Årets program

Trots tider av stora förändringar, oroligheter och ekonomiska nedskärningar får barns rättigheter inte bortprioriteras. Vi måste stärka synen på barn som rättighetsbärare och prioritera deras delaktighet. Barnkonventionen måste tillämpas praktiskt. Workshopen syftar till att stärka arbetet med att integrera barns rättigheter och dela erfarenheter för att främja, skydda och stärka dessa i Sverige. 

När vi skriver att omställning utan funkofobi är lika enkelt som lego menar vi det. Om alla klossar är kvadrater av samma storlek kommer det inte dröja länge innan bygget rasar. För att bygga stabilt måste du använda klossar med olika form och funktion. Likaså kan vi inte bygga samhället utifrån ett kvadratiskt tankesätt, utifrån en norm! Kom och lyssna på ungas egna tankar om funkofobi och omställningen i Sverige.

På några få år har en rad stora industriprojekt kopplade till "den gröna omställningen" presenterats i norra Sverige. Det finns förhoppningar om stora framsteg i klimatomställningen och ett lyft för hela regionen.Men det finns också en annan sida av de stora projekten. Renskötseln blir än mer utsatt när nya vindkraftparker, elledningar och gruvor tar mark i anspråk. Glesbygdsbor ser att inte ens miljardinvesteringar ger inflyttning och intäkter till bygden. I städerna kan bostadsbrist och personalbrist göra livet svårare. Än så länge har de som bor i denna del av Sverige inte fått chans att besvara den avgörande frågan: Vilket samhälle vill vi bo i om 20 år när de nya industrierna står på plats?

I panelen diskuterar språkfrämjare på Isof, institutet för språk och folkminnen, några exempel på hur kunskaper om och förståelse för de nationella minoritetsspråkens historiska och nutida villkor kan leda till ett mer fungerande och inkluderande samhälle men också till en positiv utveckling av förutsättningarna att revitalisera de nationella minoritetsspråken.

Goda exempel på integration över religions- och kulturgränser i två norrlandsstäder. 

Det förändrade politiska landskapet och det minskade utrymmet för civilsamhället försvårar organisering inom det svenskmuslimska civilsamhället på flera sätt. I denna programpunkt ställer vi frågan: Kan svenskmuslimska organisationer överleva i det nya civilsamhället?

Pågående forskning vid Göteborgs universitet visar att då människor inte känner sig delaktiga så sjunker deras beredvillighet att acceptera miljöpolitiska åtgärder, något som i förlängningen kan leda till att det blir svårt att på politisk väg få igenom nödvändiga beslut. Hur kan mänskliga rättigheter ge vägledning för en hållbar klimatomställning? Och hur ställer vi om utan att lämna någon utanför? Seminariet sker som panelsamtal med bland andra civilsamhället och verksamhetsföreträdare. 

Hur säkerställer vi att unga är delaktiga i omställningen, under hela processen? MUCF har en rad olika verktyg som kan skapa en drivande kraft för omställning med ungas perspektiv i centrum och som ger möjligheter för ökad kompetens om ungas inkludering och demokratiska deltagande. Kom och inspireras av hur din organisation kan använda verktygen EU:s ungdomsprogram och LUPP och för att säkra ett ungdomsperspektiv och stärkt ungdomsengagemang.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Seminariet tar avstamp i tidigare kunskap om hur de mänskliga rättigheterna kan skyddas och främjas i tider av kris och krig. I samtal mellan olika aktörer undersöker vi vad som har hänt sedan pandemiåren, vilka lärdomar som dragits och hur vi kan använda dem i en tid där så mycket ställs om. Vad behöver olika aktörer göra för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna skyddas och främjas i tider av kris och krig?

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Trots det ökar anmälningarna till DO om diskriminering i skolan som har samband med etnisk tillhörighet. En betydande andel av de som utsätts är afrosvenska elever. Hur ser elevernas vardag i skolan egentligen ut? Hur påverkas skolgången? Vilket är skolans ansvar? Och vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius diskuterar bland annat med representanter för civilsamhället.

Krig i Sveriges närområde, ekonomiska tillväxten stannar av - ökad oro inför framtiden. Arbetslösheten ökar och politiken växlar om för stärkt arbetslinje. Projektet Disabled Refugees Welcome - Rätten till arbete har följt utvecklingen för migranter med funktionsnedsättning. FN:s Funktionsrättskommitten fördömer alla exkluderande arbetsmarknadsåtgärder. Supported Employment är en inkluderande arbetsmarknadsåtgärd för konkret stöd på arbetsplatsen utifrån individens vilja och förutsättningar.  Alla kan delta på den ordinarie arbetsmarknaden utan kostsamma och exkluderande särlösningar.

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

Det som inte syns finns inte. Citatet kommer från en hyresvärd som ville undersöka hur diskrimineringen såg ut i just hennes bolag. Diskrimineringen är utbredd på dagens bostadsmarknad, inte minst för den som hyr sin bostad. Hur kan hyresvärdar jobba förebyggande för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden? Malmö mot Diskriminering har tillsammans med fastighetsägare utforskat olika arbetssätt och metoder för hur de kan minska riskerna för att diskriminering ska uppstå på bostadsmarknaden. Våra lärdomar och resultat har nu sammanställs i en vägledning för hur fastighetsägare kan arbeta långsiktigt och förebyggande. I detta seminarium berättar vi både om våra erfarenheter av hur diskriminering på bostadsmarknaden ser ut, utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, och hur fastighetsägare själva ser på diskriminering. Vi kommer även berätta om vår vägledning och hur vi som civilsamhällesaktör kan stötta och uppmana hyresvärdar att arbeta förebyggande mot diskriminering. 

Margot Wallström har en lång meritlista. Hon har bland annat varit EU-kommissionär, FN:s representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld, och innehaft flera ministerposter, senast som utrikesminister. På MR-dagarna berättar hon mer om sitt nya uppdrag kopplat till återuppbyggnaden av Ukraina, en feministisk utrikespolitik samt hur vi, trots en orolig omvärld, kan och måste finna hoppet för att fortsätta arbetet för mänskliga rättigheter. 

Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. Hur kan FN:s rekommendationer användas i ett systematiskt, kontinuerligt och transparent människorättsligt arbete i Sverige? Hur arbetar regeringen, civilsamhället och institutet för att följa upp och genomföra rekommendationerna?

Välkommen till en föreställning där audism inte bara är ett ord – det är en verklighet som måste belysas. I en hållbar framtid ser vi ett samhälle där teckenspråk är lika självklart som luften vi andas och rätten till all kommunikation och delaktighet säkerställs, både för vår generation och kommande generationer. Genom vår föreställning vill vi inspirera och engagera, och vi bjuder in dig att vara en del av förändringen. 

En presentation med representanter från RF-SISU Västerbotten, om rätten till positiva rörelseupplevelser och hur vi på ett nytänkande angreppssätt lyckas med det.

Ju fler du kan namnet på desto tryggare känner du dig säger forskningen. Vi kommer  bl.a. att dela med oss av verksamheten “Hej granne” som finns lokalt i Skellefteå. “Hej granne” utgår från metoden ABCD, Asset Based Community Development. Metoden utgår från platsen och de boendes styrkor, intressen och passioner. Kom och lär dig mer om att skapa delaktighet som är långsiktigt hållbar och utgår från de boende.