Sessions

- Är det verkligen så här illa? AFA-projektet kring införandestudier av 1177 Digital ingång för telefonsjuksköterskorna har genomfört ett stort antal djupintervjuer och har svar från en enkätstudie som gått ut till alla regioner som infört Digital ingång under 2023. Välkommen att ta del av resultaten! - Hur arbetar egentligen sjuksköterskorna med chatt-, telefon- och video-verktygen? Hur har införandet av 1177 Digital ingång påverkat deras arbete? Detta och mycket mer presenteras från scen i sessionen som modereras av Svenska Forskarnätverket för digital vård.

Vid högskolan i Halmstad bedrivs ett forskningsprojekt som undersöker ett system för automatiserad själv-triagering kallad ”Närhälsan Online” som utvecklats inom Västra Götalands Regionen (VGR). Vid presentationen berättar vi om hur vi genom att studera Närhälsan online har erhållit kunskap om patientsäkerhet vid utveckling, införande och användning av själv-triagering från ett verksamhetsperspektiv. Studien baseras på textanalys, intervjuer, enkäter och kvantitativa data kring triagesystemets funktionalitet. Resultaten från studien kan bidra till att bättre förstå vad som är viktigt för hälso- och sjukvården när det gäller patientsäkerhet i relation till utveckling av olika former av automatiserad triage och vid införande av digitala automatiserade triagesystem.

Du som är intresserad av att lära mer och diskutera frågor relaterat möjliggörande av forskning, ex tillgång till hälsodata, metoder för att utvärdera och utveckla e-hälsotjänster är välkommen till en workshop med högt i tak. Vi inleder med en kort historisk tillbakablick och nuläge om aktuell pågående forskning. Access till data & metoder för forskning inom e-hälsaSpridning/kommunikation av forskningsnätverkets frågor & resultatÖnskemål/behov för vad nätverket skall arbeta med framöver

Hur klickar vi med vården? - Vem söker kontakt med primärvården; åldersgrupper, kontaktorsaker och genom vilka kanaler? Resultat presenteras från två av rapportens delstudier, den ena omfattande kvantitativa analyser av 7,4 miljoner digitala och fysiska primärvårdskontakter från 2020-2022. Och den andra med syftet att ge inblick i hur patienter upplevt kontakten med primärvården avseende; tillgänglighet, kontinuitet, digital kompetens, trygghet & professionellt bemötande, ansvar för hälsan och hållbarhet. Resultat från kvalitativa intervjuer genomförda 2023 med ett nationellt urval av patienter som sökt vård av varierande orsaker och brådskandegrad, fysiskt och/eller digitalt. Projektet är genomfört av Jönköping Academy, JU, på uppdrag av SKR.

Projektets syfte är att kartlägga och följa upp tillämpningen av digital vård i regionerna. Det handlar om vad som tillämpas inom digital vård och även hur digital vård används samt vilka förutsättningar för digitalisering som finns. Kartläggningen innehåller en beskrivning och analys av framgångsfaktorer och hinder för tillämpningen och ge exempel på faktorer som påverkar patienternas digitala delaktighet och vårdens tillgänglighet. I rapporten presenteras regionernas beskrivning av sitt nuvarande arbete vilket ger en lägesbeskrivning som kan följas upp i framtiden. Det är 18 av landets 21 regioner har besvarat en enkät och 5 av regionerna har också deltagit i fördjupande intervjuer.

Digitala transformation innebär också en stor förändring hur vård och omsorg levereras och finansieras. Det finns en stor potential för bättre vårdkvalitet för patienter, bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och effektivare produktivitet för sjukvårdssystemet.För att säkerställa att digital transformation inom vård och omsorg är effektiv och ger önskade resultat är det viktigt att påvisa evidens för effektivitet och nytta från olika perspektiv.Digitala lösningar och teknologier ger en unik möjlighet att samla in realtidsdata för att generera ”real-world evidence” för att belysa effektivitet och nytta. Forskning på detta område behövs för att bidra till effektiv implementering. Ett bristfälligt evidensunderlag kan leda till överdrivna förväntningar eller felaktig /ineffektiv användning av digitala lösningar inom vård och omsorg.I min presentation kommer jag att diskutera olika typer av evidens och varför det är viktigt att beakta påvisad evidens i upphandlingsprocesser och vid implementering av digitala lösningar och teknologier.

Svenska forskarnätverket om digital vård ansvarar för denna sammanhållna session under Vitalis 2024 med fokus på forskning - förutsättningar och fakta kring tex implementeringsprojekt i regionerna som beforskas av deltagare i nätverket (DigitalCareResearch.se). Sessionens tema är i år Vart är vi på väg? Forskningsläge och behov.  Utifrån detta görs djupdykningar i olika nyckelområden som har eller behöver beforskas. 

I denna föreläsning presenteras resultat från projektet “Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier” (ePrIm) som syftade till att undersöka hur digitalisering av primärvården påverkar arbetsmiljö och vårdpersonalens arbetssätt likväl som patienternas upplevelser av digitalisering och hur den påverkar deras relation till vården, med målsättning att vidareutveckla riktlinjer och rekommendationer för digitalisering i primärvården. Projektet finansierades av AFA försäkring, och avslutades i oktober 2023. Vi fokuserar här på resultat från studier kring patienters upplevelser av videobesök genom appen Alltid öppet. En patientenkät skickades ut under våren 2022 till alla patienter som haft ett videomöte via Alltid öppet med vårdpersonal på någon av de 10 vårdcentraler som ingick i fallstudien. De flesta (76%) angav att de var villiga att ha fler videomöten med vårdpersonal i framtiden. Personer 35–54 år som arbetade heltid var mer villiga att fortsätta ha videomöten. De som var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var också mer positivt inställda till videomöten i vården generellt sett, hade större erfarenhet av att ha videomöten både med vårdpersonal och i andra sammanhang, samt hade videomöten i större utsträckning för att de blivit erbjudna det av vårdpersonal och för att de inte hade tid att ta sig till vårdcentralen. Bland de som inte var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var den vanligaste orsaken att de föredrog fysiska besök.