir det så här och hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Livets hårda skola beskrivs ibland som brist på formell skolgång, är det framtidens nya ”skola”?   

17,984 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2022. Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Dessa siffror är del av en trend där fler elever saknar behörighet. Det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Hur kan vi jobba för att vända den här trenden?

Hur kan du metodiskt, pedagogiskt och terapeutiskt möta utsatta ungdomar?Vad händer i mötet med unga människor som har neuropsykiatriska funktionshinder, är traumatiserade, lider av skoltrötthet eller kommer från dysfunktionella familjeförhållanden? Hur kan drogmissbruk, kriminalitet och utanförskap förebyggas? Vi tittar även på den tunna linjen mellan destruktivitet och kreativitet, hur man går från sabotör till kreatör.

Alla får vara med men kan alla det? Hur når vi dem som står långt ifrån arbetsmarknad, utbildning och ett sammanhang? Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Utmaningarna är många men möjligheterna flera. Välkommen till ett samtal om att rustas för att växa, hitta sammanhang och våga tro på en framtid där du bestämmer.

Den svenska folkbildningen har länge varit en viktig del av uppbyggnaden och bevarandet av det demokratiska samhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att säkerställa allas rätt till utbildning men också till självförverkligande. I höstbudgeten aviserades stora nedskärningar i stödet till studieförbunden. Varför görs dessa nedskärningar? Hur kommer det att påverka folkbildningen framöver? Vem drabbas? Och vilka blir konsekvenserna på längre sikt?   

Utbildning i interreligiös praktik. Hur dialog ökar kunskap om egen och andras livsåskådning samt hur religion som rättighet bidrar till ett rättighetsbaserat och demokratiskt samhälle. Utbildningen har tagits fram genom en praktik som pågått i två år och nu finns möjligheten för fler att utbilda sig i interreligiös dialog.