Programpunkter

Ett samtal mellan två anställda inom Islamic Relief Sverige som belyser våra olika projekt om gender. Med fokus på befintliga exempel från fält, exempelvis från Mali och Chad.

Amnestys jämlikhetsarbete tog ordentlig fart 2018 då vi började utmana vår egen självbild genom att utgå från jämlikhet, makt och normer. Under de senaste åren har flera utmaningar uppdagats internt, och händelserna har förstås tagits på största allvar. Numera arbetar vi aktivt med jämlikhet genom att integrera olika perspektiv i organisationens alla led. Under den här workshopen delar vi med oss av våra lärdomar samt visar på praktiska verktyg och metoder som kan vara tillämpbara i den egna organisationen.

Klimatkrisen drabbar oss alla men inte på samma sätt. Under det här seminariet diskuterar vi hur klimatkrisen hotar trygghet, säkerhet och andra rättigheter för en specifik grupp: urfolket samerna. Vi belyser hur åtgärder som tas som en del av den gröna omställningen i sig kan leda till människorättskränkningar om rättighets- och rättviseperspektiv på omställningen saknas. Tillsammans vänder och vrider vi på frågan för att identifiera vägar framåt. 

Det angreppskrig som Ryssland startade den 24 februari 2022 har orsakat enorm skada och förödelse i Ukraina. Tusentals döda, hundratusentals på flykt och en massiv materiell förstörelse. I Ryssland har president Putin stärkt sitt grepp om makten och över människorna. Det finns bara en spillra kvar av den opposition som trots allt existerade, de kritiker som har kunnat, har flytt landet, nu stängs dörrarna mot omvärlden en efter en- andra har kastats i fängelse. Vad kommer att hända i Ryssland och Ukraina när kriget tar slut - hur ska Ukraina byggas upp igen, kan landet bli en demokrati som får plats i EU? Blir Ryssland ännu mera slutet, vilken framtid står då det ryska folket inför? Hur kan demokratiska krafter inne i Ryssland stöttas? Och om Ryssland vinner kriget - vilken verklighet står regionen och övriga världen inför då?

Förra året tog DO emot 5 000 anmälningar om diskriminering. Hur arbetar DO för att så många enskilda som möjligt ska få upprättelse? Möt ett par av DO:s chefer i ett samtal om utmaningar, framgångar och några särskilt uppmärksammade fall.

Sexual Violence in Conflict (SViC) has received increased focus within the political discourse and international aid programming over the past years. In spite of this, the use of sexual violence as a weapon of war remains an acute phenomenon. While the Maputo Protocol stands out as a principal guiding instrument for protection of the rights of women and girls, implementation and realisation remain weak. How can we move from Protocol to Power and safeguard the right to a safe and dignified life for women and girls around the world? 

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik.  Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet, det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Stiftelsen Läxhjälpen bjuder tillsammans med Sandvik och Haninge kommun in till ett samtal kring hur samverkan mellan olika sektorer kan skapa verklig effekt samt skapa jämlika förutsättningar för eleverna här och nu.

Sverige misslyckas fortfarande år 2022 med att följa svensk lag gällande rätten till hälsa. Enligt svensk lag har papperslösa människor rätt till “vård som inte kan anstå”, ett otydligt och svårtolkat begrepp som leder till godtycklighet, vissa individer får vård medan andra nekas vård som de egentligen har rätt till. Vi på Läkare i Världen ser att psykisk ohälsa och asylprocess ofta går hand i hand samt att jämställdhet och jämlikhet är viktiga förutsättningar för hälsa. Under vårt seminarium på MR-dagarna kommer vi anordna ett panelsamtal med Lene Lindberg, lektor och volontär hos LiV, Klas Nordenskiöld, läkare, medicinskt ansvarig läkare samt volontär hos LiV, Tomas Alvarsson, asylrättsbyrån samt Hassan som är en av våra rättighetsbärare. Tillsammans kommer de samtala om mental ohälsa kopplat till otrygghet och mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i erfarenheterna hos dem som är direkt berörda av att leva under otrygga förhålladen är tanken att vi under vårt seminarium även kommer blicka framåt, vad krävs för att förändra situationen så att allas lika värde och rättigheter kan bli verklighet – även här i Sverige?

Ingen av oss vill att barn ska behöva växa upp i fattigdom. Statistik från Folkhälso­myndigheten (2019) visar att 8 884 barn (11,8 procent) av barnen 0–17 år i Örebro län bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Vår kartläggning och forskningsöversikt visar möjligheter och hinder i arbetet, samt ger konkreta exempel på arbete med syfte att öka alla barns livschanser. Region Örebro län, Örebro Stadsmission och RF-SISU Örebro län är värdar för seminariet.

Det dödliga våldet beskrivs ofta som ett av de största säkerhetshoten i Sverige. Skjutningar sker i det offentliga rummet och påverkar inte bara de inblandade, oftast unga, utan hela bostadsområdena. Hur svarar civilsamhället på den krisen? KFUM bjuder in till en interaktiv workshop för att prova metoden PowerSpace. Metoden beskriver sätt att inkludera unga och erbjuda säkra platser som ett sätt att få bort unga ur kriminalitet och utsatthet.

Human rights and environmental defenders risk their lives every day. Social leaders, environmental activists, trade unionists and indigenous people are threatened and attacked around the world. Last year, 358 human rights defenders were murdered in 35 countries. Colombia was by far the deadliest country and in southern Africa women’s rights defenders are often threatened. How can we reverse this trend and support those who defend their rights?

Vad händer på FNs klimatmöte COP 27 i Egypten? Forskarnätverket Researchers Desk network rapporterar direkt från mötet via länk.

Youth Up North - nya innovativa sätt för att involvera och förändra landsbygden till det bättre för unga. 

Through a collaborative project involving human rights master's students, this panel will discuss their experiences and challenges to offer insights on working with a human rights framework. 

Vad vet vi om rasism och diskriminering i skolan och hur det upplevs? Representanter från Fredens Hus samtalar med forskare kring vad vi vet.

Vi berättar om hur Sveriges kommuner bidra till, och ta ställning för mänskliga rättigheter på ett konkret sätt genom att bli en fristad.

Klimatångest och klimatoro är ord som ofta hörs i den offentliga debatten. I Sverige tog debatten ny fart efter den heta sommaren 2018 och alla larm om torka och skogsbränder.Oro för klimatförändringarna har i forskningen och andra studier visat sig vara vanligt förekommande och inte minst inom gruppen unga. Men vad står då denna klimatoro för? Är den en kraft som leder till handling – eller till en känsla av att man inte kan påverka, hopplöshet och passivitet? Och hur kan samhället, föräldrar och lärare stötta unga med klimatoro?

Ultra fast fashion, klädindustrin som producerar kläder snabbare och billigare än någonsin och svenskarna älskar det! Men finns det en baksida av att kunna klicka hem en klänning för 50kr från andra sidan jorden? Vem är det som egentligen får betala kostnaden? Är de miljön eller fabriksarbetare? Finns det en baksida vi svenskar inte vill se eller prata om?

I stort sett hela civilsamhället kan ses som trygghetsfrämjare och brottsförebyggare i någon form – lyssna till civilsamhällets trygghetsfrämjande nätverk!

Under de senaste 20 åren har svenska myndigheters användning av övervakning  ökat på ett sätt som inte ens var tänkbart tidigare. Kamerorna i offentligheten blir allt fler, hemliga tvångsmedel används tom i förebyggande syfte, information från internet sparas, nya övervakningsmetoder införs. I en tid då fokus ligger på hårdare tag tycks inte längre frågor om integritet, överskottsinformation och vem som övervakar övervakarna ställas.. Och på sociala medier delar vi med oss av våra privatliv och åsikter - utan en tanke på att det kan missbrukas. Ett samtal om utvecklingen - försvann privatlivet med tiktok, insta, och FB, ökar eller minskar rättssäkerheten med åtgärderna mot gängkriminaliteten och antiterrorlagstiftning?  Blir alla verkligen säkrare och tryggare med ökad övervakning, med fler kameror i centrum? Vilka risker för övervakningen med sig för den enskilde?