Storleken på det svenska skuggsamhället är okänt, men det finns indikationer på att detta är ett växande fenomen. Personer som sökt sig hit av ekonomiska skäl, eller som efter ett asylavslag eller utgånget visa bestämmer sig för att stanna kvar, med eller utan ekonomiska motiveringar utgör en betydande del av detta parallellsamhälle. De finns representerade inom flera olika sektorer på arbetsmarknaden och blir ofta utnyttjade av oseriösa entreprenörer i under slavliknande förhållanden. Märkbart är att fler än hälften av de personer som polisen anträffar utan uppehållstillstånd är helt okända för myndigheterna. Och i den politiska debatten höjs röster för att genom utlänningskontroller, folkräkningar, lagring av biometriska data samt förlängda (eller avskaffade) preskriptionstider för ny asylprövning, motverkat skuggsamhället.

Vilka är personerna som lever i skuggsamhället? Hur ser deras situation ut? Vilka är det som utnyttjar dem? Kan upphandlande aktörer kontrollera för oseriösa entreprenörer i kedjan av underleverantörer? Vad kan staten göra? Kommer de politiska förslagen vara träffsäkra verktyg för att komma åt problemen? Och vad kan fackförbunden och allmänheten göra?