Programme

Arbetar du för en svensk civilsamhällesorganisation som främjar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? Är ni verksamma i något av våra 29 partnerländer och har förändringsaktörer som målgrupp? I så fall är Svenska institutets bidragsprogram Creative Partnerships Programme något för dig. Kom och hör hur vi kan samarbeta.

Utbildning i interreligiös praktik. Hur dialog ökar kunskap om egen och andras livsåskådning samt hur religion som rättighet bidrar till ett rättighetsbaserat och demokratiskt samhälle. Utbildningen har tagits fram genom en praktik som pågått i två år och nu finns möjligheten för fler att utbilda sig i interreligiös dialog.

Har du funderat över hur olika villkor på arbetsmarknaden påverkar människors hälsa under och efter de yrkesföra åren? Vilka grupper som riskerar särskilt ojämlika villkor och hur dessa påverkar hälsan efter pensionen? Tre forskare presenterar sin forskning och ger en inblick i arbetsmarknadens dynamik och hur den påverkar individer med olika bakgrund och erfarenheter. Seminariet avslutas med ett gemensamt samtal där du får möjlighet att ställa dina frågor. Utvecklings- och kompetenscenter på Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborg bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt kopplat till hälsa, vård och omsorg ur ett brett perspektiv. 

Institutet för mänskliga rättigheter ska följa, undersöka och rapportera om mänskliga rättigheter i Sverige. På detta miniseminarium diskuterar vi det särskilda uppdraget att främja, skydda och övervaka genomförandet av funktionsrättskonventionen. Institutet arbetar oberoende av regeringen och tar just nu fram en rapport om rättighetsläget i Sverige till FNs funktionsrättskommitte och under hösten har också Rådet för de mänskliga rättigheterna startat upp.

Education must never be seen as a luxury for children - it is a human right and an essential pillar on which the well-being of society relies. However, not all children enjoy this right and children with disabilities in particular are left out of education systems worldwide; where 9 out of 10 do not access education. How do we work to ensure that every child is given the opportunity to learn, grow and succeed?

Arbetsintegration har en stor betydelse för deltagande individer, samhället och Fremias medlemmar. Deltagarna får ett arbete och en inkomst. Det ger mening och gemenskap och bidrar till individens utveckling. Genom arbetsintegrationen ökar hälsa och välmående. Sedan 2017 är taket på stöd till lönebidragen 20 000 kr. Med tanke på löne- och kostnadsökningar under de senaste åren har det blivit väl lågt i tak. Fremia liksom många andra av arbetsmarknadens parter menar att en ordentlig justering och indexreglering är nödvändig. 

Arbetslösheten bland utrikes födda är hög i Sverige. Samtidigt är en anställning en viktig grundbult för att komma in i det svenska samhället och skapa trygghet. Hur kan vi möjliggöra arbetstillfällen för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden? För att kunna hjälpa utrikes födda in i arbete startade Studieförbundet Bilda ett socialt bemanningsföretag. Solceller, lokalvård och gröna jobb har blivit en chans för utrikes födda att etablera sig.

Hur det är att vara elev i den svenska skolan, med muslimsk bagrund. Tankar och funderingar ur ungdomarnas egna erfarenheter och perspektiv. Framtidsspaning: Hur ser arbetsmarknaden för dessas ungdomar?

I det här miniseminariet får ni ett smakprov på hur fysisk aktivitet och rättigheter kombineras för att stärka unga tjejer, deras fysiska och psykiska hälsa. I projektet Girls up! har vi skapat en metod perfekt för föreningar och skola med övningar innan och efter aktivitet för stärkt självkänsla och sänkt stress. Satsningen bidrar till att stärka ungas kunskaper kring rättigheter och stärka sin hälsa och öka ungas delaktighet och livsutrymme.  Kom och testa övningar och hör mer om projektet och metoden. 

Välkommen till vårt panelsamtal med temat Stoppa “Funkofobin och Främja Inkludering i Utbildning och Arbete.” Unga individer med funktionsnedsättningar delar med sig av sina unika erfarenheter och berättelser, med fokus på att stoppa funkofobi i skol- och arbetsmiljöer. Tillsammans kommer vi att utforska deras visioner för en inkluderande framtid och diskutera den verkliga innebörden av funkofobi. 

För att utjämna ojämlika uppväxtvillkor arbetar Erikshjälpen Framtidsverkstad i socialt underprivilegierade områden utifrån ett helhetskoncept, som bland annat syftar till att stärka barn och ungas möjligheter att lyckas med sin skolgång och föräldrars förmåga och möjligheter att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att bygga föräldrakraft skapas förändringskraft för flera generationer framåt.

Vi beskriver genom vår presentation hur man kan arbeta med barnens demokratiska röster och hur staden kan bli en levande del i deras utbildning. Under läsåren 22/24 har vi arbetat med ett gemensamt tema för fem förskolor i Malmö stad som har namnet "Vi är Malmö" med visionen att barnen ska genom sin utbildning vara skapare av sin nutid och sin framtid.

I detta samtal diskuteras Universitets- och högskolerådets (UHR) senaste rapport som handlar om hur studenter som tillhör Sveriges nationella minoriteterna upplever sin studietid vid universitet och högskolor. Rapporten är del av UHR:s uppdrag att verka för att främja Sveriges nationella minoriteternas rättigheter och minoritetsspråken inom högre utbildning, liksom en allmänt breddad rekrytering till högskolan. 

Hur kan du metodiskt, pedagogiskt och terapeutiskt möta utsatta ungdomar?Vad händer i mötet med unga människor som har neuropsykiatriska funktionshinder, är traumatiserade, lider av skoltrötthet eller kommer från dysfunktionella familjeförhållanden? Hur kan drogmissbruk, kriminalitet och utanförskap förebyggas? Vi tittar även på den tunna linjen mellan destruktivitet och kreativitet, hur man går från sabotör till kreatör.

Att lyckas i skolan är kopplat till många friskfaktorer för ett gott liv, men så är också motsatsen för de barn som inte lyckas. I praktiken skiljer sig barns förutsättningar åt markant och därmed också deras resultat och möjligheter. Mot bakgrund av detta har projektet Familjen läser startats. Hör hur vi arbetar för att ge barn och föräldrar grundläggande färdigheter i språk, matematik och kunskap om skolsystemet – redan före skolstart.

Vi ser hur samhället förändras och vi ställs inför stora utmaningar.  Skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka utanförskap. För att lyckas i uppdraget krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och vården. Vi vill föra en dialog utifrån våra erfarenheter av att ha ett holistiskt perspektiv i dessa frågor

Erik Ljungberg var en profil inom funktionsrättsrörelsen fram till sin bortgång 2012. Han stred för att kunna delta fullt ut i samhället som alla andra. Vi delar ut ett stipendium i hans namn. Stipendiet sätter strålkastarljuset på hur tillgänglig utbildning och arbetsmarknad är en förutsättning för full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med normbrytande funktionalitet i samhället.Tyvärr teckenspråkstolkas inte utdelningen som utlovat, på grund av tolkbrist.

En kopp kaffe och ett personligt samtal med Palestinier om situationen i Gaza. Utgångspunkten tas i frågan "hur mår ni" och samtalet bygger på deras reflektioner och erfarenheter. 

I ett Sverige där ”arbetslinjen” råder kan man tro att alla försök till arbete skulle uppmuntras.Men,  för personer med funktionsnedsättning – är budskapet snarare är att de INTE ska arbeta.I alla fall inte om de har sjukersättning, och vill behålla den. På det personliga planet skapar detta en inlåsningseffekt, och för det allmänna innebär det en förlust av just deras bidrag – till det som kunde ha blivit ett mer inkluderande samhälle.

Årets vinnare av Ordfronts demokratipris är Susanna Wolk och hennes projekt ”Nolla Utanförskapet” (NU). NU arbetar med unga mellan 12–25 år från socialt och ekonomiskt segregerade områden runt Stockholm, Malmö och Göteborg, som inte har kontakterna utanför sina orter. Kärnan i NU:s verksamhet är läxhjälp och utbildningar på företag med företagsanställda, så att dessa unga personer får inspiration till gymnasie- och universitetsstudier, nätverk och arbetsrelaterade kontakter. Demokratiprisjuryn motiverar sitt beslut med att Nolla Utanförskapet arbetar på ett nytänkande sätt och skapar möjligheter till utbildning och deltagande i samhället för människor som annars kanske inte fått den möjligheten.