Programpunkter

Att implementera AI i hälso- och sjukvården kräver att man tar itu med etiska utmaningar och främjar förtroende bland intressenter. Detta framgår i nyligen genomförda studier. Etiska ramverk, transparent kommunikation och regulatorisk tillsyn är avgörande för att navigera i etiska dilemman och bygga tillit för AI-drivna interventioner. Tvärvetenskapligt samarbete och engagemang från intressenter är avgörande för att säkerställa att AI-tekniker överensstämmer med etiska principer samtidigt som de maximerar deras potential att förbättra sjukvården.

Storskaliga språkmodeller och artificiell intelligens har integrerats i våra professionella liv på många nivåer, från administrativa förenklingar till medicinska diagnoser och även konst och kärleksrelationer. Denna omfattande användning av generativa system väcker viktiga frågor om säkerhet och etik, särskilt när de baseras på snäva och potentiellt oetiska datakällor. I den kommande föreläsningen kommer vi utforska dessa ämnen och ge en snabbkurs i artificiell intelligens samtidigt som vi analyserar kryphål, etiska dilemman och säkerhetsrisker. Du kommer få verktyg och perspektiv för att ansvarsfullt navigera i denna dynamiska AI-värld och möta dess utmaningar. Välkommen till en session som fördjupar din förståelse för den senaste teknologin med en medveten blick på dess kritiska aspekter, med glimten i ögat och en stor dos humor. 

Profession, forskare och leverantör diskuterar etiska utmaningar och möjligheter av digitaliseringen och AI inom hälso- och sjukvården.Panelsamtal som följer på föreläsningarna "Att vara mänsklig i en digital värld - Ett etiskt perspektiv på digitalisering inom hälso- och sjukvården" och "AI förutser när patient kan skrivas ut".

Ett AI baserat patientflödessystem.AI-verktyget och pilotprojektet LAIsa förutsäger vårdtid på postoperativ avdelning i Umeå. Förutom att skapa ett nytt verktyg försöker Sara D. Lundsten, specialistsjuksköterska och doktorand bakom projektet, forska fram vad som hindrar AI från att anammas inom hälsa och sjukvård.

Vårt seminarium riktar strålkastaren på den etiska dimensionen av digitalisering inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdpersonal arbetar i skärningspunkten mellan teknik och personcentrerad vård, där det är avgörande att de kan göra etiskt välgrundade beslut om användningen av digitala och tekniska lösningar i patientvården, diagnostiken, artificiell intelligens och egenmonitorering.

Denna föreläsning och diskussionstillfälle berör de riktlinjer som publicerades i Läkemedelsverkets rapport kring användning av artificiell intelligens i svensk sjukvård. Begrepp och perspektiv på teknik och organisation som behövs för att följa riktlinjerna i praktiken kommer att diskuteras. Frågor som lyfts är hur långt gången tekniken är i de krav och riktlinjer som ställs.

AI är ingen skyddad titel. Men det finns mängder av mer eller mindre automatiserade processer. Är det etiskt försvarsbart att ge mindre vård för att du avstår från automatisera vård som skulle kunna automatiseras? Vilka krav ställer vi på en dator jämfört med en människa? Hur ser kraven ut på ansvar? Hur kan man klargöra vilken process som lämpar sig för automatisering och framförallt hur delar man upp processen i lagom stora bitar? Vi sätter in detta i ett sammanhang och kopplar det till praktiska exempel i och utanför vården. Välkommen!

Nya digitala ingångar till vården införs i Sverige. Tanken är god och vi behöver säkerställa att vi uppnår önskad effekt. Vi tror att det krävs en djupare förståelse för hur olika kontaktvägar skapar skilda typer av möten och nytta, för att införandet ska leda till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och samtidigt öka tillgängligheten för den vårdsökande.

En ambient scribe förevisas live tillsammans med Ellen Tolestam Heyman och Lars Cedergren (två akutläkare från Varberg) med stöd av Tandem Health. Sedan följer ett moderatorlett samtal kring hur detta skulle kunna passa in i vårdens vardag och vad effekterna skulle kunna bli ur ett klinikerperspektiv. 

Att för hand få ihop ett personalschema som både är hållbart, rättvist, individanpassat och möter verksamhetens behov kan ofta kännas omöjligt. Sedan de nya reglerna om 11 timmars dygnsvila trädde i kraft 1 oktober 2023 kan nog många skriva under på att schemaläggningspusslet har blivit än svårare. 
I den här föreläsningen kommer vi att gå igenom hur AI och modern teknik kan användas för att göra schemaläggningen i vården smartare, schysstare och snabbare. Vi kommer att börja med att gå igenom vad schemaoptimering är och hur det historiskt har använts inom flygindustrin. Vi kommer därefter berätta om hur Tjörns kommun har kommit igång med AI-driven schemaläggning i sin vård- och omsorgsverksamhet.

Stärkt patientsäkerhet, bättre dokumentation och tid som sparas. Sedan början av året har Stockholms Sjukhem infört och anpassat en digital assistent som underlättat i det dagliga arbetet på geriatriken.Arbetet inleddes med att utgå från verksamhetens behov där sjuksköterskor på geriatriken själva har varit med och tagit fram de algoritmer som ligger till grund för hur assistenten ska interagera och vilka observationer som ska dyka upp. I nästa steg genomfördes en pilot i syfte att säkerställa att framtagna observationer dök upp i rätt tid, inte för ofta och att åtgärderna som föreslogs fungerade och var hjälpsamma. Efter lyckad pilot breddinfördes assistenten och är idag en del av sjuksköterskornas dagliga arbete.

Fallolyckor är vanliga på sjukhus, både globalt och i Sverige Problemet är känt sedan länge, men de åtgärder som vidtagits har inte förändrats nämnvärt under de senaste decennierna. Inom slutenvården är traditionella hjälpmedel som larmmattor och antihalksockar fortfarande de vanliga verktygen för att hantera fallrisk hos patienter i slutenvården. Dessa hjälpmedel har sina begränsningar och larmar oftast när fall redan skett. Vi implementerade ett AI-verktyg som gör det möjligt för oss att vara mer proaktiva och minska skadorna på riktigt. Antalet fallincidenter minskade med 67%.

Data scientists från Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhusen ger en översikt över vad en data scientist gör och bygger ett case för varför hälso- och sjukvården behöver sådan kompetens i den allt mer digitaliserade verksamheten. Föreläsningen innehåller konkreta exempel från sjukhus i Sverige och utomlands.

Vi kommer att presentera resultat från ett par forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad som handlar om a) hur vårdpersonal som arbetar med bilddiagnostik uppfattar att gränserna runt deras arbete förändras vid implementering av artificiell intelligens (AI) och b) läkares och sjuksköterskors uppfattning kring AI för egen verksamhet, hur AI används samt skillnader och likheter mellan tillämpningar och professioner. Resultaten är baserade på intervjuer, litteraturstudier, fallstudier och enkät visar både hur vårdpersonal uppfattar och förändrar hur de arbetar när AI implementeras på deras arbetsplats. En slutsats är att AI både är någon som går att samarbeta med och en konkurrent som tar arbetsuppgifter men att ledande yrkesverksamma blir de som integrerar AI i sin verksamhet.  

I denna föreläsning beskriver Pihlajalinnas Chief Medical Officer, Kaisa Kujansivu hur den disruptiva naturen hos AI har börjat påverka hela organisationen. En natur som alla vårdgivare som bestämmer sig för att nyttja AI i bred skala behöver förstå!
In this presentation, Kaisa Kujansivu, Chief Medical Officer at Pihlajalinna, describes how the disruptive nature of AI has started to affect the whole organisation. A nature that all healthcare providers who decide to use AI on a large scale must understand!

Sessionen kommer att inledas med korta presentationer som beskriver kunskapsläget kring implementering av AI i vården och som beskriver utvecklingen av ett tillämpat processtöd avsett att vägleda aktiviteter och beslut relaterade till implementeringsprocessen av AI-baserade applikationer inom hälso- och sjukvården. Därefter följer en presentation av erfarenheter och reflektioner från experter, beslutsfattare och behovsägare från olika delar av hälso- och sjukvårdssystemet och privata sektorn kring användning av processtödet i praktiken och strategier för framgångsrik implementering av AI i vården.

Hur kan man ta sig an ett systematiskt införande av AI i en region? Och hur kan samarbete över organisationsgränserna snabba på och höja resultatet i detta arbete?

Om Sveriges myndigheter, kommuner och regioner skulle införa den AI-teknik som finns idag kan samhället spara 140 miljarder kronor - varje år. Kompetens och tillgång till användbara data är två avgörande nycklar för att den offentliga förvaltningen ska kunna dra nytta av möjligheterna med AI, möta människors behov och stärka vår gemensamma välfärd. Välkommen att ta del av erfarenheter, insikter och konkret stöd från Digg – Myndigheten för digital förvaltning.

Vad behövs i en organisation för att kunna arbeta och utveckla informationsdrivet och hur når man dit?

Denna föreläsning är en introduktion till konferensspåret Informationsdriven vård och AI. Hälso- och sjukvården står inför en transformation där informationsdriven vård och användningen av AI spelar en central roll. Vad krävs för att vi ska komma snabbare framåt? 
Ta del av erfarenheter från att leda innovationsmiljön Informationsdriven vård tillsammans med sex regioner, två lärosäten och en tillhörande regionreferensgrupp med officiell representation av alla 21 regioner.