Sessions

Standardisering av terminologi och kodverk är centralt för utbyte av provsvar i Sverige, och påsikt också inom EU. Arbete har nått olika långt inom olika specialiteter. Bristerna på harmoniserad användning av kodverk inom klinisk mikrobiologi blev påtaglig under covid-19 pandemin. Under våren 2024 startades en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi. Arbetsgruppen är samarbete mellan NPO medicinsk diagnostik och NSG strukturerad vårdinformation. Inera deltar som processledare och ledamöter finns även representerade från Folkhälsomyndigheten och Equalis.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för kodverk inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör tillämpas nationellt för beställningar och svar. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från pågående arbete inom NAG kodverk klinisk mikrobiologi, samt belysa vikten av samarbete mellan olika organisationer för att kunna nå implementering av kodverk i verksamheten.

AI- och strukturerat arbetsflöde av MR prostata på röntgenkliniken i Västmanland.

Hur startar man egenmonitorering för 100 astmapatienter på bara en vecka? Det här är en programpunkt för dig som vill veta mer om framtidens vård och få verktyg för att skapa förändring – snabbt och effektivt. Kom och lyssna för att inspireras och ta med dig värdefulla insikter hem!

Trygga barn vid magnetkameraundersökning - ett projekt där vi utvärderar om det med hjälp av ny teknik går att undvika narkos vid MR-undersökning för barn som följs med radiologiska kontroller utifrån tumör-/cancerdiagnos.

En av regionerna utsedd arbetsgrupp bestående av kliniskt aktiva specialistläkare och sjuksköterskor arbetar tillsammans med informatiker med att i detalj strukturera nationellt gemensam information för centrala venkatetrar.Resultatet kan användas för systemoberoende konfiguration av de olika vårdinformationssystem som information om centrala venkatetrar dokumenteras i under vårdkedjan. Detta ökar möjligheten att information om centrala venkatetrar kan användas och utbytas inom och mellan verksamheter. Det ger även möjlighet till mer effektiv uppföljning ökad patientsäkerheten.

Det precisionsmedicinska området präglas av en oerhört snabb utveckling och stora framsteg har gjorts de senaste åren. Vissa precisionsmedicinska metoder har fått kliniskt genomslag i cancervården. Samtidigt är varken användningen eller tillgången till precisionsmedicin jämlik idag, vilket kräver ansträngningar på olika nivåer. Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har därför tagit fram en handlingsplan för ett jämlikt införande av precisionsmedicin i cancervården. Denna är tänkt att stödja regionerna i arbetet.Under seminariet delar RCC i samverkan med sig av handlingsplanens innehåll. Därutöver kommer olika inbjudna gäster med koppling till cancervården och det precisionsmedicinska området att få reagera på och gemensamt reflektera kring RCC:s förslag.

Denna föreläsning ger en introduktion till AI-driven schemaläggning inom vården. Banbrytande framsteg görs just nu inom en tillämpning av AI som är både efterlängtad och välbehövd, och under den här föreläsningen kommer vi gå igenom hur dessa framsteg ser ut och vart utvecklingen är på väg.Komplexa och tunga planeringsproblem är ett av de områden där AI just nu visar som störst potential för praktisk tillämpning inom vården. Men alla sektorer ser olika ut, därmed även tillämpningen av AI. Vården har en unik schemakultur och ställer höga krav på individanpassning, snabba omställningar, resurseffektivitet och rättvisa. När AI nu börjar användas för vårdens schemaläggning, så bör det vara på ett sätt som låter vårdprofessionen behålla både kontroll och fingertoppskänsla över schemaläggningen.Föreläsningen ger dig en handfast och konkret introduktion till AI-schemaläggning. Du kommer få med dig en övergripande förståelse för områdets snabba utveckling och hur den bakomliggande tekniken fungerar. Föreläsningen innehåller också flera konkreta exempel på användning, nytta och effekt från vård- och omsorgsverksamheter som börjat använda AI-driven schemaläggning.Föreläsningen genomförs av AI-ingenjören Tilda Back.

Vilka resultat och trender kan vi se för kommuner som kartlägger sina insatser och metodiskt prioriterar och räknar på nyttan med att införa välfärdsteknik.

Presentation av ett arbetssätt för att implementera och integrera min vårdplan i det dagliga arbetet på en kirurgi/urologi-klinik.

Digitaliseringens potential att stärka vårdens kärnuppdrag hotas av bristande evidens, splittrat ansvar och låg digital hälsolitteracitet. Trots omfattande investeringar leder dagens processer ofta till ineffektiva och otillräckliga lösningar. För att skapa hållbar nytta krävs en nationell strategi för evidensbaserad digitalisering, stärkt samverkan och förbättrad implementeringskapacitet. Vår forskning belyser nyckelutmaningar och föreslår konkreta lösningar för en mer jämlik och effektiv vård.

Stratipath Breast är en CE-IVD-certifierad AI-baserad metod för riskindelning av bröstcancer. Projektet syftar till att förbättra diagnostisk precision, minska ledtider och säkerställa jämlik vård. Denna metod integreras i klinisk praxis som ett beslutsstöd för patologer, vilket möjliggör snabba och kostnadseffektiva behandlingsbeslut.

Utifrån behov och utmaningar i hälso- och sjukvården beskrivs hur integrering av diagnostiker är en nödvändig lösning för att nå precisionsmedicin. Vidare lyfts hur samverkan mellan radiologer, patologer och genetiker samt  integrerade plattformar kan stödja ett effektivt och sammanhållet vårdflöde.  Vidare belyses frågor som Vad tillför multimodaliteten? Gör vi inte det redan? Vad är det nya och hur långt har vi egentligen kommit? Varför går det så långsamt trots att det forskas så mycket? Hur kan vi öka takten i translationen från forskning till klinik? Datadelning av real world data (EUCAIM bl.a) vilka möjligheter ger det?
Denna föreläsning är ett gemensamt arrangemang av GMS-AIDA-SECTRA 

En föreläsning om varför dagens vårdinformationssystem har svårt att hänga med i vårdens snabba utveckling och vad vi kan göra åt det.

Dietisternas Riksförbund, i samarbete med Socialstyrelsen, kommer att presentera arbetet med att harmonisera Nutrition Care Process Terminology (NCPT) och Snomed CT. NCPT är en globalt standardiserad terminologi för dietister, översatt och implementerat i Sverige sedan 2011. Presentationen kommer att beskriva översättningen av termer från engelska till svenska samt det nationella samarbetet för att förenkla klinisk användning av NCPT som en del av Snomed CT och förbättra standardiseringen av terminologi inom nutritionsområdet.

Under rubriken "Integrerad diagnostik – ett måste för att uppnå precisionsmedicin?" beskrivs i denna föreläsning två case. "Digital precision i prostatacancerdiagnostik"  - Tillsammans skapar radiologer och patologer, med hjälp av digitala verktyg, en mer detaljerad bild av prostatatumörer i den kliniska vardagen. Vi presenterar framgångsrika samarbeten och visar hur detta förbättrar diagnostiken och lägger grunden för framtida AI-utveckling. "BraAInChild: Uppbyggnad av ett dataekosystem för barncancer" - Som ett av få länder erbjuder Sverige helgenomsekvensering till alla barn som drabbas av cancer. För att utnyttja denna unika dataresurs för forskning och innovation utvecklar Genomic Medicine Sweden och Barncancerfonden ett rikstäckande säkert datalager som integrerar genomik, bilddiagnostik och kliniska data för framtida utforskning av cancerdata med hjälp av maskininlärning.  Denna föreläsning är ett gemensamt arrangemang av GMS-AIDA-SECTRA 

Panelsamtal kring möjligheterna med integrerad diagnostik. Möjligheterna är enorma, men även utmaningarna. Det rör sig, som så ofta, om nya digitala arbetssätt, IT-verktyg och AI-stöd – men här tillkommer även att dessa lösningar ska hjälpa till att riva siloväggar mellan disciplinerna. Vad är effektivaste vägen framåt? Detta panelsamtal är ett gemensamt arrangemang av GMS-AIDA-SECTRA 

Inledning av moderatorerna till NLL spåret

Kan egenmonitorering vid cancer stärka patientens roll i sin vårdresa, bidra till en mer effektiv resursanvändning och förbättra behandlingsresultat? Egenmonitorering finns inom flera folksjukdomar och visar på goda resultat men möjligheterna för cancerpatienter är eftersatt.

Införandet är i full gång att möjliggöra NLL inom vården i Sverige. Vad händer hos vårdgivarna och hur går införandet med NLL? Hur påverkas vårdpersonalens arbetssätt och finns samordningsvinster att uppnå?