Programpunkter

För att skapa digitala behandlingsprogram som gör verklig skillnad krävs att vi involverar patienter, behandlare och andra aktörer redan från start. Med exempel från bland annat IKBT-programmen Ätstörningshjälpen och Depphjälpen Ung delar vi lärdomar, utmaningar och framgångar kring användarinvolvering. Tillsammans blickar vi framåt och utforskar hur detta arbetssätt kan bidra till än mer behovsanpassade vårdlösningar i framtiden.

1177 direkt Västerbotten hanterar idag mellan 65-70 procent av patientärendena helt digitalt utan att behöva hänvisa patienterna vidare. Och två av tre patientärenden sluthandläggs digitalt med hög patientnöjdhet. Användandet har stadigt gått upp och idag kommer runt 3000 ärenden in i tjänsten varje månad. Under 2025 är målet att kunna öka patientkontakterna med ytterligare 20 procent, utan att behöva öka antalet anställda. Hur har man arbetat för att nå sina resultat och vilka har varit framgångsfaktorerna? Du får ta del av storyn om hur regionens digitala vårdtjänst vuxit och utvecklats för att kunna möta och sluthandlägga allt fler patienter digitalt och med ett helhetsansvar som skapar trygghet för patienten hela vägen.  

Region Kalmar län delar med sig av insikter och lärdomar från det nyss avslutade VINNOVA-projektet "Testbäddar för samhällets utmaningar: Uppbyggnad för flexibla testbäddar avseende e-hälsoprodukter och tjänster". Vad är det vi måste lära oss att testa och varför? Och hur?

Everyone agrees: interoperability is key to affordability and equity in healthcare. It's no surprise that information standards - the prerequisite for interoperability - plays a role in policies in many countries. At the same time, achieving interoperability is hard, even when it's base on modern technologies that have disrupted other industries. Why is interoperability so hard in healthcare?

Moderatorn inleder och lägger grunden för eftermiddagens presentationer om hur Sverige förbereder sig för att kunna dela hälsodata och hur en gemensam nationell digital infrastruktur gör det möjligt att dela information effektivt och säkert.

Genom digitala lösningar kan patienter nu enklare och mer flexibelt kommunicera med sin psykolog. Det asynkrona arbetssättet bidrar till ökad tillgänglighet, mer förberedda besök och högre kvalitet i vårdmötena. Freja Roboz Ekman och Tove Karlsson delar insikter och resultat från den pågående digitaliseringsresan. De beskriver hur verksamheten lyckas hjälpa fler patienter att fullfölja sina behandlingar och effektivisera flöden vid utredningar – en utveckling som skapar tydliga vinster både för patienter och vården.

Vi kommer att berätta hur vi med hjälp av en mjukvarurobot (RPA) jobbar i vårt schema- och tidregistreringssystem med syfte att alltid hålla ett definierat bemanningskrav. Roboten ska bland annat ta hänsyn till: förhöjd grundbemanning, vikariernas rankning samt korta ner skiftlängden om möjligt.

För att följa omställningen mot nya socialtjänstlagen är bättre uppföljning och ökad kunskap nödvändigt. Socialstyrelsens har i uppdrag att förbereda för kommande socialtjänstdataregisterlag, där strukturerad dokumentation är en förutsättning för att inte öka socialtjänstens administrativ börda. Strukturerad dokumentation bör även belysas i en vidare kontext, som en nyckel för att effektivt använda, återanvända och dela data. Under detta pass kommer strukturerad dokumentation belysas ur flera perspektiv:Inramning mot nya socialtjänstlagen, och dess fokus på en mer kunskapsbaserad socialtjänst.Socialstyrelsens arbete och målbild för en ändamålsenlig dokumentation inom socialtjänstenInformatik och standarder, vad krävs för att använda, återanvända och dela data?Bedömningsmetoder, vad är bedömningsmetoder och hur är de kopplade till strukturerad dokumentation?Mått i socialtjänsten, vad kan vi mäta för att följa utvecklingen?Individuell systematisk uppföljning, komplement till ett framtida nationellt socialtjänstdataregisterEvidensbaserad praktik och lärstödEfter passet kommer det finnas chans att ställa frågor och prata med talarna. Passet kommer hållas ihop av Erik Wessman från Socialstyrelsen, där flera talare kommer bjudas in. På scen kommer även SKR och eventuellt kommuner delta. Efter passet kommer talare att stanna kvar för frågor och dialog.

Vi beskriver utifrån Internetstiftelsens mångåriga erfarenhet som nationell federationsoperatör hur vi har skapat ett system för informationsutbyte genom digital tillit och hur området utvecklas och vad vi alla behöver förhålla oss till. Du som detlar i denna workshop får praktiska och konkreta tips samt får möjlighet att ställa frågor och dela tankar med deltagarna. 
-- För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka". Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --

This presentation is about a master thesis work, a collaboration between a group of researchers from Halmstad University and Statistikkonsulterna AB. The project investigated how machine learning and survival analysis can be used to predict suicidal behavior among older adults in Sweden. The study analyzed historical data from the Swedish National Registry, including medication use, medical conditions, and sociodemographic details. The research aimed to improve prediction accuracy by combining survival analysis techniques — such as Cox Proportional Hazards (CoxPH), Random Survival Forest (RSF), and Gradient Boosting Survival Analysis (GBSA) — alongside sequential machine learning approaches, like Long Short-Term Memory (LSTM) networks. The findings highlighted the potential of utilizing historical data to predict suicide risks using advanced machine learning models.

En diskussion om hur primär och sekundärprevention kan förbättras genom bättre tillgång och kvalitet på hälsodata. 

Jämställdhet mellan könen är ett av FNs 17 globala mål för en hållbar framtid. Trots detta bär kvinnor världen över ett större ansvar än män för omvårdnaden av sina barn. Idag uppskattas att cirka 15 till 20% av alla barn i världen lever med en kronisk sjukdom eller har ett ökat behov av regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården.En viktig och relativt outforskad fråga är vem av föräldrarna till barn med kroniska sjukdomar som tar det största ansvaret vid olika typer av sjukhusbesök. Introduktionen av distansmöten via videolänk inom sjukvården under COVID-19-pandemin har gett upphov till frågor om hur denna förändring har påverkat vilken förälder som närvarar vid besöken. Vilka möjligheter och ansvar sjukvården har för att främja en mer jämlik omvårdnad inom föräldraskapet?

AI lovar att revolutionera vården genom att öka effektiviteten. Men vad innebär det i praktiken? Kan vi verkligen förlita oss på teknologin för att lösa vårdens utmaningar, och vilka risker medför det? Denna föreläsning går bortom teknologins löften och undersöker konkreta exempel på hur AI kan förbättra både arbetsmiljön för vårdgivare och resultaten för patienter. Genom att frigöra resurser, minska administrativa bördor och förbättra arbetsflöden kan vårdpersonal lägga mer tid på patienterna. Resultatet: bättre vårdkvalitet, kortare väntetider och en mer jämlik vård — eller?Vad händer om teknologin misslyckas? Kan övertron på AI leda till att mänsklig kompetens nedvärderas? För en effektivitetsökning handlar inte bara om att spara tid – det handlar också om att höja kvaliteten i vården. Denna föreläsning diskuterar hur AI kan skapa samhällsnytta genom snabbare behandlingar, kortare sjukskrivningar och en bättre ekonomi. Exempel på framgångsrika AI-lösningar, från automatiserad triage till beslutsstöd för att prioritera rätt patienter, presenteras, men också vilka fallgropar vi måste vara medvetna om, som risker för överautomatisering och behovet av att bibehålla mänskligt omdöme i vårdbeslut. 

God kommunikation kan vara livsavgörande i vården. Idag dokumenteras mycket men alldeles för lite används. Genom en ökad standardisering blir data lättare att dela. Det nationella interoperabilitetsrådet har gemensamt börjat prioritera informationsmängder som ska kunna delas med varandra. Vi berättar om hur långt arbetet har kommit, hur det hänger ihop med det europeiska hälsodataområdet och hur du kan vara delaktig i omställningsarbetet.

Projektledare vid Leap for Life, Högskolan i Halmstad, med över 15 års erfarenhet av att vägleda små- och medelstora företag i utvecklingen av produkter och tjänster inom hälsa, vård och omsorg genom samverkan med kommuner och regioner.

Therapeutic alliance is a key predictor of treatment outcomes, with microcounseling skills—such as reflective listening and open-ended questions—playing a vital role. Regular, especially immediate, feedback helps therapists refine these skills, but traditional coding methods are costly and time-intensive. This study explored fine-tuned Large Language Models (LLMs) to automatically identify microcounseling skills in psychotherapy sessions.Using annotated psychotherapy transcripts, the model was trained to classify therapist statements, explain its classifications, and suggest alternative responses. The model demonstrated strong overall performance (Accuracy: 0.74, Precision: 0.81, F1: 0.75), yet faced challenges with more nuanced relational dynamics.The findings highlight the potential of LLMs to provide scalable, automated feedback on therapist skills, demonstrating the feasibility of using digital tools to enhance psychotherapy effectiveness.

VGR har under 2024 startat en kompetensgrupp för FHIR för att underlätta införandet av FHIR i VGR och bidra med VGRs behov och önskemål i såväl nationellt som internationellt arbete med FHIR.
Vi berättar hur vi organiserat oss, vilka verktyg vi valt, och redovisar var och hur vi använder FHIR i VGR idag.

Med EU:s initiativ för EHDS krävs standardiserade riktlinjer för att säkerställa sömlöst datautbyte och patientvård över medlemsländerna. Europa Kommissionen har under många år möjliggjort en mängd olika initiativ i form av projekt som alla är en pusselbit i slutresultatet. Denna presentation beskriver kartan över de olika initiativ och arbeten som sker i relation till primärdataanvändning inom ramen för EHDS på ett europeiskt plan. Det blir en kort beskrivning av de olika projekten och främst då det som är störst i nuläget, projektet Xt-EHR. 

För att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos unga vuxna (18–30 år) genomför Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé det gemensamma forsknings- och samverkansprojektet PadAI. Vi kommer nu att presentera nya resultat från projektet, inklusive intervjuer med unga vuxna med erfarenhet av att söka vård för psykisk ohälsa. Intervjuerna belyser deras uppfattningar om hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att stödja egenvård och effektivisera vårdprocesser. Dessutom redovisas resultat från en unik kohortstudie baserad på retrospektiva data från 13 136 patienter i åldern 18–30 år som diagnostiserats med ångest eller depression.

Prisad av statsministern, uppmärksammad i både poddar och radio, bakgrund på Spotify & EA games - och expert på en av välfärdens största utmaningar. Yashar Moradbakhti grundade språkverktyget Lingio som ett volontärprojekt 2015, och har därefter inlett forskningssamarbeten med flera svenska universitet för att se hur AI kan påskynda kompetensutveckling och inlärning. Idag använder över 130 kommuner och regioner Lingios AI för kompetensutveckling. Hur kan vi bredda rekryteringsbasen och kompetensutveckla för att lyckas bemanna välfärden?