Sessions

I arbetet med digital transformation inom vården skapar nya möjligheter till en mer personcentrerad och tillgänglig cancerrehabilitering både ur ett regionalt och nationellt perspektiv men det handlar om mer än att driftsätta digitala verktyg. Utveckling av vårdpersonals kompetens, organisation och vård-/rehabiliteringsprocesser är central men hänger den med i utvecklingen?Digi-CaRe är en övergripande projektplattform som syftar till att utveckla digi-klinisk kompetens och öka personcentreringen inom cancerrehabilitering. Inom ramen för Digi-CaRe har uppbyggnad och driftsättning av Cancerrehabilitering Skåne Online, ett interdisciplinärt cancerrehabiliteringsteam som arbetar genom digitala verktyg, varit ett första steg. Projektet har lett till ökad tillgänglighet till avancerad cancerrehabilitering och fortsätter med flera pågående och föreslagna vidareutvecklingsprojekt.Gemensam utgångspunkt är just digi-klinisk kompetens vilket kan beskrivas som en central och framtidsorienterad färdighet inom vården, där vårdpersonal inte bara behärskar traditionell klinisk praxis utan också kan anpassa och implementera denna i digitala miljöer.MålgruppPresentation riktar sig till beslutsfattare, vårdpersonal, projektledare inom vård och hälsa samt representanter från patient- och närståendeföreningar.Efter presentationen ska deltagarna ha en tydlig bild av:• Behovet av och fördelarna med digi-kliniska arbetssätt inom cancerrehabilitering.• Erfarenheter och resultat från projektet Digi-CaRe.• Strategier för att implementera och sprida digitala rehabiliteringsprocesser.• De första konkreta stegen för att fortsätta utvecklingen och sprida arbetssätten nationellt.

Att få ett bröstcancerbesked innebär ofta att stå inför en lång, komplex och splittrad vårdresa som ställer krav på en förmåga att navigera genom en mängd vårdkontakter. Information och besked kommer från olika håll och i olika format vilket ofta leder till att patienten känner sig otrygg och inte upplever kontroll över sin vårdresa. Detta riskerar att resultera i ökad oro, bristande följsamhet till behandlingsplanen och försämrade vårdresultat – samtidigt som det innebär en extra belastning för vården.I samarbete med Regionalt cancercentrum (RCC) utforskar Region Gävleborg ett nytt arbetssätt för att göra bröstcancervården mer sammanhållen och patientcentrerad med förbättrade kontaktvägar mellan patienten och vården. Målet är också att avlasta vårdpersonal genom att skapa en mer delaktig och informerad patient, minska onödiga vårdkontakter och automatisera manuella processer.Genom att etablera digitala vårdplaner och automatiserade vårdprocesser skapas ökad överblick, effektivitet och delaktighet. Målet är en förbättrad upplevelse för patienterna, med ökad delaktighet och trygghet som följer av ökad kunskap och förenklad kommunikation med vårdpersonalen.Föreläsningen redovisar de tidiga resultaten från projektet. Frågor som kommer att diskuteras:Hur kan digitala vårdplaner förbättra patientens upplevda kontroll och delaktighet i sin vård?Vilka effekter har automatiserade vårdprocesser på effektivitet och kvalitet i bröstcancervården?Vilka utmaningar har uppstått under projektets gång, och hur har de hanterats?Vilka lärdomar kan andra vårdgivare dra av detta samarbete?Om fördelarna för patienten är tydliga - vad är fördelarna för vårdpersonalen?

Min vårdplan i 1177 som stöd för kontaktsjuksköterskan att arbeta strukturerat med cancerrehabilitering.

Äntligen kan vi förbereda och stärka patienter inför en cancerbehandling genom ett digital program via 1177, stöd- och behandlingsplattformen. Föreläsningen kommer handla om framtagandet av behandlingsprogrammet som stärker patienter fysiskt och psykiskt inför deras behandling och varför det är viktigt. 

Ojämlik operationssjukvård är diagnosen på den vård vi bedriver idag i Sverige. SPOR kan påvisa ett antal märkliga skillnader mellan regioner vad gäller både vårdinnehåll och väntetider. Vi har en lång väg kvar till våra politiska mål om en jämlik sjukvård!

I takt med att medicinteknisk utrustning (MTU) blir alltmer komplex och central för vårdprocesser, ökar behovet av effektiva underhållsstrategier. Region Västerbotten har genomfört en förstudie med syfte att identifiera hur man kan använda tillgänglig information för att bli mer effektiv och i bästa fall proaktiv vid hantering av MTU.

NLL-spåret avslutas med ett panelsamtal med ett antal ledare från regioner och myndighet om NLL erfarenheter från användning och införande hos olika aktörer.

Avslutande paneldebatt för spåret Cancervård@home

Hur kan beteendeförändringstekniker integreras för att skapa effektiva och användarcentrerade appar? Beteendeförändringsteknik är en central komponent i digital vård och egenmonitorering eftersom den möjliggör långsiktiga förändringar i hur patienter hanterar sin hälsa. Genom att förstå och adressera de psykologiska och praktiska hinder som kan stå i vägen för förändring kan vi designa lösningar som inte bara engagerar användare initialt, utan också hjälper dem att upprätthålla nya vanor över tid. Detta är särskilt viktigt inom vården för långvarigt sjuka där kontinuitet och egenvård är avgörande för behandlingsresultatet. Vi delar insikter, metoder och utbildar deltagarna i nyckelprinciper för beteendeförändringsteknik framför allt med fokus på att stötta läkemedelsanvändningen med hjälp av appar och andra digitala teknologier.Forskare från Uppsala universitet presenterar beteendeförändringstekniker och hur man kan använda dessa för att stötta patienter att förändra beteenden relaterade till hälsa. Avslutningsvis kommer ni att få inblick i en app som använder sig av dessa tekniker för att motivera sina användare att ta hand om sin hälsa. 

Nationella läkemedelslistan (NLL) är en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mycket har hänt det senaste året och NLL har börjat användas ute i verksamheterna vilket innebär nya möjligheter och nya utmaningar. Samtidigt driver initiativ, så som det europeiska hälsodataområdet och planer för nästa version av NLL, utvecklingen framåt. Hur ser vägen ut för ett framtidsäkert NLL?

Nya arbetssätt i kommunal primärvård för att möta framtidens demografiska utmaningar samt omställning till den nya socialtjänstlagen. Tidiga hälsofrämjande insatser och rehabilitering har medfört självständighet och minskat behov av bistånd sedan två år tillbaka när arbetsterapeut började arbeta tillsammans med biståndshandläggare. 

Vi hör dagligen om kompetensbrist, platsbrist, köer och ekonomiska utmaningar i hälso- och sjukvården. Hur kan vi möta utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård med bibehållen eller bättre kvalitet och effektivitet? Är virtuell vård och vård i hemmet en del av lösningen?

Fortsatt utveckling av registret Nationell Läkemedelslista Dir. 2023:133 har fått ett tilläggsdirektiv och utredningstiden är förlängd till 15 augusti 2025. Hur har arbetat genomförts hittills och hur ser utredningen på utveckling av NLL i förhållande till övrig utveckling som kommer att behöva göras.

Hur kan AI-driven schemaoptimering hjälpa socialtjänstens omställning till en hållbar och framtidssäkrad bemanning? Denna fråga ställde sig socialförvaltningen på Vårgårda kommun. Vi krokade därför arm med startup-företaget Konvoj och inledde ett samarbete i september 2024.Under denna föreläsning kommer vi berätta om Vårgårda kommuns erfarenheter från ett framgångsrikt införande av ny AI-teknik i socialtjänsten, med konkreta lärandeexempel. Vi kommer bland annat att berätta om lärdomar kring vikten av att lägga upp införandet i en iterativ process uppdelad i etapper, dels för att uppnå tekniska krav, men också för att underlätta förändringsledningsprocessen. Vi kommer också att berätta om vikten av att tillsätta rätt resurser till införandearbetet, liksom vikten av att kroka arm med tekniska experter.Vi kommer även berätta om hur AI-tekniken lät oss skapa jämnare, schysstare och smartare scheman utifrån ett verksamhets-, brukar- och medarbetarperspektiv. Vi kommer resonera kring de lärdomar vi tagit med oss och våra rekommendationer till andra verksamheter som står inför liknande utmaningar.Föreläsningen genomförs av Ulrika Bergman (vård- och omsorgschef) och Tilda Back (AI-ingenjör).

Sveriges apoteksförening berättar hur Nationella läkemedelslistan stödjer apotekens arbete med att hjälpa patienterna att använda sina läkemedel på bästa sätt. Vad har apoteken gjort för att förbereda sig för den omställning som måste ske i hela vårdkedjan inklusive apoteken?E-hälsomyndigheten berättar hur viktig den framväxande infrastrukturen är för att kunna dela hälsodata om en patients läkemedelsbehandling och hur det skapar nya möjligheter för flera aktörer, bland annat apoteken.

Projektet syftar till att utveckla, utvärdera och validera ett instrument för att följa upp och initiera individ- och evidensbaserade trycksårspreventiva åtgärder i hälso- och sjukvården. Genom att systematiskt bedöma träffsäkerheten i dessa åtgärder kan instrumentet stödja både det dagliga arbetet för vårdpersonal och strategisk kvalitetsledning samt förbättra patientsäkerheten genom individanpassade åtgärder.Med instrumentet som ny förutsättning att kunna följa upp träffsäkerheten i trycksårspreventiva åtgärder, skapas samtidigt möjligheter att utveckla algoritmer som proaktivt skapar riskprofiler och automatiskt föreslår åtgärder baserat på journaldata. Tidigt initierade träffsäkra preventiva insatser stärker både vårdens effektivitet och minskar risken för vårdrelaterade skador som trycksår. Projektet har framåtriktade kliniska implikationer med potential att kunna förbättra både patienternas livskvalitet och resursanvändningen i vården.

Nationella läkemedelslistan håller på att implementeras. Invånare får en samlad bild av sina aktuella recept och uthämtade läkemedel. Kommer detta lösa invånares behov av att veta vilka läkemedel hen ska ta, varför, hur länge och hur ofta, vem som är ansvarig behandlare etc? I denna föreläsning pekar vi på fördelar samt kvarstående patientsäkerhetsrisker genom ett exempel (Gunnar 75 år) samt för ett resonemang om möjliga lösningar.

De senaste fem åren har antalet personer med cancerdiagnos ökat med 14 %, men nya behandlingsmetoder har förbättrat livskvaliteten för många. Det är viktigt att utforska alternativa vårdmodeller för att patienter ska kunna ha ett så bra liv som möjligt före, under och efter behandling. Till exempel kan läkemedelsbehandlingar i hemmet minska sjukhusbesök och frigöra tid för vårdpersonal.I Sverige pågår en omställning för att skapa en vård som utgår från patientens individuella behov och livssituation. För att flytta avancerad onkologisk behandling till hemmet måste man förstå de hinder och möjligheter som finns.Roche och Nollvision cancer har tagit fram en rapport som lyfter vilka hinder och möjligheter det finns för denna förflyttning. En nyckel till framgång som lyfts fram är  användning av digitala verktyg. Dessa verktyg gör det möjligt för läkaren att följa patientens tillstånd och fånga upp biverkningar snabbt, samtidigt som de underlättar tät kontakt mellan vården och patienten.