Digitaliseringen av vården har påskyndats av teknologiska framsteg med AI och ökad efterfrågan på flexibla och effektiva vårdlösningar som ger bättre nytta. Det går fort och processer inom hälsosystem går inte i takt med denna snabba tekniska utveckling med många nya hälsoappar, AI och digitala lösningar som står i kö för snabbt införande inom vården.

Problembeskrivning

Många beslutsfattare är osäkra på vilka digitala lösningar som ska upphandlas mitt i ett osäkert ekonomiskt läge. Olika regelverk (med koppling till teknologiska, medicinska och etiska aspekter), måste beaktas, samtidigt som beslutsfattare behöver känna sig trygga i att den nya tekniken som ska införas kan bidra med effektivitet och bättre resursutnyttjande och kan ge värde och nytta från flera olika perspektiv.

Trots att EU:s Medical Device Regulations (MDR) kräver att företagen kan påvisa evidens på utfall innan en medicinskprodukt sätts på en EU marknad och efter implementering (real-world evidence), så införs många produkter i olika verksamheter inom vård och omsorg utan att säkerställa hur nytta och risker kan mätas, följas upp och åtgärdas. Det är många företag som utvecklar spännande digitala lösningar men har svårt att komma in eller stanna kvar på marknaden just för att de inte kan påvisa evidens på hur deras teknik kan ge nytta från olika perspektiv. Detta är slöseri och hämmar innovation.

Det saknas i dag ett nationellt ramverk för införande av nya tekniska lösningar och hälsoappar i vården. En stor del av prevention och förebyggande arbete sker inom kommuner, där även utvecklingen av hälsoappar stadigt ökar. I dagsläget är denna marknad oreglerad och tillgång till tekniken varierar.  Ett nationellt ramverk kan ge vägledning för beslutsfattare och teknikutvecklare/leverantörer, och kan skapa goda förutsättningar för en jämlik hälsa, god hälsa och en positiv samhällsutveckling.

I detta seminarium kommer vi att diskutera hur en lyckad implementering av digitala lösningar inom vård och omsorg kan gå till, samt behov av ett nationellt ramverk med konkreta exempel.

Evidensbaserad implementeringsmodell.

Sarah Wamala Andersson, Professor i Hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet 

Denna implementeringsmodell guidar beslutsfattare i att fatta rätt beslut och lyckas med implementering som ger nytta från olika perspektiv och minimerar risker.

Detta är utvecklat av Forskargruppen PREVIVE vid Mälardalens universitet i samarbete med externa samarbetspartners och har testats i några kommuner med goda resultat. En vetenskaplig publikation som redovisar resultat är på gång. Första steget är att definiera intention, behov och problem som behöver lösas med införande av nya digitala lösningar och prioritera utfall som har betydelse (”outcomes that matter”) innan upphandlingsprocessen och införandet sätts i gång.

Varför är nationell spridning av hälsoappar så svårt - ett konkret exempel från en aktör. 

Björn Lovén, Innovationsledare. Region Stockholm

Ett praktiskt exempel från Danderyds Sjukhus logopedklinik. En infoapp har utvecklats i ett samarbete med en leverantör i Storbritannien. Applikationen innehåller evidensbaserad info som är avsedd att användas som träningsstöd för patienterna mellan möten med logoped, som ett effektivare alternativ till de printade övningsblad som patienten får idag.

Appen är färdigutvecklad, men kan i nuläget inte spridas nationellt. Varför? Vem bär ansvaret?