Sessions

Spåret Utvärdering och forskning kommer fokusera på den pågående forskningen inom e-hälsa, med fokus på AI, implementering och samskapande mellan foskning och personer med levd erfarenhet. I denna introduktion till spåret vill vi presentera två nätverk och en förening som bidrar till att samskapa inom området. 

Patienters åtkomst till sin digitala journal gör det möjligt för patienter att läsa och använda sina hälsodata genom digitala online-lösningar. Sådana lösningar, har implementerats i Estland, Finland, Norge och Sverige. Medan sammantagen forskning pekar på många potentiella fördelar generellt finns det frågeställningar kring patienters erfarenhet kring säkerhet och integritet vid användning av dessa tjänster.  En studie har genomförts inom ramen för NORDeHEALTH projektet med syfte att undersöka patienters erfarenheter kring säkerhet och integritet vid användning av digtala journaltjänster. Denna programpunkt presenterar resultaten från de frågeställninar gällande säkerhet och personlig integritet som behandlades i undersökningen.

Forskningen visar att patienter sparar och behåller information om sin egen och anhörigas hälsa på varierande sätt. Digitala system kan både hjälpa och förhindra patienter att hantera och spara information på ett för dem ändamålsenligt sätt. Presentationen ger en översikt över aktuell forskning om hantering av egen hälsoinformation och sammanfattar problem och behov som patienter har uttryckt.

Hur påverkar AI och chatbotar vårdpersonalens arbetsmiljö och patientkontakt? Föreläsningen ger insikter från sjuksköterskor som arbetar med 1177 Direkt och diskuterar hur tekniken påverkar arbetsmiljön och patientrelationer. 

Presentation av ett arbetssätt för att implementera och integrera min vårdplan i det dagliga arbetet på en kirurgi/urologi-klinik.

Professionellas erfarenheter från implementeringen av en välfärdsteknik inom LSS-boenden. Studien bygger på erfarenheter från professionella som arbetar på särskilda boenden (LSS-boenden) i tre svenska kommuner. Analysen lyfte fram tillit som ett centralt tema och identifierade tre aspekter som påverkar det professionella handlingsutrymmet: transparens, maktförskjutning och trygghet. Den här studien visar på flera olika förskjutningar i de professionellas handlingsutrymme som kan kräva tillit till den egna förmågan, till de boende, välfärdstekniken, ledningen och organisationen.Cecilia Solis Lovekvist, kommundoktorand, Hälsa- och livsstil, Högskolan i Halmstad och Susanne Lindberg, lektor i informatik, Högskolan i Halmstad, delar med sig av forskningsresultat och insikter om hur införandet av välfärdsteknik inom tre kommuners LSS-verksamheter påverkade arbetsflöden och maktrelationer, samt hur transparens och tillit spelade en central roll i processen.

En ny studie från Sahlgrenska Akademin jämför chatGPT mot mänskliga läkare vid hantering av komplexa patientfall från allmänläkarexamen. Resultatet visar att mänskliga läkare överträffar chatGPT i studien, samtidigt som det finns annan forskning som visar på hur AI verktyg kan underlätta för läkare. Här presenteras forskningsresultaten och hur AI-verktyg med chatGPT kan påverka hälso- och sjukvårdens framtid.

Hälsoeffekterna av social teknikEnsamhet är ett folkhälsoproblem som påverkar mental och fysisk hälsa, ökar risken för sjukdomar som demens och hjärt-kärlsjukdomar, och leder till större vårdbehov. Social teknik, som Komp Pro- datorn med bara en knapp, kan bidra till att minska ensamhet genom att underlätta kontakt mellan anhöriga och hemtjänsten.Forskningsprojektet BoVel i Oslo undersöker om äldre kan bo kvar hemma längre med hjälp av social teknik. Projektet, finansierat av Norges Forskningsråd, pågår fram till 2026 och förväntas visa stora besparingar för kommunen.I Sverige har Åmåls kommun genomfört ett pilotprojekt med Komp Pro för att minska ensamhet och skapa trygghet för både brukare och anhöriga. Erfarenheter från Oslo och Åmål presenteras på Vitalis-konferensen.

Fik@rummet är en forskningsbaserad webb-plattform för social gemenskap mellan äldre personer. Webb-plattformen är utvecklad i en samskapande process mellan slutanvändare, offentlig sektor, näringsliv och akademi.    

Implementeringen av AI-baserade system inom hälso- och sjukvården står inför unika utmaningar som kräver anpassade lösningar. I denna studie identifieras nya kritiska faser – en praktisk implementeringsfas och en styrningsfas för att stödja framgångsrik och hållbar AI-implementering. Studien betonar också vikten av omfattande förberedande bedömningar och kontinuerligt engagemang från intressenter för att säkerställa AI-systemens långsiktiga effektivitet och anpassning till kliniska behov.

WASP-HS, Sveriges största forskningsprogram om möjligheter och konsekvenser av AI, presenterar pågående forskning i samverkan med hälso- och sjukvården och en planerad satsning på samverkansplattformar där forskare och professionerna kan accelerera kunskapsutveckling och nyttiggörandet av AI och autonoma system i verksamheter.

Projektet syftar till att utveckla, utvärdera och validera ett instrument för att följa upp och initiera individ- och evidensbaserade trycksårspreventiva åtgärder i hälso- och sjukvården. Genom att systematiskt bedöma träffsäkerheten i dessa åtgärder kan instrumentet stödja både det dagliga arbetet för vårdpersonal och strategisk kvalitetsledning samt förbättra patientsäkerheten genom individanpassade åtgärder.Med instrumentet som ny förutsättning att kunna följa upp träffsäkerheten i trycksårspreventiva åtgärder, skapas samtidigt möjligheter att utveckla algoritmer som proaktivt skapar riskprofiler och automatiskt föreslår åtgärder baserat på journaldata. Tidigt initierade träffsäkra preventiva insatser stärker både vårdens effektivitet och minskar risken för vårdrelaterade skador som trycksår. Projektet har framåtriktade kliniska implikationer med potential att kunna förbättra både patienternas livskvalitet och resursanvändningen i vården.

Hur har AI och innovation påverkat processen för att uppnå regulatorisk överensstämmelse? Upptäck hur regulatoriska organisationer tänker kring teknik och innovation. Vi berättar om vår forskning där vi ville ta reda på om tekniken har öppnat dörren för effektivare och mer pålitliga bedömningar inom medicinteknik.

Det är välkänt att språkbarriärer mellan vårdgivare och patienter kan orsaka missförstånd och ojämlik vård. Tolkstöd är en rättighet, men ibland finns en brist på tillgänglighet och specifik medicinsk kompetens. Samtidigt innebär utvecklingen av AI-teknologi stora möjligheter för säkrare och mer kostnadseffektiv medicinsk tolkning. Genom att kombinera mänskliga tolkar och AI kan kommunikationen med patienter förbättras. Föreläsningen belyser fördelar och förbättringsområden med mänsklig och teknologisk tolkning, baserat på forskningsstudier och tre fallstudier genomförda i Sverige, Schweiz och Frankrike, samt dagens möjligheter med AI-språkteknologi. 

Hur kan beteendeförändringstekniker integreras för att skapa effektiva och användarcentrerade appar? Beteendeförändringsteknik är en central komponent i digital vård och egenmonitorering eftersom den möjliggör långsiktiga förändringar i hur patienter hanterar sin hälsa. Genom att förstå och adressera de psykologiska och praktiska hinder som kan stå i vägen för förändring kan vi designa lösningar som inte bara engagerar användare initialt, utan också hjälper dem att upprätthålla nya vanor över tid. Detta är särskilt viktigt inom vården för långvarigt sjuka där kontinuitet och egenvård är avgörande för behandlingsresultatet. Vi delar insikter, metoder och utbildar deltagarna i nyckelprinciper för beteendeförändringsteknik framför allt med fokus på att stötta läkemedelsanvändningen med hjälp av appar och andra digitala teknologier.Forskare från Uppsala universitet presenterar beteendeförändringstekniker och hur man kan använda dessa för att stötta patienter att förändra beteenden relaterade till hälsa. Avslutningsvis kommer ni att få inblick i en app som använder sig av dessa tekniker för att motivera sina användare att ta hand om sin hälsa.