Årets program

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Det förändrade politiska landskapet och det minskade utrymmet för civilsamhället försvårar organisering inom det svenskmuslimska civilsamhället på flera sätt. I denna programpunkt ställer vi frågan: Kan svenskmuslimska organisationer överleva i det nya civilsamhället?

Pågående forskning vid Göteborgs universitet visar att då människor inte känner sig delaktiga så sjunker deras beredvillighet att acceptera miljöpolitiska åtgärder, något som i förlängningen kan leda till att det blir svårt att på politisk väg få igenom nödvändiga beslut. Hur kan mänskliga rättigheter ge vägledning för en hållbar klimatomställning? Och hur ställer vi om utan att lämna någon utanför? Seminariet sker som panelsamtal med bland andra civilsamhället och verksamhetsföreträdare. 

Hur säkerställer vi att unga är delaktiga i omställningen, under hela processen? MUCF har en rad olika verktyg som kan skapa en drivande kraft för omställning med ungas perspektiv i centrum och som ger möjligheter för ökad kompetens om ungas inkludering och demokratiska deltagande. Kom och inspireras av hur din organisation kan använda verktygen EU:s ungdomsprogram och LUPP och för att säkra ett ungdomsperspektiv och stärkt ungdomsengagemang.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

I panelen diskuterar språkfrämjare på Isof, institutet för språk och folkminnen, några exempel på hur kunskaper om och förståelse för de nationella minoritetsspråkens historiska och nutida villkor kan leda till ett mer fungerande och inkluderande samhälle men också till en positiv utveckling av förutsättningarna att revitalisera de nationella minoritetsspråken.

Goda exempel på integration över religions- och kulturgränser i två norrlandsstäder. 

På några få år har en rad stora industriprojekt kopplade till "den gröna omställningen" presenterats i norra Sverige. Det finns förhoppningar om stora framsteg i klimatomställningen och ett lyft för hela regionen.Men det finns också en annan sida av de stora projekten. Renskötseln blir än mer utsatt när nya vindkraftparker, elledningar och gruvor tar mark i anspråk. Glesbygdsbor ser att inte ens miljardinvesteringar ger inflyttning och intäkter till bygden. I städerna kan bostadsbrist och personalbrist göra livet svårare. Än så länge har de som bor i denna del av Sverige inte fått chans att besvara den avgörande frågan: Vilket samhälle vill vi bo i om 20 år när de nya industrierna står på plats?

Om vikten att omvärdera sin inställning mitt i en omställning. Sverige beskrivs ofta som ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Men kyrkan är och har varit en naturlig och aktiv del av samhällsbygget, samtidigt som tron varit privatsak. I omställningens tid möter vi allt oftare människor och sammanhang som ger tro och religion större utrymme. Hur skall vi leva tillsammans och lära av varandra ? Kan religion vara en resurs i mötet med den andra och bidra till psykisk hälsa och minskade fördomar?  

Digitaliseringen har en betydelsefull roll för såväl bevarandet som utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Nationella minoritetsspråk som meänkieli och romska riskerar att hamna utanför flera digitala sammanhang på grund av bristande tillgång till appar och andra digitala verktyg. Digitaliseringen förutsätter nämligen en digital språkinfrastruktur som saknas för flera av språken.Panelsamtalet lyfter frågor om hur digitaliseringen kan stärka förutsättningar för de nationella minoritetsspråken att leva vidare och utvecklas i Sverige.

Trots tider av stora förändringar, oroligheter och ekonomiska nedskärningar får barns rättigheter inte bortprioriteras. Vi måste stärka synen på barn som rättighetsbärare och prioritera deras delaktighet. Barnkonventionen måste tillämpas praktiskt. Workshopen syftar till att stärka arbetet med att integrera barns rättigheter och dela erfarenheter för att främja, skydda och stärka dessa i Sverige. 

När vi skriver att omställning utan funkofobi är lika enkelt som lego menar vi det. Om alla klossar är kvadrater av samma storlek kommer det inte dröja länge innan bygget rasar. För att bygga stabilt måste du använda klossar med olika form och funktion. Likaså kan vi inte bygga samhället utifrån ett kvadratiskt tankesätt, utifrån en norm! Kom och lyssna på ungas egna tankar om funkofobi och omställningen i Sverige.

Globalt är demokratin på tillbakagång. Allt fler lever under ofria förhållanden. Civilsamhällets utrymme krymper när demokratier försvagas eller upphör. Forskningsinstitutet V-dem ser att det även i Sverige finns en negativ utveckling. Indikatorer för politiska partiers spridande av hatpropaganda går upp. Men hur ser det ut i norra Sverige? Samforma presenterar rapporten om Civilsamhället i samhällsomvandlingen. Fremia presenterar undersökningar om kommunpolitikers syn på civilsamhällets roll, och hur civilsamhället påverkas av politiken.

Hot om våld och faktiskt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är en stor utmaning i Sverige. Här är barnen dessutom en särskilt utsatt grupp. Samhället behöver säkerställa alla människors rätt att leva ett liv fritt från våld. Men hur når vi dit? Det diskuterar vi i på ett aktuellt seminarium om våld och funktionsnedsättning. 

Det samiska folket är Europas enda urfolk och samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det utgörs i själva verket av flera olika språkvarieteter. Den svenska statens assimilationspolitik har gjort att generationer samer tappat möjligheten att lära sig språket och många befinner sig i en process av att försöka återta språket i vuxen ålder. Hur ser behoven ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns för att ta tillbaka sitt samiska språk?

FN Funktionsrättskonvention är en internationell överenskommelse mellan 186 medlemsländer och Europeiska Unionen att gemensamt säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Efterlevnaden av konventionens krav i Sverige har nyligen granskats och övervakningskommite i Geneve har utfärdat fler rekommendationer som berör just migranter med funktionsnedsättning. Hur ser vi till att det blir verkstad av dessa rekommendationer från övervakningskommiten? Det behövs förbättring av rättighetsåtnjutandet för migranter med funktionsnedsättning! 

Alkohol, krig och väpnade konflikter har en lång gemensam historia, men trots det talar vi sällan om hur det påverkar och har påverkat både människor och samhällen på kort och lång sikt. Inte heller hur alkoholindustrin bidragit till att förvärra situationen – genom att ofta vara först in och sist ut ur konfliktdrabbade områden. Bakgrund till seminariet är rapporten “När man är full är det inte så läskigt att dö - om alkoholens roll i krig och folkhälsans betydelse för fred”.

Sedan år 2022 driver Isof språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. De nationella språkcentrumen ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige. Hör språkfrämjare berätta vilka perspektiv som lyfts av språkfrämjare och vilket fokus arbetet med att främja dessa språk har just nu.

Antirasistiskt arbete i Sverige har under flera decennier drivits av god välvilja, ideologisk färgblindhet och en självbild präglad av neutralitet. Vad kan anses vara neutralt om en rasistisk retorik blir allt mer normaliserad? Och går det någonsin att vara neutral inför frågor om rasism och diskriminering?I den här panelen samtalar vi kring neutralitet, polarisering, exceptionalism och antirasistisk handlingskraft.