Programpunkter

Att kunna kommunicera med andra människor är en förutsättning för mänsklig samvaro och påverkar självbestämmande och delaktighet. Personer som lever med tillstånd där den viljemässiga motoriken är mycket begränsad, till exempel personer som har locked in-syndrom, har mycket svårt att använda de hjälpmedel som finns idag. Brain-computer interface (BCI) innebär interaktion mellan hjärnan och elektroniska system och skulle kunna användas för att styra ett kommunikationsprogram. Den teknik som används i projektet innebär att man tar på sig ett headset och det medför inget obehag för användaren. Det finns bara ett fåtal studier kring BCI-tekniken som involverar deltagare med funktionsnedsättning. För att BCI i framtiden skulle kunna vara ett tillgängligt hjälpmedel i Sverige behöver tekniken utvärderas tillsammans med målgruppen.

Projektet erhöll tilldelning av finasiellt stöd, från Regionalt Cancercentrum-syd, inom ramen för särskild satsning rehablitering och palliativ för 2024. Genom projektet har vi nu strukturerat ett digitalt vårdförlopp som inte bara förbättrar tillgängligheten och flexibiliteten för patienter i palliativ vård, utan även ger närstående ett bättre stöd och underlättar kommunikationen med vården. Projektet syftar till att införa fler digitala vårdlösningar i den palliativa öppenvården genom 1177.se-plattformen, för att stärka vårdens strategiska mål, förbättra tillgängligheten, medicinsk kvalitet, patientsäkerhet samt skapa en mer attraktiv arbetsmiljö. Sammanfattningsvis tror vi att resultaten av detta projektet har skapat en mer personcentrerad digital och interaktiv palliativ vård som innebär att den palliativa vården bli än mer flexibel och kan anpassas till patienternas individuella behov.

Panelsamtal om behovet av nya vårdinformationsystem. Fördelar och utmaningar med att det sker det i hälften av regionerna nästan samtidigt.

Under 2025 etableras en nationell arbetsgrupp (NAG) inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med fokus på strukturerad information inom omvårdnadsområdet. Arbetsgruppen får i uppdrag att utgöra ett forum för omvårdnadsinformatik samt att genomföra informatikarbete inom omvårdnadsområdet, exempelvis utifrån gemensamma behov av omvårdnadsplaner, riskbedömningar och informationsförsörjning till kvalitetsregister. En nationell satsning på området har varit efterfrågat länge – här presenteras några första tankar om vad den nationella arbetsgruppen är tänkt att bidra med!

Hur kan jurister bli en katalysator för snabbare implementering av innovationer inom hälso- och sjukvården? Vi lyfter här fram ett spännande initiativ – skapandet av ett nationellt nätverk för regionjurister som arbetar med innovation. 
I bildandet av nätverket har vi tagit avstamp i vad juristerna själva efterfrågar och vilka utmaningar de möter i sin vardag kopplat till innovation. Delta i samtalet om hur vi kan bygga broar mellan juridik och innovation för att skapa verklig förändring.

Avslutande paneldiskussion i blocket "Rehabilitering" där vi tar upp övergripande frågor kring implementering, hållbarhet och patientnytta. 

The EU MDR imposes rigorous requirements on Software as a Medical Device (SaMD) to ensure patient safety, as well as quality and effectiveness of the medical device. How can developers of SaMD navigate the complexities of MDR compliance while maintaining innovation? By understanding the regulatory landscape and integrating practical strategies, manufacturers can accelerate compliance, foster innovation, and contribute to sustainable, patient-centered healthcare. This presentation explores the key challenges of MDR compliance for SaMD and offers best practices and real-world examples to streamline the regulatory process.

Mikaela Sjöberg Projektledare och Natalie Simander Digitalundersköterska delar med sig av deras erfarenheter om hur de implementerat och arbetar med deras Digitala tjänst ”Tyresö för mig” för äldre. Här möter Natalie och hennes kollegor Tyresös äldre invånare med en digital kommunikationsplattform från Cuviva. Natalie Simander beskriver sin roll som digital undersköterska i Tyresö kommun, där hon kombinerar omsorg och digitalisering för att stödja Tyresö kommuns äldre invånare. Natalie är även vinnare av Queen Silvia Nursing Award 2024.

The presentation will explore the methods and standards for generating clinical evidence to validate the safety, efficacy, and effectiveness of mobile health apps. It will cover key regulatory requirements, study design approaches based on a case study of successful clinical validation, offering insights into achieving acceptance in healthcare systems and reimbursement pathways.

Sussa samverkan är ett samarbete mellan nio regioner som i dag samverkar kring mer än det gemensamma vårdinformationsstödet Cosmic. Aktuellt från Sussa samverkan.

The Norwegian FHIR vital signs profiles have been designed for exchange of the most important vital signs between systems, devices, and healthcare organizations in the national Norwegian healthcare system.The FHIR profiles are designed to be used for searching for and exchanging vital signs observations between software systems and are based on FHIR vital-signs, SNOMED CT terminology and OpenEHR logical models.The presentation will elaborate on lessons learned during the development process. 

Hur ser det nya landskapet för sekundäranvändning ut? EHDS sekundäranvändningsreglering - fågel, fisk eller mitt emellan? Vilka träffas av bestämmelserna? Är de tvingande? Vad innebär bestämmelserna och vad innebär de inte.Vad händer med oss som datahållare nu? Rollen som datahållare är en av byggstenarna i EHDS. Vad innebär rollen för Sveriges största hälsodatahållare? Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för insamling, bearbetning och utlämnande av data till Sveriges nationella hälsodataregister. Vi har därför lång erfarenhet av de uppdrag som EHDS definierar för datahållare. I presentationen berättar vi om våra erfarenheter, vår analys av de nya kraven i EHDS, och om våra förberedelser.Vad innebär EHDS för de regioner som ansvarar för kvalitetsregister, och för de stödfunktioner som finns inom den regionala sfären? Hur kan vi bygga vidare på de strukturer vi redan har, och vad behöver vi vidareutveckla, för att både vara redo och kunna öka nyttan av de data vi redan har?

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) kan vara ett sätt att möta både patienters behov av stöd och vård och primärvårdens svårigheter att erbjuda just detta. Vi diskuterar de utmaningar vården står inför, med denna patientgrupp och visar hur en digital lösning kan bidra till tidigare insatser, bättre tillgänglighet och ökad trygghet i primärvården.

Den digitala hemvården, som Lunds kommun var först med att implementera, innebär banbrytande vägar för vård-och omsorg. Genom en surfplatta som är installerad i brukarens hem genomförs insatser via videosamtal. Digital hemvård är frivilligt och erbjuds som ett komplement eller alternativ till befintliga hemvårdsinsatser, utan extra kostnad för brukaren. Exempel på insatser är stöd vid dusch, promenad eller inköp. Vi genomför även gruppsamtal och gruppträning samt har börjat genomföra fler hälso-och sjukvårdsinsatser så som läkemedelshantering.

Genom systematiskt arbete med att införa Nationell informationsstruktur och ett nytt verksamhetssystem, har vi i Höganäs kommun ställt om till ett personcentrerat arbetssätt och förhållningssätt, med patienten som en del i teamet. En del av utmaningarna vi stött på bestod i att möta personalens oro för ett förändrat arbetssätt och ett nytt sätt att arbeta med KVÅ- och ICF-koder, samt att upprätthålla god och säker vård. Vi vill berätta om våra förutsättningar inför, hur vi arbetade under processen och var vi befinner oss idag och vilka framgångsfaktorerna har varit.

2024 genomfördes en studie på uppdrag av Nationell plattform för förbättringskunskap (NPFK,) i samarbete med Jönköping Academy, Jönköping University, syftet var att kartlägga om, hur  och i viilken omfattning högskolor, universitet ger utbildning,/inkluderar utbildningsmoment om digitalisering i vården och förbättringskunskap/förändringsledning. Totalt 100 program/utbildningsansvariga  vid professionsutbildningar på grund, avandcerad nivå samt ST utbildning för läkare blev inbjudna att deltaga, ca 50% svarade.
-- För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka". Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --

The ASAP Stroke project aims to improve prehospital stroke care by leveraging artificial intelligence (AI) for early assessment and triage. The project focuses on integrating diverse data sources, such as registry data, videos, and vital signs, to create predictive models that identify stroke, distinguish large vessel occlusions and guide optimal care pathways. The project also explores synthetic data generation to address privacy concerns. By improving early stroke assessment and patient triage, ASAP Stroke aims to bridge the gap between prehospital and in-hospital care, ultimately improving treatment outcomes and reducing time-to-treatment.

På detta Vitalis-seminarium presenterar vi vår underlagsrapport till Produktivitetskommissionen, där vi försöker förklara varför Sverige kommer sist i olika digitalseringsindex, och vad man kan göra åt det.

Kort inledning där moderatorerna reflekterar över det som sas om nationell vårdförmedling under Keynote dagen innan.