Programpunkter

Runt om i världen utvecklas lokala samhällskontrakt som har till syfte att motverka konflikter och möjliggöra samexistens genom ett starkt lokalsamhälle, bl.a. genom medborgardialoger. Utgångspunkter för arbetet att förverkliga målen i Agenda 2030 och stärka arbetet med mänskliga rättigheter. SKR driver ett utvecklingsnätverk tillsammans med kommuner för att ta fram lokala samhällskontrakt för rättigheter och skyldigheter, under seminariet delas erfarenheter från arbetet.
Seminariet livesändes och är ännu inte tillgängligt att se i efterhand.

Den vägledande domen Girjas mot staten visade rätt steg i riktningen mot att erkännas samernas rättigheter, men följdes av en våg av hatbrott. Hur ser rätten till lämplig mat ut för samerna idag och vad behövs för att deras rättigheter ska skyddas och främjas?Rätten till mat och försörjning är skyddad av FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Både rätten till lämplig mat och rätten till försörjning är tätt sammanlänkade med människors tillgång till mark och naturresurser. FN har kritiserat Sverige för att diskriminera samerna just utifrån gapet mellan vad den svenska staten säger att den gör för samers rättigheter och vad den i praktiken gör. Sverige har inte anslutit sig till ILO-konventionen 169, men förbundit sig att följa FN:s urfolksdeklaration. Att erkänna samernas rättigheter är nödvändigt för att trygga den materiella grunden för de samiska näringarna, så att den samiska kulturen kan överleva.I detta miniseminarium samtalar FIAN Sveriges kanslichef Hanna Dahlström med Slow Food Sápmis ordförande Anneli Jonsson.Slow Food Sápmi och Slow Food International arbetar för samernas och övriga urfolks rättigheter. FIAN är en internationell människorättsorganisation som arbetar för allas rätt till lämplig mat och försörjning i värdighet.

Går det att skapa en ny typ av boende som riktar sig till äldre kvinnor som vill bo tillsammans? Vinnovaprojektet Max 4 lax har undersökt hur coliving bostäder kan utformas för en målgrupp som har råd med en hyra om max 4 000 kr per månad samt söker sätt att bryta en ofrivillig ensamhet i boendet. Uppsala kommun, Uppsalahem och arkitektkontoret TIP berättar om detta innovationsprojekt som söker råda bot på en alltför likriktad bostadsmarknad.

2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning bo i städer. Flykten från landsbygden och en kraftig urbanisering förvärrar redan existerande orättvisor för kvinnor och män. Hur ska vi stödja de som kämpar för allas rätt till bostad?

Rätten till fritid inte ska inte vara beroende av var du bor eller vilken socioekonomisk bakgrund du har. Fritidsforum bjuder in till ett seminarium med panelsamtal för att diskutera och belysa hur kommuner och föreningar runt om i landet arbetar för att ge unga möjlighet till en meningsfull fritid, utifrån det faktum att ungas rätt till fritid och vila blev svensk lag 2020, som en del av Barnkonventionen.

Svenska Röda Korset presenterar resultat och rekommendationer utifrån en rapport om konsekvenserna av Corona-pandemin för människor i migration

Kulturparken och Teater Aros vill tillsammans med våra unga medskapare, berätta genom korta scener hur barn och ungdomar upplever sin bostadssituation, vad de söker för stöd och vad de har att erbjuda vuxenvärlden. En interaktiv workshop med övningsexempel från våra verksamheter.
Seminariet livesändes och är tyvärr inte tillgängligt att se i efterhand.

Sverige sägs ofta vara ett av de bästa länder för barn att växa upp i och har varit pionjärer i arbetet för att skydda barn från våld. Ändå osynliggörs barns behov och rättigheter när de flyr till skyddat boende, trots att barnkonventionen nu blivit lag. Vad händer när ett barn som upplevt våld får skydd och hur påverkar det barnets liv? I rapporten Min tur att berätta har Sveriges Stadsmissioner och Bris pratat med barn som upplevt våld och som vistats i ett eller flera skyddade boenden.

Stiftelsen Friends har tillsammans med forskare vid Örebro Universitet och ett par kommuner samarbetat för att motverka mobbning bland barn och unga. Resultaten är goda. I ett panelsamtal träffas huvudmän, rektorer, forskare och sakkunniga för att diskutera lärdomar och utmaningar.

Husrivningar, rörelserestriktioner, landkonfiskering och
tvångsförflyttning. Det är verklighet för många palestinier på Västbanken. Det
här är ett seminarium om hinder och problem, men också om hopp. Vi får möta
människor som vill förändra, som kräver sina rättigheter – med ickevåldsliga
medel. Vi får också kunskap om hur vi genom följeslagarmetoden kan vara med och
göra skillnad.

Frågan om mångfald är central i folkbildningspolitiken. allas möjlighet att vara delaktiga i kulturen är viktigt för demokrati och folkhälsa. Men vilken betydelse har folkbildningen – Sveriges största kulturarena - för mångfalden inom kulturområdet? Med vilka strategier kan verksamheten förnyas och mångfalden öka och vilka utmaningar finns? Ett panelsamtal med utgångspunkt i utvärderingen Mångfald och förnyelse, som nyligen publicerades av Folkbildningsrådet.

Hur uppfylls de mänskliga rättigheterna i kris? Länsstyrelserna bjuder in till ett seminarium som inleds med det aktuella läget för viktiga människorättsindikatorer och hur de har påverkats av coronapandemin. I det avslutande panelsamtalet ger tre länsstyrelser sin bild av pandemins konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Hur har krishanteringsarbetet sett ut och vilka frågor måste vi prioritera i framtiden?

Syftet med detta miniseminarium är att relatera mänskliga rättigheter till de utmaningar som normaliseringen av rasism innebär. Vilka former antar den samtida rasismen? Hur påverkas de mänskliga rättigheterna av islamofobi, antisemitism och andra former av rasism? Hur bör mänskliga rättigheter förstås och implementeras för att motarbeta rasism och stärka funktionell demokrati med respekt för minoriteter?

Mänskliga rättigheter regleras i mellanstatliga traktater och i viss utsträckning i nationell lag. I dag har vi två implementerade konventioner i den svenska rättsordningen, EKMR och Barnkonventionen. Vad betyder dessa konkret i förverkligandet av rättigheter som ska tillkomma envar, särskilt de mest utsatta på lokal nivå?
Seminariet livesänds och kommer inte att vara tillgängligt att se i efterhand.

Filmvisning och efterföljande samtal med verksamhetsutvecklaren och eldsjäl, Ines Merai om mötesplatsen, Kvinnornas Bildningshus i Huddinge (KBH). KBH är en verksamhet som startades 2018, av boende, för boende i Flemingsberg, Huddinge kommun. Här får du en unik inblick i en verksamhet som stärkt människor i lokalområdet att komma samman och skapa en social mötesplats utifrån egna behov. Den visar också den oerhört viktiga rollen mötesplatser har i våra ytterstadsområden.

I den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna finns ett starkt skydd för rätten till privatliv. I FN:s barnkonvention framställs hemmet och familjen som naturliga miljöer för barnets fysiska, moraliska och andliga utveckling. Samtidigt vet vi att hemmet ofta är barnets mest skadliga plats och att rättigheter även kan kränkas i den privata sfären. Hur ska den här typen av frågor kunna hanteras; moraliskt, politiskt och rättsligt?

År 2020 har präglats av en pandemi och ett samhällsklimat som varit väldigt polariserat. Många utsatta grupper i samhället har påverkats starkt av pandemin utifrån den bostadssituation som råder. Panelsamtalet utgår från COVID-19s påverkan på boendesegregation. Där utgångspunkten är att diskutera ekonomiskt och socialt utsatta gruppers utsatthet under Corona-krisen utifrån boendesituation och dess påverkan på ojämlikhet långsiktigt. Panelsamtalet kommer att lyfta fyra olika perspektiv i debatten utifrån paneldeltagarnas olika expertområden.

OBS: Ändrat. På grund av en miss har vi bytt plats på våra seminarier så "Mördarrobotar – framtid eller fiktion?" hölls istället kl. 13. Den 22 januari 2021 förbjöds kärnvapen då FN:s konvention om kärnvapenförbud trädde i kraft. Samtidigt har 9 länder cirka 13 000 kärnvapen som kan utplåna mänskligheten flera gånger om och risken för kärnvapenkrig har ökat de senaste åren. Hur går det ihop och varför har Sverige ställt sagt nej till förbudet?Civilsamhället hade en central roll i arbetet med att förbjuda kärnvapen och 2017 tilldelades ICAN, den globala kampanjen för avskaffandet av kärnvapen, Nobels fredspris för detta.
Lyssna på detta samtal mellan Beatrice Fihn, internationell chef för ICAN, och Gabriella Irsten från IKFF, som driver ICAN i Sverige, om situationen för kärnvapen idag och hur vi tillsammans kan förändra världen. Samtalet sker på svenska.

Vari ligger värdet av att stå upp för vår demokrati och vad är priset vi riskerar att betala för vårt ställningstagande i ett allt mer polariserat samhälle? Det ökade hatet och hoten som drabbar aktiva inom det civila samhället är en utveckling åt fel håll. Vad vi kan göra och vilket stöd finns att få när man utsätts för hat- och demokratibrott? Medverkar gör Anna Ardin och Daniel Berner.

Segregation och ojämställdhet skapar dubbel osynlighet för kvinnor. Det försvårar deras möjligheter att ta plats som aktiva aktörer i samhället. Kultur och sociala regelverk bidrar också till det. Många kvinnor, oavsett ålder, slits mellan familj och majoritetssamhälle där de behöver navigera i båda systemen.Samtalet fokuserar på den tidiga prägligen. På vikten av att skapa plattformar för jämlika möten där tankar och erfarenheter delas, som en grund för egenmakt samt hur inspirerar vi kvinnor varandra för att ta makt över våra egna liv, vilket stöds av vår lagstiftning och Mänskliga Rättigheter.