Patienterna är de personer som står i centrum för det som många av oss arbetar med, men de är inte alltid så delaktiga som de kanske borde vara. Enligt den nya patientlagen (2014:821, §7) ska den som ger information, till en patient, så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det. Men hur gör man det på bästa sätt i den digital miljö?

Sverige har som mål att bli bäst i världen på digitalisering, det finns stora möjligheter, men också många utmaningar med detta. Olika aktörer har olika perspektiv på vad som är det bästa sättet att utveckla och kommunicera digitalt med patienter och närstående. Den offentliga vården har ett stort regelverk, men inte minst en ibland föråldrad och hierarkisk syn på patienten som lidande och hjälplös. Näringslivet och privata företag har i stället kanske för höga förväntningar på användarnas förmåga i en svår och sårbar situation.

När vi skapar digitala patientlösningar har vi helt andra möjlighet göra patienterna delaktiga i sin vård och behandling. Nya tekniker gör att exempelvis informationsmaterial kan designas och delas på nya sätt. Möjligheter till återkoppling och uppföljning ökar och hälso- och sjukvården får nya möjligheter att inhämta information. Det förutsätter dock att patienterna kan ta till sig av den digitala innovationen och att de förstår hur den ska användas.  Men frågan är hur vi involverar patienterna i det vi gör?

För att på bästa sätt kunna stödja patienterna så behöver vi stanna upp, reflektera och analysera hur vi på fler sätt kan göra patienterna delaktiga i framtagandet av digitala lösningar och vilka förutsättningar som behövs för att lyckas.

I det här föredraget kommer vi att diskutera de olika perspektiven utifrån begrepp som hälsolitteracitet som betyder förmågan att förstå, förvärva och tillämpa information om sin hälsa. Vi kommer även belysa hur man genom att faktiskt fråga och arbeta tillsammans med den som ska använda en digital innovation kan få idéer och förslag som man inte själv hade kunnat tänka på. Slutligen visar vi på vikten av att använda principer för evidensbasering även i digital innovation för att säkerställa kvalitet utifrån både användar- och sändarperspektiv.