Programpunkter

Den administrativa bördan för vårdpersonal behöver minska och hälsodata behöver tillgängliggöras i hela vårdkedjan för att öka kvalitén i vården samt för att främja forskning och utveckling.

Digitala verktyg blir i ökande utsträckning en vital del av vården. Som en effekt av det ökar de informationsmängder som hanteras i form av data. För att frigöra värdet som finns i datan så att vi kan förverkliga ambitioner inom patientsäkerhet, precisionsmedicin, tillämpad AI och skapa en sammanhållen och jämlik vår behövs vissa förutsättningar. Vilka är dessa?

Hur svårt kan det vara? – Ett inspirerande pass om datadelning och utmaningar att bygga ett digitalt ekosystem som hänger ihop Internationellt, Nationellt och kommunalt.  Vår uppgift är att tillse att alla målgrupper i en kommun har rätt information vid rätt tillfälle.Föreläsaren ger sin bild kring behov av  viktiga steg att ta för att underlätta utveckling av digitala tjänster i en tämligen komplex offentlig miljö.

Capio, en av Sveriges största vårdgivare, erbjuder högkvalitativ sjukvård i 15 av Sveriges 21 regioner. Daniel Olsson, CIO på Capio, delar insikter om utmaningarna för offentligt finansierad men privat driven sjukvård. Han diskuterar hinder för effektiv informationsspridning, jämför med andra branscher och föreslår att samarbete och enhetlighet kan förbättra kvalitet, tillgänglighet och vårdpersonalens tid med patienter. Målet är en framgångsrik framtid för svensk sjukvård.

Ett samtal med företrädare för Statliga offentliga utredningar, SOU, som berör på den nationella digitala infrastrukturen.

E-hälsomyndigheten fick sommaren 2023 ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till färdplan för nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt tandvården. Målsättningen är att göra hälso- och vårddata tillgängligt på ett effektivt men säkert sätt, över hela landet och oavsett vårdens driftform. Färdplanen ska beakta förvaltningsgemensam samverkan för Ena – Sveriges digitala infrastruktur, liksom arbetet på EU-nivå med Europeiska hälsodataområdet (EHDS).I uppdragets delredovisning presenterades en övergripande färdplan med förslag till prioriterade satsningar för de närmaste fem åren. Regeringen har hörsammat förslag och myndigheten fick i december i uppdrag att påbörja etablering av en nationell funktion för interoperabilitet samt utreda lämplig utformning av ett patientdataindex för både primär- och sekundäranvändning av hälsodata (det vill säga för både vård och forskning). Därtill att vidga utformningen av automatiserad informationsförsörjning till att inte bara gälla kvalitetsregister utan även mellan vårdinformationssystem generellt. Myndigheten har tidigare gjort en förstudie för en datadelningstjänst (datahub), men har också ett flertal pågående regeringsuppdrag med koppling till digital infrastruktur.I mars 2024 lämnar E-hälsomyndigheten en slutredovisning till regeringen, med slutligt förslag till färdplan samt kostnadsberäkningar. Regeringen har inför 2024 och de närmaste åren framåt avsatt medel för denna sektorsspecifika digitala infrastruktur, och har även utsett en nationell samordnare för dessa frågor.På Vitalis kommer slutredovisningens förslag presenteras, i relation till relevanta utredningar samt EHDS-förordningen som eventuellt trätt i kraft.

En viktigt komponent för en välfungerande nationell digital infrastruktur är de rättsliga förutsättningarna för densamma. Ett antal statliga utredningar pågår inom området och vissa utredningar har redan lämnat förslag på behov av författningsändringar. Utöver det ses de rättsliga förutsättningar över även i de regeringsuppdrag som de statliga myndigheterna har tilldelats. Välkommen en till en översiktlig genomgång av de behov av författningsändringar som har föreslagits, som är under utredning eller som har identifierats inom ramen för andra uppdrag.

Aktuella uppdrag och initiativ från Socialstyrelsen gällande nationell digital infrastruktur.

En sammanfattning av de dialogmöten som Socialstyrelsen genomfört under 2023 samt vägen framåt för att skapa bättre förutsättningar för att möta de behov som finns avseende en ändamålsenlig informationsstruktur för vård och omsorg och att mer aktivt bidra till att Sverige arbetar mot en gemensam, nationell digital infrastruktur. 

En genomgång av vad som pågår inom området implementationsnära standardisering och framförallt semantisk interoperabilitet. Exempel på pågående uppdrag inom den nationella digitala infrastrukturen och varför det är viktigt. I regleringsbrevet för 2024 har E-hälsomyndigheten fått i uppdrag att etablera en nationell funktion för interoperabilitet. Funktionen ska identifiera prioriterade områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom hälso- och sjukvården. Det är en komplicerad uppgift, vi pratar om varför det behövs och hur arbetet kommer att läggas upp.

Det finns flera utmaningar kring förvaltningen av det internationella begreppssystemet Snomed CT. Här beskrivs några av de saker vi måste förhålla oss till exempelvis översättning av ett ständigt rörligt mål, samarbetet med ICD-11 och immateriella rättigheter.

En nationell digital infrastruktur inom hälsa, vård och omsorg är ett viktigt mål för regeringen och för Sveriges konkurrenskraft och välfärd. En sådan infrastruktur syftar till att göra hälsodata tillgängliga i hela vård-/omsorgskedjan, oavsett vård/omsorgsgivare eller huvudman, för att förbättra kvaliteten, patientsäkerheten och effektiviteten i vården/omsorgen. Den ska också underlätta informationsförsörjningen för forskning, utveckling, uppföljning och innovation som kan bidra till bättre vård och hälsa för alla.