Programpunkter

Vi hör dagligen om kompetensbrist, platsbrist, köer och ekonomiska utmaningar i hälso- och sjukvården. Hur kan vi möta utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård med bibehållen eller bättre kvalitet och effektivitet? Är virtuell vård och vård i hemmet en del av lösningen?

Nationella läkemedelslistan (NLL) är en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mycket har hänt det senaste året och NLL har börjat användas ute i verksamheterna vilket innebär nya möjligheter och nya utmaningar. Samtidigt driver initiativ, så som det europeiska hälsodataområdet och planer för nästa version av NLL, utvecklingen framåt. Hur ser vägen ut för ett framtidsäkert NLL?

Hur kan beteendeförändringstekniker integreras för att skapa effektiva och användarcentrerade appar? Beteendeförändringsteknik är en central komponent i digital vård och egenmonitorering eftersom den möjliggör långsiktiga förändringar i hur patienter hanterar sin hälsa. Genom att förstå och adressera de psykologiska och praktiska hinder som kan stå i vägen för förändring kan vi designa lösningar som inte bara engagerar användare initialt, utan också hjälper dem att upprätthålla nya vanor över tid. Detta är särskilt viktigt inom vården för långvarigt sjuka där kontinuitet och egenvård är avgörande för behandlingsresultatet. Vi delar insikter, metoder och utbildar deltagarna i nyckelprinciper för beteendeförändringsteknik framför allt med fokus på att stötta läkemedelsanvändningen med hjälp av appar och andra digitala teknologier.Forskare från Uppsala universitet presenterar beteendeförändringstekniker och hur man kan använda dessa för att stötta patienter att förändra beteenden relaterade till hälsa. Avslutningsvis kommer ni att få inblick i en app som använder sig av dessa tekniker för att motivera sina användare att ta hand om sin hälsa. 

NLL-spåret avslutas med ett panelsamtal med ett antal ledare från regioner och myndighet om NLL erfarenheter från användning och införande hos olika aktörer.

Avslutande paneldebatt för spåret Cancervård@home

I takt med att medicinteknisk utrustning (MTU) blir alltmer komplex och central för vårdprocesser, ökar behovet av effektiva underhållsstrategier. Region Västerbotten har genomfört en förstudie med syfte att identifiera hur man kan använda tillgänglig information för att bli mer effektiv och i bästa fall proaktiv vid hantering av MTU.

Ojämlik operationssjukvård är diagnosen på den vård vi bedriver idag i Sverige. SPOR kan påvisa ett antal märkliga skillnader mellan regioner vad gäller både vårdinnehåll och väntetider. Vi har en lång väg kvar till våra politiska mål om en jämlik sjukvård!

Äntligen kan vi förbereda och stärka patienter inför en cancerbehandling genom ett digital program via 1177, stöd- och behandlingsplattformen. Föreläsningen kommer handla om framtagandet av behandlingsprogrammet som stärker patienter fysiskt och psykiskt inför deras behandling och varför det är viktigt. 

Min vårdplan i 1177 som stöd för kontaktsjuksköterskan att arbeta strukturerat med cancerrehabilitering.

I arbetet med digital transformation inom vården skapar nya möjligheter till en mer personcentrerad och tillgänglig cancerrehabilitering både ur ett regionalt och nationellt perspektiv men det handlar om mer än att driftsätta digitala verktyg. Utveckling av vårdpersonals kompetens, organisation och vård-/rehabiliteringsprocesser är central men hänger den med i utvecklingen?Digi-CaRe är en övergripande projektplattform som syftar till att utveckla digi-klinisk kompetens och öka personcentreringen inom cancerrehabilitering. Inom ramen för Digi-CaRe har uppbyggnad och driftsättning av Cancerrehabilitering Skåne Online, ett interdisciplinärt cancerrehabiliteringsteam som arbetar genom digitala verktyg, varit ett första steg. Projektet har lett till ökad tillgänglighet till avancerad cancerrehabilitering och fortsätter med flera pågående och föreslagna vidareutvecklingsprojekt.Gemensam utgångspunkt är just digi-klinisk kompetens vilket kan beskrivas som en central och framtidsorienterad färdighet inom vården, där vårdpersonal inte bara behärskar traditionell klinisk praxis utan också kan anpassa och implementera denna i digitala miljöer.MålgruppPresentation riktar sig till beslutsfattare, vårdpersonal, projektledare inom vård och hälsa samt representanter från patient- och närståendeföreningar.Efter presentationen ska deltagarna ha en tydlig bild av:• Behovet av och fördelarna med digi-kliniska arbetssätt inom cancerrehabilitering.• Erfarenheter och resultat från projektet Digi-CaRe.• Strategier för att implementera och sprida digitala rehabiliteringsprocesser.• De första konkreta stegen för att fortsätta utvecklingen och sprida arbetssätten nationellt.

Presentationen ger en sammanfattning av avhandlingen Support for patients and the role of eHealth in rehabilitation after radical prostatectomy (Stöd till patienter och ehälsas roll i rehabilitering efter radikal prostatektomi).

Presentation av den kommande nationella infrastrukturen inom Ena - Sveriges digitala infrastruktur för att hantera tillit, identitet, behörigheter och digital samverkan på nationell nivå över organisationsgränser. 

Projektet erhöll tilldelning av finasiellt stöd, från Regionalt Cancercentrum-syd, inom ramen för särskild satsning rehablitering och palliativ för 2024. Genom projektet har vi nu strukturerat ett digitalt vårdförlopp som inte bara förbättrar tillgängligheten och flexibiliteten för patienter i palliativ vård, utan även ger närstående ett bättre stöd och underlättar kommunikationen med vården. Projektet syftar till att införa fler digitala vårdlösningar i den palliativa öppenvården genom 1177.se-plattformen, för att stärka vårdens strategiska mål, förbättra tillgängligheten, medicinsk kvalitet, patientsäkerhet samt skapa en mer attraktiv arbetsmiljö. Sammanfattningsvis tror vi att resultaten av detta projektet har skapat en mer personcentrerad digital och interaktiv palliativ vård som innebär att den palliativa vården bli än mer flexibel och kan anpassas till patienternas individuella behov.

Avslutande paneldiskussion i blocket "Rehabilitering" där vi tar upp övergripande frågor kring implementering, hållbarhet och patientnytta. 

The Norwegian FHIR vital signs profiles have been designed for exchange of the most important vital signs between systems, devices, and healthcare organizations in the national Norwegian healthcare system.The FHIR profiles are designed to be used for searching for and exchanging vital signs observations between software systems and are based on FHIR vital-signs, SNOMED CT terminology and OpenEHR logical models.The presentation will elaborate on lessons learned during the development process. 

Med en generativ språkmodell omvandlar vi nationella vårdprogram, kliniska riktlinjer och vetenskaplig litteratur till tydlig, begriplig och komplett patientinformation. Projektet har väsentligt förkortat tiden det tar att ta fram Min vårdplan för personer med cancer i lever, gallvägar och gallblåsa. På så vis använder vi vårdpersonalens kompetens bättre och når snabbare resultat som är användbara i klinisk praxis.

MR-Linac i kombination med AI-stöd möjliggör högprecisionsbehandlingar och automatisk anpassning av stråldoser men väcker frågor om patientsäkerhet och medicinskt ansvar. I den här presentationen diskuterar vi denna typ av frågeställningar i ljuset av EU:s AI Act.

Status of the first nationwide dissemination of FHIR-based standards in Denmark. The strategy is to use all datasharing paradigms with FHIR, where this case is a messagetype called "HospitalNotification" sent from regional hospitals to municipalitie careteams when patients are admitted or discharged.