Programpunkter

openEHR, den standardiserade datamodellen med löfte om sömlös interoperabilitet och slutet på dubbeldokumentationens era, har länge varit just ett löfte och en möjlighet. Men hur tar vi nästa steg och när kan frukterna faktiskt skördas?Ta del av erfarenheterna av den Proof Of Concept Karolinska och Tietoevry genomfört i ett komplext Remiss och Svarsflöde, hur ett flertal informationsmodeller förenats och hur verksamhetsanpassade översikter byggts på kort tid.

OpenEHR isn't just about the data. It is about shaping a smarter, more efficient, and patient-centric healthcare ecosystem. As the demand for sharing healthcare data continues to grow, it is important to ensure constant data flow within the hospitals and beyond with the help of innovative solutions and state-of-the-art technology. 

I Region Gävleborg tar vi steget bort från den traditionella vägen för invånaren att sköta sina digitala administrativa ärenden till vården och går från fritext till strukturerad kommunikation. Genom att erbjuda tjänster som receptförnyelse, intygsförfrågan, förnya, börja eller sluta med preventivmedel samt hjälpmedels- och speciallivsmedelsförnyelse i vår triagemotor strävar vi efter en mer strukturerad informationsöverföring till förskrivare. Målet är att minska detektivarbetet, rikta ärenden till rätt profession från början och skapa en sömlös kommunikation med invånaren. Utforska vårt spännande steg mot framtidens vård.

The International patient Summary (IPS) is an extract of an electronic health record containing essential healthcare information to support cross-border and unscheduled patient care. The IPS also has the potential to be used in many other scenarios where a patient crosses health information systems, like travel between provinces/states, cities or organizations that use a different Health Information System. The implementation and support for the IPS comes from a commitment by the G7 and Global Digital Health Partnership. International standards organisations have come together to deliver on this commitment, with SNOMED International providing the free global set of clinical terms to support it's implementation. The development and expansion of the use of the IPS and the SNOMED free set is making a real difference to cross border care globally, and to interoperability specifically

Presentationen beskriver arbetet kring en internationell standard för att minska klinikers arbetsbörda. Ett primärt mål för RCB-projektet är att förstå innehåll, omfattningen och effekten av klinikbördan – särskilt med avseende på kliniker i frontlinjen och deras roll i klinisk praxis, patienthälsa och välbefinnande, diagnos och behandling av sjukdomar, klinisk beslutsfattande, klinisk dokumentation och patientsäkerhet. Våra pågående mål är att bättre förstå grundorsakerna till klinikers börda, att dela framgångshistorier om användningen av informationsteknik (IT) för att mildra bördan och att stödja nya och störande innovativa framsteg som gör det möjligt för sjukvårdens IT att minska bördan och förbättra vården. kvalitet genom att bättre stödja det kliniska arbetsflödet.

Utvecklingen med AI kommer innebära förändringar för framtidens journalsystem.AI kan läsa text och summera data betydligt snabbare än människan kan. Fram tills nu har journalen alltid byggts på att text skulle vara en bra metod att visa data. Det finns dock andra metoder, vilka skulle kunna komma till sin rätt nu när AI kommer förändra hur vi samverkar med dator.Vårdpersonal tar till sig informationen nästan dubbelt så snabbt om man presenterar den i form av ett bildspråk.Dessutom minns vårdpersonal bilder väsentligen bättre än text. Det finns några grundläggande principer för hur man visar information som ni alla stött på i er vardag. Kan ett bildspråk för medicinsk och farmakologisk information hjälpa oss med förflyttningen i tankesätt till hur journalinformation presenteras? Johan kommer presentera bakgrund, behov, utmaningar och möjligheter för  informationsöverföring i framtidens Journalsystem.  Vi behöver ha en genomtänkt strategi för hur AI och läkare/ annan vårdpersonal kan samarbeta, där presentationen för användaren betyder allt. 

Den internationella patientsammanfattningen är en minimal och icke uttömmande uppsättning grundläggande kliniska data om en patient, specialitets-agnostisk, tillståndsoberoende, men lätt att använda av alla läkare för oplanerad (gränsöverskridande) patientvård.En patientsammanfattning är en standardiserad uppsättning grundläggande kliniska data som inkluderar de viktigaste hälso- och vårdrelaterade fakta som krävs för att säkerställa säker och säker sjukvård. Denna sammanfattade version av patientens kliniska data ger hälso- och sjukvårdspersonal den väsentliga information de behöver för att ge vård i händelse av en oväntad eller oplanerad medicinsk situation (t.ex. nödsituation eller olycka). Även om dessa uppgifter huvudsakligen är avsedda att hjälpa vårdpersonal att tillhandahålla oplanerad vård, kan den också användas för att tillhandahålla planerad medicinsk vård, t.ex. vid medborgarrörlighet eller tvärorganisatoriska vårdvägar, eller till och med som knutpunkt för journaler.

Standardisering AI för hälsa, vård och omsorg –Samarbete i Europa genom EU kommer att spela en viktig roll. Specifika processer inom vården kommer att testköras genom gemensamma AI-testbäddar inom EU från år 2024-2027.

Trots den sedan länge omfattande digitaliseringen av hälso- och sjukvården finns det många processer som i hög grad liknar det gamla. Ett exempel är patientjournalen och det sätt som vi skriver och läser journalen. Ett datadrivet sätt att arbeta ställer nya krav på dokumentationen där vi behöver röra oss från manuell ostrukturerad kronologisk dokumentation av text till automatiserad datafångst av strukturerade data. Vi behöver också åstadkomma en förflyttning kring hur journaldata visualiseras.

Under presentationen förklaras hur man ger HL7 FHIR-resurserna ett konceptuellt, kliniskt sammanhang och en klinisk processbas baserad på Contsys. Och hur man  harmoniserar HL7 FHIR-resurserna med referensinformationsstrukturer (CRIS), specificerade på Reference Archetypes i (13606-3)Föreläsarna ingår i arbetet med detta inom ISO TC 215 Health informatics

Idag skapas stora mängder data i hälso och sjukvården, ofta med olika syften och de lagras i olika databaser. Exempel är journalföring, provsvar, registrering i kvalitetsregister, bilddiagnostik med mera. Vid kvalitetsuppföljning och forskning används ofta data från olika lager. I och med att datat är sparade i olika format krävs efterbearbetning för att kunna sammanställa analyser. 

Hur, var och på vilket sätt kan vi praktiskt implementera den tekniska specifikationen, SIS/TS 76:2023 Digital spårbarhet i vårdprocesser – Implantat, för dokumentation i vårdsystem och uppfyllande av lagkrav.

Inom svensk sjukvård finns utmaningar med spårbarheten av medicintekniska produkter och implantat. Under denna paneldiskussion kommer vi att få höra internationella, nationella och regionala erfarenheter av och perspektiv på hur, och på vilket sätt, standarder höjer patientsäkerheten genom att minimera risken för felaktig produktanvändning.

Resultatet av den "RFI" om openEHR-baserade system som sju svenska regioner (inklusive de fem största) genomförde och fick många svar på, diskuteras här av Åsa och Erik. Samarbetet ledde, i tre regioner, vidare till en gemensam frågebank som kan användas som grund för upphandlingskrav. Frågebanken och hur man når den presenteras kort under föredraget.Verksamheter inom Region Stockholm+Gotland har därefter påbörjat en ramavtalsupphandling för openEHR-baserade journalsystem, komponenter och verktyg, koordinerad av Karolinska Univeristetssjukhuset. Ramavtalet är klart och det första avropet har skickats ut och kommer beskrivas kortfattat. Flera regioner + akademi + näringsliv har startat det openEHR+FHIR+Snomed-baserade ASHA-projektet. Region Skåne ligger i startgroparna för en openEHR-PoC.Föredraget tar även upp detaljer om Kataloniens openEHR-baserade upphandlingar och system som nu driftsatts. 

Varje år skickas tusentals prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen, så kallade skickeprover. Detta görs på grund av kompetens-, utrustnings-, volym- och kvalitetsskäl. Det finns ett stort behov av en nationell digital tjänst för att kunna hantera elektroniska beställningar och svar av skickeprover, då denna beställnings- och svarsprocess idag till stor del fortfarande är pappersbaserad. Föreläsningen avser att visa hur befintlig infrastruktur genom 1177 Egen provhantering, som redan är implementerad i de flesta regioner, kan vidareutvecklas för att användas för skickeprover utan att ge stora förändringar i processen för den som beställer analyser eller får svar. Digitalisering av denna process skulle minska risken för vårdskador, frigöra vårdresurser samt att snabbt kunna tillgängliggöra analyskapacitet vid pandemier.

Presentationen berättar vilka möjligheter som finns att visa upp mikrobiologiska laboratoriesvar i NPÖ och 1177 Journal. Under presentationen beskrivs hur NPU- och Snomed CT koder används för att skapa struktur på informationen för att ge god nytta i vården. Även en statusrapport från arbetet med NAG - Kodverk inom klinisk mikrobiologi presenteras.Under presentationen beskrivs även övergripande hur presentation av laboratoriesvar från klinisk kemi sker samt planeringen för att hantera provsvar för patologisvar.

För att möjliggöra effektivare och mer kvalitetssäkrad informationshantering i beställning- och svarsflödet på Karolinska Universitetslaboratoriet har ett informationscentriskt arbetssätt tillämpats i en så kallad Proof of Concept. Information om beställning, provmaterial och delar av svaret har designats på ett system- och leverantörsoberoende sätt med hjälp av den internationella informationsstandarden openEHR. Resultatet är starten på ett paradigmskifte där hälso- och sjukvården kan äga sin egen informationsstruktur och lagra sina hälsodata enligt denna i en central lagringsyta. Systemleverantörer måste förhålla sig till den systemoberoende informationsdesignen. På detta sätt elimineras dubbeldokumentation och datakvaliteten ökar på ett kraftfullt sätt.

Socialstyrelsen har utvecklat och förvalta nu den informationspecifikation samt det kodurval som är grunden till en nationellt enhetlig Uppmärksamhetsinformation.Inera har utvecklat sina båda tjänster Nationell Patientöversikt och 1177 Journal samt tagit fram ett tjänstekontrakt som beskriver informationsutbytet från vårdgivarnas journalsystem. Arbete pågår vid journalsystemleverantörer för att kunna hantera uppmärksamhetsinformation enligt informationspecifikationen och dela den med andra vårdgivare och till patienten.En nationellt gemensam informationspecifikation skapar en unik möjlighet att stärka patientsäkerheten genom en i detalj beskriven uppmärksamhetsinformation som skapar en enhetlig och förutsägbar informationsmängd.  

Presentation av hur framtida integrationer enligt den nya interoperabilitetsarkitekturen för svensk välfärd, T2, kommer utformas. 

HL7 Europe has created guidelines for opening access to health data to patient-facing apps. These guidelines propose practical and prioritized steps towards a rich ecosystem of apps that empower patients in becoming more active participants in their own health care, while guaranteeing safety.