Presentation av en masterstudie inom arbetsterapi vars syfte var att undersöka hur kommunalanställda tjänstemän uppfattar sin kommuns arbete med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning. 

Intresset för att genomföra studien väcktes utifrån att Myndigheten för delaktighet i en nationell kartläggning kunnat konstatera att personer med funktionsnedsättning är mindre aktiva på sin fritid. En anledning till att personer med funktionsnedsättning inte kan vara delaktiga i fritiden på lika villkor, handlar om bristande tillgänglighet i samhället, vilket kort sagt betyder att de miljöer som individerna möter inte är tillräckligt anpassade för att möta upp olika behov. Med tanke på att fritiden ofta är en källa till fysisk aktivitet, som är bra både för den fysiska och psykiska hälsan, blir det därmed problematiskt att målgruppen är mindre aktiva på sin fritid.

Med bakgrund av detta syftade alltså masterstudien till att undersöka hur kommuner på en strategisk nivå arbetar för att främja delaktighet i fritiden för målgruppen. Datainsamlingen genomfördes med stöd av intervjuer med tjänstemän i 15 olika kommuner i Sverige.

Resultatet av studien belyser problematiken kring att arbete med fritidsfrågan på flera plan ligger i en gråzon, både politiskt, i förhållande till civilsamhället och inom kommunens egen organisation. Studien visar att avsaknaden av tydlig statlig styrning tycks leda till en osäkerhet i hur frågan ska hanteras, vilket i sin tur leder till utmaningar i att prioritera och samordna arbetet, för att på ett ändamålsenligt sätt främja delaktighet i fritiden för vuxna med funktionsnedsättning. Resultatet tyder emellertid på att det verkar vara lättare att genomföra välgrundade prioriteringar i arbetet när det baseras på kunskap. Kunskap kan således göra att rätten till en aktiv fritid inte behöver stå och falla med eldsjälar i kommunen. Studien belyser även tillgänglighetens komplexitet, vilket tyder på att kommunerna till fördel bör ta stöd av personer med kompetens inom tillgänglighet, vilka kan representera olika perspektiv för att miljön ska kunna möta upp olika behov. Med tanke den mängd behov kommunerna behöver möta upp för att främja delaktighet i fritidsaktiviteter, visar resultatet av denna studie att det bör finnas en balans mellan universell utformning och individuella lösningar. Detta inte minst i förhållande till att fritidssektorn till stor del bedrivs ideellt.

Masterstudien utseddes till "Årets kommunuppsats 2022" av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) på Linköpings universitet.