I takt med att robotteknik blir alltmer integrerad i vårdmiljöer är det avgörande att bedöma deras inverkan i verkliga sammanhang. Denna föreläsning kommer att presentera en utforskande studie som undersöker införandet av en robotkatt för barn med autism på en specialiserad tandvårdsklinik. Barn med autism möter ofta utmaningar inom tandvården, inklusive ångest, sensorisk känslighet och svårigheter med samarbete. Denna studie undersöker om en robotkatt kan ge psykosocialt stöd till patienterna och främja samarbete med tandhygienisten. Tio patienter i åldrarna 5-10 deltog i en 12 månaders studie, där var och en genomgick en baslinjesession utan roboten och 3-5 efterföljande besök med roboten, vilket gav 37 sessioner med videodata. Reflexiv tematisk analys avslöjade tre huvudteman: robotkatten kan "förbättra träning och behandling", robotkatter kan fungera som ett "fördelaktigt men icke-nödvändigt verktyg", och robotkatter kan ibland "hindra framsteg i träning och behandling". Dessa resultat belyser betydande individuell variation i hur roboten upplevdes, formad av sammanhang, timing och känslomässigt tillstånd. Robotens roll var inte universellt positiv eller passiv; dess effektivitet berodde på hur den integrerades i personliga vårdstrategier av tandhygienisten, vårdnadshavarna och patienterna själva. Denna studie understryker vikten av att skräddarsy tekniska interventioner i vården och förespråkar försiktig, kontextkänslig användning snarare än universella lösningar.