Sessions

En genomgång av exempel på gränssnittsutformningar, för både medicintekniska produkter och andra produkter och hur väl de stödjer, eller inte stödjer, användarna. En diskussion om vad MDR kräver för att säkerställa att gränssnittet mot användaren är anpassat utifrån människans förutsättningar.

MTP-rådet företräder regionerna i komplexa beslutssituationer gällande införande och användning av medicintekniska produkter. Införande av digitala medicintekniska produkter innebär särskilda utmaningar för regionerna, vilket lett till att allt fler av de produkter som MTP-rådet utvärderar är digitala eller har digitala komponenter.Denna föreläsning ger en introduktion till MTP-rådets arbete med att säkerställa ett ordnat införande av digitala medicintekniska produkter i svensk hälso- och sjukvård.

Denna föreläsning är en del av programspåret Ordnat införande av digital medicinteknik, som koordineras av MTP-rådet/SKR.Under de senaste åren har det skett en snabb teknikutveckling inom diabeteshjälpmedel, där en ökad digitalisering exempelvis medfört att olika produkter kan kommunicera med varandra. Men hur vet man om denna utveckling bidrar till en ökad patientnytta? Och vilka konsekvenser kan den digitala utvecklingen inom diabeteshjälpmedel få för patienter och hälso- och sjukvården? Sofia Medin samtalar med Björn Ehlin, ordförande i Svenska diabetesförbundet om vad dessa produkter betyder för patienterna. Därefter beskriver Mårten Lindström, ledamot i MTP-rådet, hur MTP-rådet hanterar diabetesområdet, bland annat för att förstå om de nya produkterna bidrar till ökad jämlikhet och om de är kostnadseffektiva.

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) har i uppdrag att utföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter som inte ingår i läkemedelsförmånerna och som upphandlas av regionerna. De hälsoekonomiska bedömningarna är avsedda att stödja kliniska beslut och beslut kring upphandling hos regionerna. Genom att öka kunskapen och transparensen kring de medicintekniska produkternas kostnadseffektivitet på en nationell nivå kan användningen av medicinteknik bli mer kunskapsstyrd och likvärdig i hela Sverige. TLV:s hälsoekonomiska bedömningar är en del av processen för nationellt ordnat införande av medicinteknik.

Utvecklingen av digitala diabeteshjälpmedel har potential att leda till ökad patientnytta och nya, effektivare arbetssätt inom vården. Ny teknik innebär dock ofta också högre kostnader för de som betalar för vården. För att ny teknik inte ska tränga undan annan önskvärd vård behöver regionerna prioritera vilken teknik som införs. I detta panelsamtal diskuteras hur man kan säkerställa att de digitala medicintekniska diabetesprodukter som införs faktiskt gör nytta, hur man kan säkerställa att ny teknik inte tränger undan annan önskvärd vård och hur man kan bidra till en jämlik vård vid införandet av ny medicinteknik.

Digitaliseringens potential att stärka vårdens kärnuppdrag hotas av bristande evidens, splittrat ansvar och låg digital hälsolitteracitet. Trots omfattande investeringar leder dagens processer ofta till ineffektiva och otillräckliga lösningar. För att skapa hållbar nytta krävs en nationell strategi för evidensbaserad digitalisering, stärkt samverkan och förbättrad implementeringskapacitet. Vår forskning belyser nyckelutmaningar och föreslår konkreta lösningar för en mer jämlik och effektiv vård.

Denna föreläsning är en del av programspåret Ordnat införande av digital medicinteknik, som koordineras av MTP-rådet/SKR.Införande av AI inom sjukvården medför komplexa utmaningar för regionerna. I denna föreläsning ger Läkemedelsverket en introduktion till hur regioner kan arbeta med att införa AI-baserade medicintekniska produkter på ett ordnat, säkert och effektivt sätt. Föreläsningen ger vägledning kring användning av nya AI-produkter, hur kravuppfyllelse säkerställs och vilka riktlinjer som finns. Syftet är att ge användarna i vården vägledning för ett systematiskt och välstrukturerat arbetssätt som stärker både effektivitet och patientsäkerhet, samt att lyfta risker och utmaningar vid implementering av AI i klinisk verksamhet.

Region Östergötland var tidigt ute att införa artificiell intelligens (AI) inom bröstcancerscreening med mammografi. För de undersökningar där AI bedömt cancerrisken som låg har nu konventionell dubbelgranskning av två bröstradiologer ersatts av granskning av en bröstradiolog med stöd av AI. Detta föredrag beskriver hur ny medicinteknik snabbt kan införas i hälso- och sjukvården genom vägen från idé, retrospektiv studie, prospektiv klinisk studie och slutligen kliniskt införande och hälsoekonomisk analys. Region Östergötland ingår även i den nationella studien Nationell valideringsplattform för AI inom mammografiscreening (VAI-B) och insikter från detta projekt inom exempelvis området validering av AI för kliniska tillämpningar kommer att presenteras under föredraget. 

För att möta de ökande behoven av innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården har man på EU-nivå lyft idén om ett snabbspår för granskning av produkter med potential att ge stora samhällsvinster och förbättra vården för stora patientgrupper. Ett sådant snabbspår skulle kunna innefatta tidig identifiering av innovativa produkter, rådgivning samt prioritering hos anmälda organ.Läkemedelsverket ser ett behov av att utforska dessa idéer genom samverkan med andra aktörer, exempelvis med regionerna. Genom att gemensamt arbeta för ett snabbspår eller för integrering av olika regelverk kan Sverige ta viktiga steg mot ett snabbare införande av innovativa lösningar i vården.

Som avslutning på föreläsningarna om ordnat införande av medicintekniska AI-produkter förs en gemensam diskussion om införandet och användningen av AI-produkter inom vården mellan några av föreläsarna inom programspåret och det ges möjlighet att ställa gemensamma frågor till talarna:Sandra Sjöåker (utredare, LV) – Vad säger Läkemedelsverket om användning av AI inom vården?Joachim Lundahl (MTP-rådet) – Vad bör man tänka på för ett ordnat införande av medicintekniska AI-produkter och vilka utmaningar ser MTP-rådet?Helena Dzojic (enhetschef medicinteknik, Läkemedelsverket) – Vilka är de juridiska utmaningarna med AI-produkter?Håkan Gustafsson (Region Östergötland) – Implementering av AI inom mammografiscreeningen i Region Östergötland

Hur skapar vi system, modeller, arbetssätt och organisationer inom hälso- och sjukvården som leder till kontinuerlig innovation och nyttjande av medicinteknik och innovativa metoder?I detta fördjupningsseminarie får du en inblick i hur treregioner på olika sätt tagit sig an utmaningen genom en gemensam satsning på ”Innovationsmotorer”.Talarna utgår från konkreta arbeten och delar med sig av metoder, arbetssätt och erfarenheter. Genom exemplen lär vi tillsammans hur det går att navigera utmaningar, främja kontinuerligt lärande och anpassa innovationsarbetet för att möta vårdens snabbt skiftande behov. Låt dig inspireras av praktiska strategier och konkreta exempel på hur innovation kan följas upp och bli en integrerad del av vardagen.
-- För att delta i detta fördjupningsseminarie så rekommenderas du att reservera din plats genom att klicka på knappen "Boka". Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt --

P4H Tekniska Ekosystem för Monitorering och Terapi är ett samarbete mellan fem regioner som syftar till att skapa en gemensam målarkitektur för medicintekniska produkter (MTP) inom monitorering och terapi.  Denna målarkitektur bygger på existerande standarder och syftar till att förenkla/accelerera vårdens verksamhetsutveckling med stöd av medicinteknik.De regioner som medverkat i samarbetet är Region Stockholm, Region Västra Götalandsregionen och Region Västerbotten samt Region Skåne och Region Örebro, som agerar som granskare av målarkitekturen. 

Accelerera vårdens processer och verksamhetsutveckling med stöd av medicinteknik - Sammanfattande samtal och frågestund.
Utan medicintekniska produkter stannar vården.Det sker en stark teknikutveckling som både kan hjälpa vården här och nu och även hjälpa oss att tackla framtida utmaningar. För att skapa rätt förutsättningar och mest nytta krävs att medicinteknik och IT blir en integrerad del av verksamhetsutvecklingen, så att de kliniska behoven och tekniska lösningarna går hand i hand.Med rätt användning av dagens teknik kan vi tillsammans skapa morgondagens vård!

Vad betyder patientsäkerhet när IT-miljön innehåller fler och fler medicintekniska produkter i form av medicintekniska programvaror, beslutstöd, AI lösningar och appar samt uppkopplad utrustning? Vad innebär produktens avsedda användning? Vad är viktigt att vårdgivaren har kunskap om?Hur komplext och svårt kan det vara?  Hur får vi en patientsäker digital medicinteknik?

Hur har AI och innovation påverkat processen för att uppnå regulatorisk överensstämmelse? Upptäck hur regulatoriska organisationer tänker kring teknik och innovation. Vi berättar om vår forskning där vi ville ta reda på om tekniken har öppnat dörren för effektivare och mer pålitliga bedömningar inom medicinteknik.

En samlad bild presenteras av behovet att ta fram en process för utveckling och tillgängliggörande av kvalitetssäkrade hälsoappar som bland annat syftar till att tydliggöra vilka krav och regelverk som gäller och vilka hälsoappar som är tillförlitliga att använda, samt öka potentialen i hälsoappars utnyttjande.

På södersjukhuset har en ny leveransmodell tagits fram de senaste åren för att skapa bättre processer och ökat samarbete mellan Medicinsk Teknik, IT, verksamhetsutveckling och andra funktioner inom Utveckling och teknik. Vi kommer berätta mer om hur modellen togs fram, vilka förändringar den inneburit och hur den fungerat hittills.

I takt med att medicinteknisk utrustning (MTU) blir alltmer komplex och central för vårdprocesser, ökar behovet av effektiva underhållsstrategier. Region Västerbotten har genomfört en förstudie med syfte att identifiera hur man kan använda tillgänglig information för att bli mer effektiv och i bästa fall proaktiv vid hantering av MTU.