Sessions

Nordisk Ministerråd har en visjon om  Norden som verdensledende innen integrasjon av helsedata innen 2030. Det krever imidlertid at også brukerne, befolkningen, aksepterer en slik ambisjon.  Med dette som utgangspunkt etablerte Opinion 'Nordisk eHelseBarometer' i 2022, der man måler nettopp slike forhold. Undersøkelsen som hittil er gjennomført i 2022 og 2023 dekker alle de fem nordiske landene, og beskriver kjennskap til og bruk av nasjonale helseportaler, bruk av digitale helsetjenester, holdninger til digitalisering og aksept for deling av helsedata.  I tillegg gir barometeret svar på hvilke bekymringer og hvilken skepsis som finnes i befolkningen. Dette er den eneste kilden som viser slike sammenlignbare data på tvers av de nordiske landene.Seniorrådgiver Ola Gaute Askheim vil i sitt innlegg dele nøkkelfunn fra undersøkelsen og peke på kritiske suksessfaktorer sett i et brukerperspektiv.

Varje år genomförs en nordisk studie kallad ”Nordic National Health Portals”. Inera representerar Sverige genom 1177.se. Syftet med studien är att inspirera över landgränserna och att ge insikter kring likheter och skillnader som kan användas för att utveckla egna tjänster eller etablera samarbete.

The Nordic Council of Ministers' standardisation group for eHealth focuses on standardisation, and one of the tasks for 2023–2025 is to contribute to and ensure that the Reducing Clinician Burden (RCB) initiative is taken into account in standardisation work in the Nordic countries.

Utmaningen i att bygga ekosystem för sjukvårdssystem är inget nytt i Sverige. Men hur går det till i andra länder?Följ med oss till Storbritannien, Norge och Finland. Vad skiljer sig mellan de olika marknaderna när det gäller att integrera gentemot centrala offentliga tjänster och vilka skillnader finns det i att bygga ekosystem gentemot privata aktörer i de olika länderna? 

Inledning till spåret Egenmonitorering och framgångsrika breddinföranden: väg till framtidens hälso- och sjukvård. 

En introduktion till EU. Hur påverkas digitaliseringen av hälso-och sjukvård och omsorg av det som sker inom EU. Viktiga delar av organisationen presenteras, vilka ansvarsområden de har och vilket inflytande de har på medlemsländerna.

Distansmonitorering: Hur långt har regionerna kommit med att erbjuda distansmonitorering? 

För drygt två år sedan startade resan mot en digital astmamottagning på två regiondrivna vårdcentraler i västra Östergötland; Boxholm och Mjölby. Nu berättar två av Sveriges främsta egenmonitoreringssjuksköterskor inom astma, som idag jobbar med flera hundra patienter, om resan dit, hur det dagliga digitala arbetet fungerar och om ambitionerna framåt.

Förhandlingarna om förordningen om ett nytt Europeiskt hälosdataområde (EHDS) har inte gått någon förbi. Socialstyrelsen arbetar idag med flera av de frågor som adresseras i förordningen och innehar samtliga tre roller som definieras; användare av hälsodata (data user), hälsodatahållare (data holder) samt tillgängliggörare av hälsodata (Health Data Access Body). Presentationen ämnar presentera den förstudie myndigheten har genomfört för att redogöra förordningens potentiella påverkan på Socialstyrelsens verksamhet och således även på hantering av hälsodata i Sverige, både för primär och sekundär användning.

Närhälsan, som är Västra Götalandsregionens offentliga primärvård har beslutat att införa egenmonitorering på sina 106 vårdcentraler under 2024. Utifrån lärdomar från tidigare pilotprojekt kring egenmonitorering har förvaltningen skapat organisatoriska förutsättningar och en plan för införande .

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård
och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar (i de fall det gagnar patienten). Möjligheten
är att vårdformen när den är fullt ut införd kan ta hand om 5000-10000
patienter. Införandet har skett parallellt med den pandemi vilket skapat
särskilda utmaningar, men även bidragit till ett viktigt lärande ifrån
införandet när det gäller framgång och motgång, upplevelse och metod.

EIT Health genomförde under 2023 11 rundabordssamtal med experter kring hinder och möjligheter med implementering av European Health Data Space  i Europa. Ett av dessa samtal ägde rum i Stockholm, med 16 experter från olika sektorer. Presentationen sammanfattar den rapport som beskriver hur implementerbar EHDS är givet 6 viktiga dimensioner. 

Min Doktor presenterar resultaten från en uppföljning av 300 patienter som genomgått digital astmavård. Studien visar att över hälften av patienterna upplevde en signifikant förbättring av sin astma och livskvalitet, med en genomsnittlig ökning av lungkapaciteten med 23%.Denna programpunkt kommer att ge insikter i hur digitaliseringen kan revolutionera astmavård, förbättra patientresultat och effektivisera vården.

Under lite över två år har vi följt runt 400 patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och lika många kontrollpersoner inom tre regioner, VGR, Örebro och Stockholm, som använder IBD Home för egenmonitorering. Vi har också följt lika många personer som inte använder egenmonitorering, som kontrollgrupp.Syftet med den digitala lösningen är att patienterna inte ska behöva komma till sjukhus för provtagning. Studien som ingår i ett doktorandprojekt tittar på patientsäkerhet utifrån jämförelser av kliniska värden av ett antal indikatorer mellan egenmonitorering på distans och konventionella metoder med fysisk närvaro på kliniker. Vidare undersöks huruvida mätvärden från egenmonitorering leder till annorlunda beslutsgångar jämfört med de konventionella på klinikerna.

Hur går samarbetet och utvecklingen av Sveriges digitala infrastruktur? Föredraget startar i förra årets diskussion runt arbetet med säkerhetslösningen för den nationella läkemedelslistan och fortsätter med det arbete som sker för utveckling i den långsiktiga infrastrukturen baserat på Sveriges digitala infrastruktur, Ena. Föredraget utvecklar dessa teman för att omfatta det pågående arbetet nationella färdplanen fram till nu och framåt. I föredraget utforskas framstegen och framtiden för Sveriges digitala infrastruktur inom hälsa, vård och omsorg

Utvärdering av egenmonitorering av patienter med nydebuterad hjärtsvikt inom Västra Götalandsregionen. Vilken nytta kan egenmonitorering bidra med för patient och verksamhet? Vad säger den första uppföljningen?

Egenmonitorering av Reumatoidartrit är ett Vinnovastött Innovationsprojekt i Quadrupelhelix där vi undersöker förutsättningarna för att skapa en upphandlingsbar e-hälsolösning ur flera olika perspektiv. Det vi särskilt vill belysa är behoven från både offentlig beställare och Medtech leverantör att så tidigt som möjligt ha klarlagt vilka krav som skall uppfyllas för att produkten skall vara upphandlingsbar och snabbt kunna integreras i vårdlandskapet för att generera effekt. För att detta skall vara möjligt efterfrågas mer evidens, vilket beskrivs bland annat i WHOs regionala Europa rapport för digitalisering i vården. Vårdprofessionerna och patienterna önskar också evidens för att breddinförande skall vara möjligt. Vi undersöker därför möjligheterna att skapa evidens under pågående utveckling för att dessa skall finnas tillgängliga vid lansering av produkten. 

Från pilot till införande med automatiserad och digitaliserad ögontrycksmätning av glaukompatienter i hemmet. 

Flera regioner står i startgroparna för ett breddinförande av egenmonitorering. Men hur inför man effektivt ett nytt digitalt arbetssätt över en hel region? Lisa och Mats delar med sig av sina lärdomar från införande i olika typer av regioner, samt en införandeprocess som kan anpassas utifrån behov och storlek.