Sessions

Nu måste vi kavla upp ärmarna.  Vi skall organisera oss inom våra kommunala verksamheter för att skapa  utrymme för något så självklart som att Meningsfull vardag och identifiering av risker genomförs i tid för våra brukare / patienter Mer tid måste läggas på Inskrivnings vecka, istället för nuvarande inskrivnings samtalDet skall vara fokus på brukare / patient och vad som är viktigt för dem idag och framöver. Finns det risker vi behöver identifiera , ev fördjupa utredningen i och därefter ordinera förebyggande åtgärder. Genomförandeplan och Hälsoplanerna måste användas tillsammans Ger ex på hur det kan ske i verksamheterna

Prisad av statsministern, uppmärksammad i både poddar och radio, bakgrund på Spotify & EA games - och expert på en av välfärdens största utmaningar. Yashar Moradbakhti grundade språkverktyget Lingio som ett volontärprojekt 2015, och har därefter inlett forskningssamarbeten med flera svenska universitet för att se hur AI kan påskynda kompetensutveckling och inlärning. Idag använder över 130 kommuner och regioner Lingios AI för kompetensutveckling. Hur kan vi bredda rekryteringsbasen och kompetensutveckla för att lyckas bemanna välfärden?

Vi kommer att berätta hur vi med hjälp av en mjukvarurobot (RPA) jobbar i vårt schema- och tidregistreringssystem med syfte att alltid hålla ett definierat bemanningskrav. Roboten ska bland annat ta hänsyn till: förhöjd grundbemanning, vikariernas rankning samt korta ner skiftlängden om möjligt.

För att följa omställningen mot nya socialtjänstlagen är bättre uppföljning och ökad kunskap nödvändigt. Socialstyrelsens har i uppdrag att förbereda för kommande socialtjänstdataregisterlag, där strukturerad dokumentation är en förutsättning för att inte öka socialtjänstens administrativ börda. Strukturerad dokumentation bör även belysas i en vidare kontext, som en nyckel för att effektivt använda, återanvända och dela data. Passet kommer hållas ihop av Erik Wessman från Socialstyrelsen och Clara Halléhn från Kalmar kommun.Under detta pass kommer strukturerad dokumentation belysas ur flera perspektiv:

Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås drev under 2024 ett projekt för att förbättra användningen av kognitivt stöd och digital teknik för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Projektet kartlade utmaningar och möjligheter genom en enkätundersökning och fokusgrupper. Syftet var att framförallt sprida kunskap om svårigheterna med att använda digital teknik för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom och stötta i att hitta lösningar för att öka användningen av välfärdsteknik och kognitiva hjälpmedel för den aktuella gruppen samt skapa verktyg som underlättar för vårdgivare (främst arbetsterapeuter), anhöriga och beslutsfattare. Föreläsningen ger en inblick i projektets framsteg och hur tekniken kan förbättra livskvaliteten för denna grupp.

Tyresös digitala resaTyresö kommun har på kort tid genomfört en omfattande digitalisering inom vård, hälsa och omsorg. Resan har präglats av en ambition att skapa en tryggare, effektivare och mer personcentrerad verksamhet.Genom en rad innovativa lösningar har kommunen lyckats:●Öka tryggheten för både den enskilde (brukare) och personal. Exempelvis genom att implementera Trygghetskameror, språkapp, digitala överfallslarm och digitala läkemedelsskåp som skapar en säkrare miljö för alla.●Effektivisera arbetet och frigöra tid för kärnverksamheten. Lösningar som införts är Digitala inköp, vakanshanteringssystem och planeringssystem som underlättar personalens vardag.●Stärka den enskilde och främja självständighet. Genom att införa Hälsofrämjande appar, digitala träffpunkter och stöd så försöker man minska digitalt utanförskap och även ge den enskilde större kontroll över sina liv.Tyresös resa visar att digitalisering kan vara en kraftfull motor för att skapa en mer hållbar och kvalitativ vård, hälsa och omsorg.

I ett utvecklingsprojekt har Capio tillsammans med utvalda äldreboende i Stockholmsområdet och en leverantör utvecklat en digital ärendehanteringsplattform utifrån användarnas behov. Nu sprids användningen även inom LSS och hemsjukvård i övriga landet. Lyssna på lärdomar vi dragit av att utveckla ett digitalt verktyg utifrån användarnas behov i en miljö som består av verksamheter i både offentlig och privat regi hos en annan huvudman. 

En viktig förutsättning för digital transformation är den digitala kompetensen som behövs för att lösa arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg. Representanter för Sundsvalls kommun och inom förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad tillsammans med forskare från Karlstads Universitet beskriver processer för att undersöka den digitala kompetensen och hur den kan vidareutvecklas. 

Den digitala hemvården, som Lunds kommun var först med att implementera, innebär banbrytande vägar för vård-och omsorg. Genom en surfplatta som är installerad i brukarens hem genomförs insatser via videosamtal. Digital hemvård är frivilligt och erbjuds som ett komplement eller alternativ till befintliga hemvårdsinsatser, utan extra kostnad för brukaren. Exempel på insatser är stöd vid dusch, promenad eller inköp. Vi genomför även gruppsamtal och gruppträning samt har börjat genomföra fler hälso-och sjukvårdsinsatser så som läkemedelshantering.

Genom systematiskt arbete med att införa Nationell informationsstruktur och ett nytt verksamhetssystem, har vi i Höganäs kommun ställt om till ett personcentrerat arbetssätt och förhållningssätt, med patienten som en del i teamet. En del av utmaningarna vi stött på bestod i att möta personalens oro för ett förändrat arbetssätt och ett nytt sätt att arbeta med KVÅ- och ICF-koder, samt att upprätthålla god och säker vård. Vi vill berätta om våra förutsättningar inför, hur vi arbetade under processen och var vi befinner oss idag och vilka framgångsfaktorerna har varit.

Att investera i självständighetslitteracitet innebär en effektiv avlastning för vård- och omsorgssystemet liksom för anhöriga. Genom att ge äldre möjlighet att anpassa sina hem och lära sig använda tekniska hjälpmedel samt navigera i sociala och vårdrelaterade system, kan vi minska behovet av dyra och resurskrävande insatser. Denna typ av förebyggande arbete skapar dessutom förutsättningar för en mer hållbar och rättvis fördelning av resurser, där vårdpersonalen får mer tid att fokusera på de mest behövande. För kommuner och regioner är det avgörande att de tar en ledande roll i att främja detta arbete. Genom utbildningsinsatser, informationskampanjer och stödinsatser som riktar sig till äldre kan vi möjliggöra att fler anpassar sitt boende och börjar använda teknik som stödjer deras självständighet.

I denna föreläsning delar vi med oss av erfarenheterna från införandet av ett digitalt pedagogiskt verksamhetsstöd på några av Unikas LSS-boenden. Vi belyser hur verktyget integrerades i verksamheten utifrån både ett lednings- och verksamhetsperspektiv.

Ambea berättar om AI-användning i rekrytering och med digitala assistenter. Från 30% reducerad rekryteringstid till 15h frigjord tid per månad per chef, vilka är lösningarna som gjort skillnad? I denna föreläsning delar Jennifer Ivstam insikter om hur Ambea Innovation hub arbetar med AI för att skapa mer tid för omsorg och en effektivare administration för chefer inom omsorgen. 

Vi har bara sett början av ett stort breddinförande av register inom kommunal hälso- och sjukvård. I arbetet  har tidigt identifierats behov om en en förenklad administration vid anslutning till nationella kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård.Genom att leverantörer utgör sk. agenter (ombud) vid anslutning till nationella kvalitetsregister har även förutsättningar för betydligt enklare anslutningsprocess tagits fram av Inera för att möjliggöra ett breddinförande hos kommunerna.På sessionen redogörs för dels hur nuläget ser ut för pågående breddinföranden, men även om det förenklade anslutningsförfarandet samt om planen framåt. Det register som är mest eftertraktat hos kommunerna är Senior alert, i dag finns förutsättningar för 98,5% automatiseringsgrad. Målsättningen är att nå 100 % automatisering under 2025.Senior alert är ett av totalt fem register som ingår i satsningen för automatisering av kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård.Kom och lyssna, ställ frågor och delta i dialog om det utvecklingsarbete som SKR, Inera, kommunerna, kvalitetsregister och registercentrum och kommunernas leverantörer gör tillsammans.

Adaptionen av teknologi inom äldreomsorgen är i sin linda men har accelererat de senaste åren och har blivit en nödvändighet för att upprätthålla hög kvalitet till rimlig kostnad.

Socialstyrelsen berättar om utvecklingsarbetet om att ta fram ett förslag på hur Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter, KSI, kan  användas tillsammans med ICF inom ramen för IBIC.

Inom socialtjänsten är inhämtning av information från andra offentliga myndigheter och andra informationslämnare en viktig  och tidkrävande del av utredningsarbetet. Flera kommuner har utvecklat egna automatiserade robot lösningar (så kallade RPA) för att hämta ut information mer effektivt. Men vore det inte bättre om kommunerna hade en gemensam lösning för att hämta ut information från Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, A-kassorna, Pensionsmyndigheten - med flera? En sådan gemensam lösning finns redan att avropa genom  Sambruk. Lär dig mer om "Multifråga" - där en fråga ger alla svar. Vi berättar även hur Multifråga samverkar med SKR:s planerade tjänst GIF och den befintliga tjänsten SSBTEK.

Nya arbetssätt i kommunal primärvård för att möta framtidens demografiska utmaningar samt omställning till den nya socialtjänstlagen. Tidiga hälsofrämjande insatser och rehabilitering har medfört självständighet och minskat behov av bistånd sedan två år tillbaka när arbetsterapeut började arbeta tillsammans med biståndshandläggare. 

Hur kan AI-driven schemaoptimering hjälpa socialtjänstens omställning till en hållbar och framtidssäkrad bemanning? Denna fråga ställde sig socialförvaltningen på Vårgårda kommun. Vi krokade därför arm med startup-företaget Konvoj och inledde ett samarbete i september 2024.Under denna föreläsning kommer vi berätta om Vårgårda kommuns erfarenheter från ett framgångsrikt införande av ny AI-teknik i socialtjänsten, med konkreta lärandeexempel. Vi kommer bland annat att berätta om lärdomar kring vikten av att lägga upp införandet i en iterativ process uppdelad i etapper, dels för att uppnå tekniska krav, men också för att underlätta förändringsledningsprocessen. Vi kommer också att berätta om vikten av att tillsätta rätt resurser till införandearbetet, liksom vikten av att kroka arm med tekniska experter.Vi kommer även berätta om hur AI-tekniken lät oss skapa jämnare, schysstare och smartare scheman utifrån ett verksamhets-, brukar- och medarbetarperspektiv. Vi kommer resonera kring de lärdomar vi tagit med oss och våra rekommendationer till andra verksamheter som står inför liknande utmaningar.Föreläsningen genomförs av Ulrika Bergman (vård- och omsorgschef) och Tilda Back (AI-ingenjör).

Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet är en unik, neutral arena för samverkan mellan kommuner, regioner, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Vid Centret löser vi tillsammans de utmaningar som krävs för att genomföra hållbar, evidensbaserad förändring av välfärden, baserat på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter. Formerna för hur vi arbetar med utmaningarna ser olika ut, här kommer vi presentera några av de pilotprojekt vi startat i samverkan.