Programpunkter

Barn utan papper lever med en konstant oro för att utvisas. Den psykiska ohälsan utbredd och rädslan för att bli upptäckt av myndigheter hindrar föräldrar från att söka stöd och sjukvård och anmäla brott. Detta innebär att flera barn i Sverige inte kan tillgå sina grundläggande rättigheter om trygghet och skydd. Seminariet lyfter olika perspektiv och insatser som behövs för att nå förändring och bättre kunna möta den akuta utsatthet som många barn i Sverige lever i idag. 

MR-dagarnas program 2022 tar avstamp i en frustration kring hur vi idag talar om trygghet och säkerhet. Vems trygghet och säkerhet värderas högst? Vad räknas över huvud taget som viktigt för ett tryggt och säkert liv? Kvällsprogrammet kommer att behandla våldet och skjutningarna i landets socioekonomiskt utsatta områden, men lyfta frågan ur ett rättighetsperspektiv med individen i centrum. Vad är det som gör att unga människor hamnar i kriminalitet? Varför sticker det dödliga våldet ut i kriminalstatistiken? Och hur vänder vi trenden? Kvällen inleds med utdrag ur Teater Fryshusets bejublade Fakk alla och följs upp av ett panelsamtal.Regi Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten

How can we understand the connection between militarisation and civic space in the context of Afghanistan?

Länsstyrelsernas kunskapsstöd för att tillämpa ett rättighetsbaserat arbetssätt i regional samordning av mottagandet av asylsökande och nyanlända.

För att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning. Vägledningen riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, polis och hälso- och sjukvård.

Alla länder i EU har en skyldighet att ge skydd åt människor som flyr från krig, förföljelse, tortyr och andra kränkningar. Ändå dör människor på väg till EU, misshandlas vid gränserna och de som får stanna får göra det med tveksamhet och tillfälliga uppehållstillstånd. Flyktingar ses som en säkerhetsrisk, trots att de flyr för att komma i säkerhet. Radikalnationalister har länge talat om "den stora förflyttningen" - om hur migranter, främst muslimer hotar att ta över det vita Europa och att det måste bekämpas med alla medel. Den ytterlighetsyttringen har i viss mån normaliserats och anammats av partier på högerkanten -som driver med i strömmen av det påstådda hotet och inför strängare asyllagstiftning, sätter fokus på återvändande. Normaliseringen når nu också stora etablerade demokratiska partier som tycks slåss om vem som har den strängaste asylpolitiken - inte den mest humana eller en politik som respekterar asylrätten.Kriget mot Ukraina visar att EU mycket väl kan och vill ta emot människor som flyr från en konflikt - åtminstone om de som flyr har vit hud. Välkommen till ett samtal om vart EU:s asylpolitik är på väg. 

Hör om hur internationell närvaro bidrar till skydd av människorättsförsvarare i Colombia och öva på att ingripa mot kränkningar i din egen vardag.

I Sverige ser vi ökade begränsningar i muslimers möjligheter att uttrycka sin religion. Samtidigt minskar möjligheterna för muslimers engagemang i samhället genom att muslimska organisationer och individer stämplas som extremister.  
Sveriges antidiskrimineringsbyråer berättar om diskrimineringsgrunden religion, om diskriminering mot muslimer i samhället och hur domstolar används som verktyg för att motverka den ökande islamofobin. 

How Islamophobic conspiracy theories effects muslim organizations, this seminar will focus on the challenges Muslim organization faces in the USA, France and Sweden. And how these conspiracy theories can effect humanitarian organizations on the ground.  Participants:Sharif Aly - CEO Islamic Relief USAYasser Laouti - President of the Committee for Justice & Liberties (CJL) ,
Moderated by: Marie Cham - Akademikerförbundet

I demokratiska samhällen - i Sverige och globalt - behövs aktivism som främjar mänskliga rättigheter på flera nivåer. Afrikagrupperna bjuder in till ett samtal om hur väletablerade aktivister testat olika metoder för att nå förändring. I seminariet hör vi människorättsjuristen Parul Sharma, politikern och opinionsbildaren och feministen Gudrun Schyman samt den tidigare ärkebiskopen KG Hammar i samtal med Louise Lindfors. Dessa erfarna aktivister samarbetar just nu i projektet “Vi anmäler AP-fonderna!” som bland annat skickat in en FN anmälan angående de svenska AP fondernas investeringar i företag som begår brott mot mänskliga rättigheter! Visste du att dina pensionspengar bidrar till att skada både människor och miljö? Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden förvaltar den största delen av svenskarnas pensionspengar, mer än 1500 miljarder. Dessa fonder ska arbeta för långsiktigt hög avkastning men enligt lag också investera ansvarsfullt för att främja en hållbar utveckling. Ändå investerar AP-fonderna i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Afrikagruppernas Louise Lindfors modererar samtalet och lyfter civilsamhällets roll för att främja aktivism samt det viktiga stödet till den internationella solidaritetsrörelsen och tar exempel från det konfliktdrabbade Mocambique.    

Trots att flertal barn växer upp med våld i hemmet har de länge varit osynliga i rättsprocessen. Barnfridslagen trädde i kraft den 1 juli 2021 för att stärka barnet i rättsprocessen. Men hur har den nya lagen implementeras och fungerar den i praktiken?

Rättsliga framgångar för samer när det gäller markrättigheter följs ofta av ökad rasism, hot om våld och fysiskt våld. Vidare pågår ett strukturellt våld med koloniala förtecken där samers marker är under ständigt hot. Många vittnar om hur regeringens besked om gruvan i Gállok rivit upp intergenerationella trauman samt bidrar till psykisk ohälsa. Vad innebär det att som urfolk leva i otrygghet med ständigt hot om strukturellt och fysiskt våld?

Vi vill lyfta fram vikten av att känna psykisk trygghet och säkerhet. Hur påverkar det oss psykiskt att leva i oroliga tider? Vad händer när vi känner en rädsla och att vi inte kan påverka vår egen situation? Hur hjälper vi varandra att känna trygghet och hur kan vi ge våra medmänniskor det hopp och den styrka de behöver för att kämpa vidare i tid? Det här tunga och viktiga ämnet vill vi åskådliggöra på ett enkelt och lättbegripligt sätt.

Barn som placeras är beroende av att samhället tar hand om dem när deras familj inte kan och ger dem ett tryggt och kärleksfullt hem. Barn vittnar själva om hur samhället i många fall sviker dem och att deras rättigheter kränks. Att ingen lyssnar, att de inte har någon makt över sina liv och att de utsätts för våld i samhällets vård. Ta del av barnens egna tankar kring hur vi kan vända den negativa utvecklingen och ge barn i samhällets vård den trygghet som de har rätt till.

2021 fälldes Västra Götalandsregionen för diskriminering, genom att en patients hälsotillstånd delvis bedömts utifrån etniska grunder. Västra Götalandsregionen har påbörjat ett arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Vi har inte alla svaren och vill därför prata om möjliga lösningar kring hur vi hanterar rasism i vården. 

A decade after the Arab spring, the Maghreb region is facing a decline in democracy and human rights, as well as increased interstate tension. This has led to increased security risks and shrinking space for civil society organisations in the area. In this seminar local/regional human right organisations will voice their insight on the issue.

Vad är funkofobi och hur hanteras det? Det brukar vara allmänt känt att personer med funktionsnedsättning riskerar att diskrimineras och i högre grad än befolkningen i övrigt exkluderas från arbetsmarknaden. Det är mindre känt att man också riskerar att utsättas för hat och hot. Som journalist märker Anna Bergholtz att få vill eller vågar berätta om hatet och hotet. Vad får funkofobin för konsekvenser på sociala tryggheten och demokratin?

Palestinska byar omvandlas till israeliskt militärområde och invånarna i området Masafer Yatta på södra Västbanken drabbas nu av tvångsförflyttning.

21,4% procent av den yrkesverksamma allmänheten uppger att de någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Det är framför allt kvinnor, särskilt unga kvinnor, som utsätts och de som utsätter är oftast män. Organisationen MÄN har lång erfarenhet av att utveckla våldspreventiva program med fokus på ett aktivt åskådarskap. Hur kan en medvetenhet om genusnormer och ett aktivt åskådarskap förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatsen?  

Vid denna workshop presenteras en studie om MR-professionen och gemensam dialog förs om hur professionens roll kan befästas och stärkas. Observera att workshopen riktar sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i det offentliga och att du behöver föranmäla dig till kimia.eghtesadi@mrdagarna.se