Sessions

Hur kommer Nationella Läkemedelslistan påverka patienternas förväntan och förskrivarnas förhållningssätt till en samlad läkemedelslista.

I Sverige söker allt fler barn och unga vård på grund av psykisk ohälsa och allt fler får remiss till barn- och ungdomspsykiatrin för utredning av ADHD och autism. I VGR har antalet accepterade remisser till barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 9 procent under det senaste året. För att kunna utreda fler barn och unga från hela regionen har VGR startat en ny regional mottagning som är specialiserad på utredning av ADHD och autism. Mottagningen utreder 700 barn och unga per år. Inför uppstarten var målet att inte av rutin arbeta som de flesta brukat arbeta tidigare utan ta fram standardiserade utredningsflöden och gemensamma arbetssätt med inspiration från andra regioner och privata vårdgivare. För varje typ av utredning definierades vilka steg som skulle ingå,  vad som skulle göras per steg, vilken profession som skulle göra det och om digitala arbetssätt skulle kunna användas för att underlätta för patienterna, säkra kvalitet och/eller effektivisera arbetssätt. Därefter identifierades om det inom VGR fanns befintliga digitala lösningar som skulle kunna användas. Medarbetarna kom från olika verksamheter och för många var det en omfattande förändring att ta sig an de nya arbetssätten. Presentationen är utformad för att dela praktiska lärdomar och med förhoppningen om att kunna hjälpa andra med förändringsledning för att kunna effektivisera patientflöden och dra nytta av tillgängliga digitala lösningar. En viktig insikt har varit hur långt man kan komma "bara" genom systematisk användning av "traditionella" digitala lösningar.

Delivery of nursing terminology in the digital age is essential to the provision of safe nursing care at a global, national and local level. The provision is fundamental to the delivery of multi-disciplinary care, where nursing information is critical. The requirement is therefore to ensure that clinical terminology in EHR systems is clinically correct, up to date and available for use. The formal collaboration between the International Council of Nurses (ICN) and SNOMED International seeks to deliver these aspirations, with an ongoing commitment to ensure the alignment of ICNP (International Classification of Nursing Practice) and SNOMED CT. The collaboration will provided clinically ensured nursing terminology within EHRs and that the data is available to support nursing research globally.

The healthcare sector often utilizes various methods to track patients' conditions, symptoms, and progress. A critical aspect of this tracking is the identification and documentation of Adverse Drug Reactions (ADRs), which include symptoms like nausea and drowsiness caused by medications. These ADRs, typically categorized by severity and frequency in databases, require medical professionals to meticulously connect them to specific drugs, a process that demands considerable expertise and time. Given the complexity of drug interactions and the limited time available for thorough investigation, this crucial area often remains under-explored. Artificial Intelligence (AI) emerges as a pivotal tool in addressing these challenges, offering decision support to doctors in pinpointing the causes of ADRs and facilitating swift and accurate drug follow-ups. This presentation will delve into a research study from a Master's Thesis project at Karolinska Institutet, exploring AI's potential in identifying rare ADR cases and aiding physicians in efficient medication management.

Vad behövs i en organisation för att kunna arbeta och utveckla informationsdrivet och hur når man dit?

E-hälsomyndigheten fick sommaren 2023 ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till färdplan för nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt tandvården. Målsättningen är att göra hälso- och vårddata tillgängligt på ett effektivt men säkert sätt, över hela landet och oavsett vårdens driftform. Färdplanen ska beakta förvaltningsgemensam samverkan för Ena – Sveriges digitala infrastruktur, liksom arbetet på EU-nivå med Europeiska hälsodataområdet (EHDS).I uppdragets delredovisning presenterades en övergripande färdplan med förslag till prioriterade satsningar för de närmaste fem åren. Regeringen har hörsammat förslag och myndigheten fick i december i uppdrag att påbörja etablering av en nationell funktion för interoperabilitet samt utreda lämplig utformning av ett patientdataindex för både primär- och sekundäranvändning av hälsodata (det vill säga för både vård och forskning). Därtill att vidga utformningen av automatiserad informationsförsörjning till att inte bara gälla kvalitetsregister utan även mellan vårdinformationssystem generellt. Myndigheten har tidigare gjort en förstudie för en datadelningstjänst (datahub), men har också ett flertal pågående regeringsuppdrag med koppling till digital infrastruktur.I mars 2024 lämnar E-hälsomyndigheten en slutredovisning till regeringen, med slutligt förslag till färdplan samt kostnadsberäkningar. Regeringen har inför 2024 och de närmaste åren framåt avsatt medel för denna sektorsspecifika digitala infrastruktur, och har även utsett en nationell samordnare för dessa frågor.På Vitalis kommer slutredovisningens förslag presenteras, i relation till relevanta utredningar samt EHDS-förordningen som eventuellt trätt i kraft.

Min Vård Gävleborg breddinfördes maj -22. Vi summerar vad som gått bra, vad som gått dåligt och var vårt fokus ligger när vi nu gått över i förvaltning.

Implementeringen med att få sin kallelse till vårdbesök digitalt, via 1177, pågår i hela Sverige. Men att också få tillgång till för besöket relevant patientinformation via 1177 är nytt. Lyssna om lärdomarna från ett samverkansprojekt mellan Inera och Region Skåne där vi tar er med på vägen i vad som kan komma att tillhandahållas som en nationell möjlighet framöver.

Kraven på cybersäkerhet för produkter som innefattar mjukvara ökar kontinuerligt. När det gäller medicintekniska produkter finns specifika standarder och tolkningsdokument som anammar både produkt specifika krav såväl som process specifika. Det är ett område som amerikanska myndigheten FDA varit drivande på  under många år och nu kommer även det europeiska regelverket på bred front.I denna föreläsning kommer vi att titta på det regulatoriska ramverket och få tips på lämpliga standarder och guidance dokument.

Många anhöriga lever under flertalet år med en stor stress i vardagen och riskerar därför egen fysisk eller psykisk ohälsa.” Vad händer om jag drabbas av en olycka eller akut sjukdom?” Vid ett sådant tillfälle ska många aktörer på olika nivåer agera, kommun, räddningstjänst, ambulans och polis. Ett digitalt stöd, där alla kan dela samma information för att lösa problemet, vore till stor hjälp. I denna föreläsning hör du hur Höganäs kommun, med hjälp av tjänstedesign gick från behov till implementerad digital tjänst på 6 månader.

Vården blir mer och mer komplex och innehåller mer och mer data då nya rön och metoder införs i sjukvården. Denna förändring leder till att verksamhetsutveckling måste ske och då med beaktande av den nya situationen. Utöver detta gör AI sig allt mer påmind i vårdens korridorer med appar, beslutsstödsystem osv. Bägge dessa områden går samman och vi ser att kontrollen över verksamhetens information kommer vara nödvändig, detta för att veta vad som är input för att kunna validera en output. Om en verksamhet inte har ordning och struktur på sin information kommer beslut att fattas på fel grunder och detta kan leda till att verksamhetsutveckling tar verksamheten mot fel riktning. Likaså kommer det att vara med AI, om vi inte vet kvalitén och har ordning på indata hur skall vi då kunna validera och begrunda vad AI ger oss för svar?

En arbetsgrupp från Nationella prostatacancerregistret (INCA) och Regionalt Cancercentrum (RCC) har tillsammans med IT-leverantören Sectra utvecklat en ny digital lösning som kan komma att bli nationell standard för utredningar vid misstanke om prostatacancer. Region Skåne var först ut i landet med att införa lösningen, vilken med hjälp av integrerad diagnostik, strukturerade svarsmallar och automatiserade återkopplingsloopar ger en bättre översikt över patientens utredning och utfall och kan användas som ett beslutsstöd vid val av behandling. I denna föreläsning delar vi med oss av erfarenheter och lärdomar från utveckling och införande, men också vilka konkreta effekter och resultat vi hittills sett. Vi avslutar med en längre frågestund där du får chans att ställa dina frågor.

Nationella Läkemedelslistans roll och användning på kort och lång siktDen 1 december 2025 ska alla vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan. E-hälsomyndigheten samarbetar med både regioner och privata vårdgivare samt med apoteksaktörer för att stödja anslutning och införandet av läkemedelslistan. Var befinner vi oss just nu och vad kan vi förvänta oss för effekter när Nationella läkemedelslistan är på plats?

Genom virtuell tillgång till specialistkonsulter har primärvården möjlighet att skippa den klassiska, och i många fall ineffektiva, remissen. Att göra specialistkompetens mer tillgänglig har lett till bättre samarbete, mer involverade patienter och kortare väntetider.

Ett samtal med företrädare för Statliga offentliga utredningar, SOU, som berör på den nationella digitala infrastrukturen.

I början av 2023 lanserade den digitala primärvårdsgivaren Min Doktor administrationsverktyget Effektiva vårdflöden - ett standardiserat och datadrivet arbetssätt som leder till högre kvalitet och mer vård per arbetstimme. Genom att avlasta läkarens administration sparar läkaren uppemot en halv arbetsvecka i månaden och får mer tid för patienterna. Lär mer om metoden, framgångsfaktorerna och farhågorna. 

Inledning av moderatorerna. Syfte och förhoppningar med spåret.

We share our experiences and suggestions from translating the ContSys, i.e., ISO 13940:2015 System of Concepts to Support Continuity of Care. All chapters were translated into Estonian and published as a national standard in February 2023.

This study examines the availability of information on welfare technologies or people living with dementia in Sweden. We conducted a scoping review of 21 counties and 290 municipalities to assess the degree of information provided on welfare technologies.