Programme

Välkomna till en fullmatad invigning av Mänskliga Rättighetsdagarna 2024. Vi bjuder på teater med Nöjesfabriken, musik med Skellefteå Kulturskola, jojk med renskötaren Jörgen Stenberg och mer. Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör och Evelina Fahlesson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen hälsar välkomna till Västerbotten. Allt hålls samman av våra eminenta konferencierer David Åkerlund och Niklas Larsson Lirell från UngHästen - en del av Västerbottensteatern. 

Det samiska folket bär en dubbel börda i klimatkrisen. Samer är en av de grupper som drabbas mest direkt av klimatkrisen i dag, samtidigt planeras också många av åtgärderna som måste till i klimatomställningen på samisk mark. Hur ser det samlade trycket på samiska marker ut? Hur påverkar omställningspolitiken samers mänskliga rättigheter och kulturella överlevnad? Vad är vägen framåt?Välkommen på panelsamtal om klimatförändringar, samisk kamp och mänskliga rättigheter

Omställningarna i norra Sverige berör unga! Deras röster är viktiga och i detta seminarium får vi möjlighet att lyssna till ett samtal med Sara-Elvira Kuhmunen ordförande Sáminuorra som ger oss en bild av unga samers syn på den gröna omställningen.Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällesfrågor (MUCF) har ett regeringsuppdrag att förebygga och motverka rasism mot unga samer. I det här samtalet lyfter vi tillsammans med Sanningskomissionen för det samiska folket hur unga samer upplever att den gröna omställningen påverkar dem i fråga om framtid men också den rasism som de utsätts för.

Sales of electric cars are increasing dramatically and many are cheering for the new 'green' means of transport. New battery types do indeed reduce carbon dioxide emissions, but what is the situation where the chemicals are mined? Increased aggressive mining in the Himalayas poses hardships to the sensitive environment as well as to the people downstream depending on its waters, and worsens the human rights situation of the already oppressed Tibetans.

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Vindkraft är ett av de snabbast växande energislagen. Den ger förnybar och billig elproduktion och betraktas därför som grön. Men nu hotas urfolksrätten i den gröna omställningens namn. Renskötare som i decennier har pekat på vikten av omställning anses nu, ironiskt nog, stå i vägen för omställningen. Och samhällsdebatten har hårdnat mot det samiska folket i stort.Representanter för samebyar och forskare samtalar. Samtalet leds av Amnesty Sápmi.

Klimatförändringarna driver på behovet av "grön omställning" som blivit synonymt med ökat uttag av kritiska mineraler och grön energiproduktion – ofta på urfolks marker. Detta påverkar deras rättigheter till försörjning, samt bevarande och utveckling av kultur och språk, negativt. I Sverige är renskötseln extra hårt drabbad av klimatförändringarna och samer är de första att framhålla att åtgärder måste tas. Hur kan omställning beakta både global ekologisk hållbarhet och urfolks rättigheter?

Pågående forskning vid Göteborgs universitet visar att då människor inte känner sig delaktiga så sjunker deras beredvillighet att acceptera miljöpolitiska åtgärder, något som i förlängningen kan leda till att det blir svårt att på politisk väg få igenom nödvändiga beslut. Hur kan mänskliga rättigheter ge vägledning för en hållbar klimatomställning? Och hur ställer vi om utan att lämna någon utanför? Seminariet sker som panelsamtal med bland andra civilsamhället och verksamhetsföreträdare. 

Såväl unga som äldre upplever en ökad oro för klimatförändringar och framtidens världsläge. För att skapa en rättvis klimatomställning behöver vi agera tillsammans över generationsgränserna och dra nytta av vårt samlade engagemang. Vi välkomnar dig som är 15-25 eller över 65 år att delta i denna workshop som handlar om hur vi kan engagera oss och påverka, och på köpet få en känsla av ökad social gemenskap.

På några få år har en rad stora industriprojekt kopplade till "den gröna omställningen" presenterats i norra Sverige. Det finns förhoppningar om stora framsteg i klimatomställningen och ett lyft för hela regionen.Men det finns också en annan sida av de stora projekten. Renskötseln blir än mer utsatt när nya vindkraftparker, elledningar och gruvor tar mark i anspråk. Glesbygdsbor ser att inte ens miljardinvesteringar ger inflyttning och intäkter till bygden. I städerna kan bostadsbrist och personalbrist göra livet svårare. Än så länge har de som bor i denna del av Sverige inte fått chans att besvara den avgörande frågan: Vilket samhälle vill vi bo i om 20 år när de nya industrierna står på plats?

Under seminariet kommer ett nytt forskningsprojekt - LU4Water - att introduceras och det faktum att Sverige inte har en vattenstrategi kommer att diskuteras. Diskussionen kommer att kretsa kring vatten som en grundläggande mänsklig rättighet och hur Sverige, i en tid av klimatförändringar och ökande vattenstress, kan säkerställa rättvis tillgång till rent vatten för alla invånare. Vad kan Sverige lära från andra länders vattenhanteringsstrategier?  

'Green transition' projects add extra pressure on the land of the Indigenous Sami people in Sweden. Although the Swedish parliament has adopted a law on consultation in matters concerning the Sami people in 2022, human rights experts from the United Nations have criticised the lack of guarantees for their effective inclusion in decision-making. In this panel, we discuss the challenges and good practices for a meaningful consultation of the Sami.

Skellefteå står mitt i en samhällsomvandling och om den gröna omställningen ska bli hållbar utifrån alla hållbarhetsperspektiv så behöver den sociala hållbarheten ges extra stort utrymme. Frågan är hur man kan ställa om ett samhälle BÅDE snabbt och hållbart. Hur hanterar en kommun de investeringar som kommer med ett snabbt växande samhälle och hur kan man planera för att dessa inte ska vara avhängiga ett enskilt projekt? Välkomna på panelsamtal med representanter från forskning, kommun, näringsliv och civilsamhälle.

The fast fashion industry thrives despite its continued human rights violations and high negative impact on both climate and environment. The situation calls for fashion industry businesses to ensure a just and sustainable transition. This seminar offers a unique opportunity to hear Pakistani labor rights activist and director of Labour Education Foundation Khalid Mahmood, along with European experts in human rights due diligence, discuss the requirements of this transition.

Naturens rättigheter är både en juridisk idé och en social omställningsrörelse som ifrågasätter den människocentrerade tidseran vi befinner oss i. Med den här workshopen vill vi, utifrån ett relationellt och existentiellt perspektiv, tillsammans utforska vad som händer med oss som människor när vi utgår från att naturen har ett egenvärde i sig själv. Hur förändras mina beteenden och känslor när jag erkänner och erfar människan, mig själv, som en del av naturen? Hur förhåller jag mig till naturen om jag ser den som ett subjekt att skapa relation med snarare än ett objekt att nyttja?

I en tid där takten i den gröna omställningen trappas upp är det avgörande att förstå vad detta har för rättvisekonsekvenser. Detta interaktiva panelsamtal erbjuder en plattform för att undersöka dessa frågor och främja en djupare förståelse för de komplexa sambanden mellan åtgärder och utveckling för hållbarhet på olika nivåer, från det globala till det lokala.

The fast fashion industry thrives despite its enormous contribution to climate change. The rights holders in the industry – the garment workers – are already bearing the consequences. In this mini seminar, labour rights activist and director of the Labour Education Foundation in Pakistan, Khalid Mahmood, shares his experiences and perspectives on the importance and ways of including the rights holders’ perspective in the just transition discussion.

Hur kan vi skapa jämställda arbets- och livsmiljöer för barn och unga så att deras val i framtiden inte begränsas av den obalans i jämställdhet som Skellefteå har idag? Här vill vi utforska möjligheter och utmaningar för både killar och tjejers livsval med speciellt fokus på framtida arbetsmiljöer och hur man kan bryta normer och stereotyper kopplat till detta.

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera andra rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. Både i Agenda 2030 och i Parisavtalet framgår att urfolk har en unik och viktig roll för att mål om hållbarhet ska kunna mötas. I Parisavtalet understryks att en rättvis klimatomställning ska ta tillvara urfolks kunskaper. I den här panelen samtalar vi utifrån tanken om en rättighetsbaserad klimatomställning. Specifikt diskuterar vi hur en rättighetsbaserad dialog och process kan se ut.  

Hur kan vi kombinera hållbarhet med mänskliga rättigheter och social rättvisa? Detta seminarium ger civilsamhällesaktörer kraftfulla argument för att bedriva hållbarhet inom ramen för andra viktiga samhällsfrågor. Vi utforskar ”sufficiency” som strategi för att leva inom planetens gränser utan att kompromissa med grundläggande mänskliga behov, och visar hur en tillräcklighetsbaserad livsstil kan främja både social och ekologisk rättvisa, med fokus på en rättvis resursfördelning för både nuvarande och kommande generationer.