Sessions

Gränbyprojektet -tillgänglig cancervård

Implementeringen av AI-baserade system inom hälso- och sjukvården står inför unika utmaningar som kräver anpassade lösningar. I denna studie identifieras nya kritiska faser – en praktisk implementeringsfas och en styrningsfas för att stödja framgångsrik och hållbar AI-implementering. Studien betonar också vikten av omfattande förberedande bedömningar och kontinuerligt engagemang från intressenter för att säkerställa AI-systemens långsiktiga effektivitet och anpassning till kliniska behov.

Med nya interaktiva formulär i Min vårdplan cancer underlättas ett strukturerat arbete med uppföljning av rehabiliteringsbehov. Patienten får även användbara redskap för egenvård och möjlighet att bättre kontrollera sin situation inför, under och efter cancerbehandling.

Presentation of of the Horizon Europe project, AIDAVA with specific focus on 3 aspects: architecture and technology components,  results of the evaluation of the first generation of the prototype, value of AIDAVA as interoperability enabler for the implementation of the EHDS

Hur kan vi tillsammans utveckla ett hållbart samhälle utifrån befolkningsförändringen? Umeå universitet och Umeå kommun har drivit ett samverkansprojekt som resulterat i en forskningsöversikt som kommer att användas som kunskapskälla för utvecklingsarbete och samhällsplanering.I forskningsöversikten presenteras samlad kunskap om vad som behövs för att äldre personer ska kunna bo kvar i sina hem och leva självständigt, tryggt och med högt välbefinnande.De flesta äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge det är möjligt, rapporten presenterar en stor mängd nationell och internationell forskning som belyser olika perspektiv på frågor som rör äldre personer som bor självständigt i sina egna hem.Samtidigt blir det tydligt att området är komplext och mångdimensionellt, och därför krävs ett holistiskt och personcentrerat perspektiv där äldres olikartade behov och preferenser tas tillvara. I rapporten diskuteras detta utifrån perspektiven proaktiv bostads- och samhällsplanering, social delaktighet och tredje rum, samt digital teknik i den äldres vardag.

Hur har det gått med digtaliseringen och AI för den myndighetsutövande delen av socialtjänsten? Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Hur kan socialtjänsten vara effektiv, rättssäker och tillgänglig för alla! Den här föreläsningen presenterar den senaste forskningen om hur automatiserat beslutsfattande och AI används inom socialtjänsten med stöd egen forskning.

I denna föreläsning presenterar Lorna Bartram från AI Sweden och Jens Nygren från Högskolan i Halmstad en kartläggning av AI-initiativ inom Sveriges regioner. AI-kartan är en interaktiv visualisering och visar:Vilka projekt som drivs i Sveriges regioner.Inom vilka områden utvecklingen sker.Hur långt initiativen har kommit – från forskning och pilotprojekt till implementerade lösningar.

P4H Tekniska Ekosystem för Monitorering och Terapi är ett samarbete mellan fem regioner som syftar till att skapa en gemensam målarkitektur för medicintekniska produkter (MTP) inom monitorering och terapi.  Denna målarkitektur bygger på existerande standarder och syftar till att förenkla/accelerera vårdens verksamhetsutveckling med stöd av medicinteknik.De regioner som medverkat i samarbetet är Region Stockholm, Region Västra Götalandsregionen och Region Västerbotten samt Region Skåne och Region Örebro, som agerar som granskare av målarkitekturen. 

WASP-HS, Sveriges största forskningsprogram om möjligheter och konsekvenser av AI, presenterar pågående forskning i samverkan med hälso- och sjukvården och en planerad satsning på samverkansplattformar där forskare och professionerna kan accelerera kunskapsutveckling och nyttiggörandet av AI och autonoma system i verksamheter.

Tekniken för att möjliggöra cancervård i hemmet finns redan – med avancerade lösningar som distansmonitorering, AI och digitala verktyg. Men vad hjälper tekniken när lagstiftningen sätter stopp? Idag begränsar lagar och föreskrifter administration av rekvisitionsläkemedel i hemmet, vilket kan tvinga cancerpatienter till sjukhus trots att tekniska lösningar finns för att ge dem trygg och säker vård i hemmet. I denna session diskuterar vi vad som krävs för att anpassa lagstiftningen till dagens tekniska verklighet och patienternas behov.

- Hur har NLL tagits emot av verksamheter?- Hur använder man framtagen lösning?- Ny lokala arbetssätt som vuxit fram?- Effekt på patientsäkerhet? - Vårdpersonalens trygghetskänsla med NLL? -       BUP? Geriatriken?

För första gången finns en formellt beslutad målbild för 1177, som siktar på 2030 och som alla regioner har ställt sig bakom, i många fall på politisk nivå. En stor del av målbildens innehåll är beroende av insatser från regioner, kommuner och privata vårdgivare, där Inera kan vara stöd och möjliggörare. Men Inera arbetar också för att förbättra 1177-tjänsterna, så att de ska bli mer användarvänliga och nyttoskapande. Vid seminariet presenteras genomförda och planerade insatser.

En föreläsning om kartan som tagits fram SCT - KVÅ ur ett mer terminologiskt perspektiv. hur den tagits fram, hur den funkar. broader / narrower / equivalent. Hur man gör med barnen till SCT-begreppet som mappats equivalent. Hur kartan kan användas (termtjänst? egna systemet?)

Projektet syftar till att utveckla, utvärdera och validera ett instrument för att följa upp och initiera individ- och evidensbaserade trycksårspreventiva åtgärder i hälso- och sjukvården. Genom att systematiskt bedöma träffsäkerheten i dessa åtgärder kan instrumentet stödja både det dagliga arbetet för vårdpersonal och strategisk kvalitetsledning samt förbättra patientsäkerheten genom individanpassade åtgärder.Med instrumentet som ny förutsättning att kunna följa upp träffsäkerheten i trycksårspreventiva åtgärder, skapas samtidigt möjligheter att utveckla algoritmer som proaktivt skapar riskprofiler och automatiskt föreslår åtgärder baserat på journaldata. Tidigt initierade träffsäkra preventiva insatser stärker både vårdens effektivitet och minskar risken för vårdrelaterade skador som trycksår. Projektet har framåtriktade kliniska implikationer med potential att kunna förbättra både patienternas livskvalitet och resursanvändningen i vården.

Nationella läkemedelslistan håller på att implementeras. Invånare får en samlad bild av sina aktuella recept och uthämtade läkemedel. Kommer detta lösa invånares behov av att veta vilka läkemedel hen ska ta, varför, hur länge och hur ofta, vem som är ansvarig behandlare etc? I denna föreläsning pekar vi på fördelar samt kvarstående patientsäkerhetsrisker genom ett exempel (Gunnar 75 år) samt för ett resonemang om möjliga lösningar.

De senaste fem åren har antalet personer med cancerdiagnos ökat med 14 %, men nya behandlingsmetoder har förbättrat livskvaliteten för många. Det är viktigt att utforska alternativa vårdmodeller för att patienter ska kunna ha ett så bra liv som möjligt före, under och efter behandling. Till exempel kan läkemedelsbehandlingar i hemmet minska sjukhusbesök och frigöra tid för vårdpersonal.I Sverige pågår en omställning för att skapa en vård som utgår från patientens individuella behov och livssituation. För att flytta avancerad onkologisk behandling till hemmet måste man förstå de hinder och möjligheter som finns.Roche och Nollvision cancer har tagit fram en rapport som lyfter vilka hinder och möjligheter det finns för denna förflyttning. En nyckel till framgång som lyfts fram är  användning av digitala verktyg. Dessa verktyg gör det möjligt för läkaren att följa patientens tillstånd och fånga upp biverkningar snabbt, samtidigt som de underlättar tät kontakt mellan vården och patienten.

Hur kan AI-driven schemaoptimering hjälpa socialtjänstens omställning till en hållbar och framtidssäkrad bemanning? Denna fråga ställde sig socialförvaltningen på Vårgårda kommun. Vi krokade därför arm med startup-företaget Konvoj och inledde ett samarbete i september 2024.Under denna föreläsning kommer vi berätta om Vårgårda kommuns erfarenheter från ett framgångsrikt införande av ny AI-teknik i socialtjänsten, med konkreta lärandeexempel. Vi kommer bland annat att berätta om lärdomar kring vikten av att lägga upp införandet i en iterativ process uppdelad i etapper, dels för att uppnå tekniska krav, men också för att underlätta förändringsledningsprocessen. Vi kommer också att berätta om vikten av att tillsätta rätt resurser till införandearbetet, liksom vikten av att kroka arm med tekniska experter.Vi kommer även berätta om hur AI-tekniken lät oss skapa jämnare, schysstare och smartare scheman utifrån ett verksamhets-, brukar- och medarbetarperspektiv. Vi kommer resonera kring de lärdomar vi tagit med oss och våra rekommendationer till andra verksamheter som står inför liknande utmaningar.Föreläsningen genomförs av Ulrika Bergman (vård- och omsorgschef) och Tilda Back (AI-ingenjör).

Sveriges apoteksförening berättar hur Nationella läkemedelslistan stödjer apotekens arbete med att hjälpa patienterna att använda sina läkemedel på bästa sätt. Vad har apoteken gjort för att förbereda sig för den omställning som måste ske i hela vårdkedjan inklusive apoteken?E-hälsomyndigheten berättar hur viktig den framväxande infrastrukturen är för att kunna dela hälsodata om en patients läkemedelsbehandling och hur det skapar nya möjligheter för flera aktörer, bland annat apoteken.

Fortsatt utveckling av registret Nationell Läkemedelslista Dir. 2023:133 har fått ett tilläggsdirektiv och utredningstiden är förlängd till 15 augusti 2025. Hur har arbetat genomförts hittills och hur ser utredningen på utveckling av NLL i förhållande till övrig utveckling som kommer att behöva göras.