Sessions

Primärvårdens ökande belastning kräver mer behovsstyrda arbetssätt. Vi beskriver en lokalt implementerad algoritm vid GUVC som i nära realtid prioriterar uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar utifrån strukturerade journal- och kvalitetsregisterdata. Algoritmen, utvecklad i R, identifierade att nästan hälften av patienterna hade lägre vårdbehov och kunde hanteras via digitala kontakter eller sjuksköterskebesök, vilket frigör läkarresurser. Modellen kan stärka resursfördelning, riktlinjeuppföljning och bidra till mer effektiv och jämlik primärvård.

Det finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i Sverige som är i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt, de behövs i hälso- och sjukvården, de betalas solidariskt av alla regioner, men de är ändå inte fullt ut implementerade i vårdens system. Det innebär att professionen inte har tillgång till dessa beslutsstöd om läkemedel på ett samlat sätt i de situationer då de behöver dem.
Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem kostar stora belopp årligen och orsakar onödigt lidande. En hög andel av läkemedelsrelaterade problem anses kunna undvikas. I detta föredrag/panel presenteras exempel på kunskapsstöd som finns om läkemedel och hur och i vilka sammanhang läkare mfl behöver beslutsstöden. Vidare presenteras hur implementationsgraden ser ut i vårdens system, vad som behövs framåt och som kan göra faktisk skillnad.

Samkunskapande – vad är det? Det är precis vad vi gör i Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet! Tillsammans med offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle samkunskapar vi för framtidens välfärd. Med fokus på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter driver vi projekt där vi tar oss an utmaningar och tillsammans skapar ny kunskap och nya lösningar för en hållbar förändring av välfärden. Vi kommer i vårt konferensspår presentera resultat från några av våra pågående projekt i samverkan med offentlig sektor och näringsliv. 

Egenmonitorering har på kort tid gått från vision till verklighet i flera delar av svensk vård. Genom att ge patienter möjlighet att följa sin hälsa och rapportera data hemifrån skapas nya förutsättningar för personcentrerad vård, ökad tillgänglighet och bättre resursutnyttjande. Men hur fungerar det i praktiken – och vilka resultat har uppnåtts?

Digital triage promises faster, smarter care – but how well does it really work? Behind every accuracy claim lies a maze of methods, metrics, and assumptions that make comparison anything but simple. Our presentation reveal what performance numbers truly mean, and why they often don’t tell the full story.

Hur fungerar egentligen digital journaltillgång för anhöriga – och vad säger forskningen? Sverige har en unik position i världen när det gäller patienters digitala tillgång till sin journal, men när det kommer till anhöriga är bilden mer komplex.Välkommen till ett seminarium där Maria Hägglund, professor i implementeringsforskning vid Uppsala universitet och ledare för forskargruppen PATH (Participatory eHealth and Health Data), delar med sig av insikter från flera forskningsprojekt – bland annat det nordiska samarbetet NORDeHEALTH.Vi kommer att diskutera:Vad vet vi idag om anhörigas behov av journaltillgång?Hur ser användningen ut i Sverige jämfört med andra länder?Vilka juridiska och etiska frågor aktualiseras?Vad innebär det nya projektet FamORA finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse?Hur påverkas problemet av det kommande regelverket kring det europeiska hälsodataområdet?Det här är ett tillfälle att få en överblick över kunskapsläget, ta del av aktuell forskning och få en inblick i framtida utveckling – både nationellt och internationellt.

Hur kan vi säkerställa att den information som behövs för Knäledsregistret redan finns i operationsberättelsen – utan extra dokumentationsbörda för kirurgerna? I detta föredrag visar vi hur ett långsiktigt arbete med kliniska experter har identifierat vilka uppgifter som är avgörande för uppföljning av knäledskirurgi och hur dessa bäst representeras i journalen genom medicinska begrepp, strukturer och standarder. Resultatet är en dokumentationsmodell som både stärker det kliniska stödet under operation och automatiskt levererar högkvalitativa data till kvalitetsregistret. När rätt information dokumenteras från början blir vårdens data mer tillgänglig – för patientens bästa, verksamhetens lärande och den nationella kvalitetsutvecklingen – utan dubbelarbete.

Sjukhusens disponibla vårdplatser är en viktig del i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I arbetet för att stärka hela vårdkedjan för patienten är ett vårdplatsantal som möter behovet av sluten vård en förutsättning. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla riktvärdet för vårdplatser inom somatisk sluten vård och intensivvård. Socialstyrelsen erbjuder olika stöd till regionerna i deras arbete med att skapa balans mellan behov och kapacitet. Riktvärdena kan användas som stöd för regionerna i arbetet att nå balans mellan sluten vårdbehov och kapacitet. Riktvärdena är framtagna på regionnivå men för att vårdplatser ska möta behovet där och när det behövs så behöver riktvärdena brytas ner både på sjukhusnivå och på avdelningsnivå så regionerna kan säkerställa att patienter får vård på en enhet som har kompetens för att vårda just den patientgruppen.

EU:s initiativ One Million Genome" (1+MG) samlar nästan alla medlemsstaterna inom unionen i ambitionen att skapa en gemensam europeisk infrastruktur för genomikdata med säker åtkomst för forskning och vård. Tanken är att länderna ska kunna dela genetiska och kliniska hälsodata över landgränserna, vilket möjliggör mer individanpassad vård och bättre forskning och beslutsfattande. För att långsiktigt förvalta satsningen planeras ett europeiskt digitalt infrastrukturkonsortium (European Digital Infrastructure Consortium, EDIC) inriktat på genomikdata. EDIC:en ska driva en gemensam och harmoniserad infrastruktur för genomik- och fenotypdata och underlätta precisionsmedicin i hälso- och sjukvården inom EU.Samtidigt lanseras det europeiska hälsodataområdet (European Health Data Space, EHDS). Den gemensamma genomikdatainfrastrukturen behöver samspela med EHDS för att data ska kunna användas såväl i vården som i forskningen. I Sverige deltar NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) och Genomic Medicine Sweden (GMS) i 1+MG-arbetet, och genomikdata väntas bli en komponent i EHDS som möjliggör precisionsmedicin.I programinslaget diskuteras bland annat följande frågor:Integritet och förtroende: Hur säkerställer vi att känsliga genomik- och fenotypdata delas på ett etiskt och säkert sätt över nationsgränser, så att patienters integritet skyddas?Integration med EHDS: På vilket sätt kan en gemensam europeisk genomikdatainfrastruktur via en EDIC komplettera EHDS och integreras med nationella initiativ (som GMS), så att både forskning och vård får nytta av data?Implementering och nytta: Varför behövs en EDIC för genomikdata om EHDS finns? Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för att implementera storskalig genomikdatadelning i praktiken?

Det finns ett stort behov hos regionerna att kunna skicka prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen – både som en del av den ordinarie provhanteringen och vid extraordinära situationer, såsom vid en pandemi. För att möta detta behov så har Inera tagit fram en nationell tjänst för att hantera elektroniska beställningar och svar av laboratorieundersökningar som skickas över regiongränserna (skickeprover). Lösningen bygger på en vidareutveckling av den befintliga tjänsten 1177 provhantering. Under föreläsningen kommer lösningen att demonstreras, och viktiga insikter från utvecklingsarbetet kommer också att delas. Erfarenheter från laboratorieverksamheten under utvecklingsarbetet kommer även att beskrivas, samt de effekter digitalisering av skickeprover förväntas få för de dagliga arbetet – både i den kliniska verksamheten och på laboratoriet.Avslutningsvis kommer en plan för hur lösningen skall införas i regionerna att presenteras. 

Växjö kommun delar med sig av sitt arbete kring hur man tagit fram verktyg för analys av data från kommunens olika system och patientjournal för att stödja såväl profession som ledning inom den kommunala primärvården.

Ett erfarenhetsbaserat pass om hur kommuner kan införa välfärdsteknik på ett sätt som stärker kvalitet, arbetsmiljö och trygghet. Fokus ligger på praktisk förändringsledning, förankring, kompetensutveckling och hur man hanterar både juridiska och organisatoriska utmaningar i en verksamhet som ständigt är i rörelse.

Pågående explorativ genomförbarhetsstudie som undersöker hur AI-genererade riskprediktioner för kolorektalcancer påverkar allmänläkares diagnostiska resonemang och beslutsfattande i en simulerad primärvårdsjournalmiljö. Tio läkare granskar avidentifierade patientjournaler med eller utan AI-stöd. Kvantitativa analyser jämför misstankegrad och planerad handläggning, medan intervjuer belyser användbarhet och upplevd påverkan. Resultaten ska ge insikter om metodologiska utmaningar och vägleda utformningen av en framtida kontrollerad studie för att integrera AI-beslutsstöd i primärvården och förbättra tidig cancerupptäckt.

Panelsamtal: Patientsäkerhet i digital läkemedelshantering.

Artificiell intelligens (AI) och informationsdriven teknik har stor potential att förbättra kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Samtidigt visar forskning och praktisk erfarenhet att införandet av AI ofta misslyckas eller får begränsad effekt. Utmaningarna är sällan tekniska, utan rör i stället ledning, styrning, juridik, etik, kompetens, arbetsprocesser och långsiktig förvaltning. Det finns i dag ett tydligt behov av praktiknära, strukturerade och evidensbaserade metodstöd som kan guida vårdorganisationer genom hela processen – från idé till hållbar användning av AI i klinisk verksamhet.Denna presentation introducerar ett sammanhållet och praktiskt metodstöd för AI-implementering i vården, som kombinerar implementeringsvetenskap, empirisk forskning och verksamhetsnära erfarenheter. Metodstödet omfattar både riktade utbildningsinsatser och ett digitalt stöd som hjälper organisationer att planera, genomföra och följa upp AI-införanden på ett systematiskt och hållbart sätt.Presentationens innehåll tar sin utgångspunkt i gedigen forskning kombinerad med verkliga erfarenheter från AI-implementering i vårdverksamheter. Genom analyser av konkreta fall, intervjuer med chefer och professioner samt systematiska litteraturstudier har ett praktiskt och handlingsorienterat processtöd för implementering utvecklats – AIGENT. Processtödet bygger på etablerad implementeringskunskap men är särskilt anpassat för de krav och utmaningar som AI innebär i komplexa verksamheter.  Presentationen riktar sig till chefer, beslutsfattare, vårdpersonal och utvecklingsledare. Deltagarna får konkreta verktyg och ett gemensamt språk för att planera, genomföra och vidmakthålla AI-implementeringar i klinisk verksamhet, med tydlig koppling till strategiskt förbättringsarbete och långsiktig organisatorisk utveckling.

Partille kommun har skapat en ny enhet inom hemtjänsten - Digital hemtjänst. Teamet arbetar med digitala hembesök, sensorer och larmhantering. De ansvarar för installationer, och avinstallationer av trygghetslarm, GPS-larm, läkemedelsautomater och digitala lås.

Bra liv med MS – ett helt samskapat, digitalt program där personer med MS, närstående och vårdpersonal tillsammans har format innehållet från första idé till färdigt resultat. Programmet bygger på vad målgruppen själva sagt att de behöver vid diagnosbesked, och för att säkra hållbarhet över tid är alla filmer animerade med AI-genererade röster.