Föreläsningen inleds med en kortare introduktion om KOL genom att presentera den senaste definitionen av KOL från GOLD 2023. En ny klassificering av KOL är publicerad i senaste GOLD-rapporten och även den presenteras. Dessutom senaste nytt från GOLD vad det gäller exacerbationer i form av ny definition samt hur svårighetsgrad av exacerbation bedöms. 

För att bedöma symtom hos patienter med KOL används globalt ett validerat frågeformulär, COPD Assessment Test (CAT). CAT används för att mäta individens hälsostatus och symtom för att kunna bedöma i vilken utsträckning sjukdomen påverkar välmående och dagligt liv och kan således även användas för att skatta KOL-relaterad livskvalitet. Den förändring över tid i antalet CAT poäng, som bedöms som kliniskt viktig (minimal clinically important difference; MCID), anges i litteraturen som ≥2-3 poäng. Även om en ökning av CAT med ≥3 poäng kan användas som riktmärke för en uppseglande exacerbation, kan larmgränser vid exacerbation av KOL inte enbart byggas på MCID för CAT utan måste vara individuella och anpassas till gjorda erfarenheter för den enskilde patienten av förändringar i CAT över tid, dvs. i stabil fas samt före och under exacerbation. Genom att följa patienters symtom som CAT-poäng, vilket används i egenmonitoreringssystemet ImagineCare, kan förhoppningsvis en exacerbation upptäckas i god tid, behandling startas tidigt och inläggning på sjukhus kan därmed undvikas. 

Föreläsningen beskriver hur ImagineCare används på en lungmedicinsk mottagning för egenmonitorering av KOL. För att en patient ska accepteras för egenmonitorering i hemmet krävs det att en individuell vårdplan (IVP) upprättas. Föreläsningen kommer att visa hur en individuell vårdplan kan se ut för patienter med KOL och hur sjuksköterskor kan upprätta sådana. En individuell vårdplan kan upprättas genom att utgå från personcentrerad vård. Individens berättelse ska användas som utgångspunkt där både behandling och rehabilitering skrivs ned. Berättelsen är en personlig redogörelse om sjukdom, symtom och hur ohälsan upplevs. Den ger vården kunskap om individens tillstånd, förmågor och resurser men även deras hinder till att uppnå god hälsa. När en individuell vårdplan formuleras ska patienten och vårdpersonal, i nära samarbete, skriva ned det väsentliga i berättelsen och säkerställa att individens behov och resurser dokumenteras. Vårdpersonal har ansvar för att se till att planen upprättas i enlighet med evidens. Här är det viktigt med en balans mellan båda parter där allas perspektiv tillvaratas. Den individuella vårdplanen kan innehålla gemensamma långsiktiga eller kortsiktiga mål som sedan revideras, bearbetas och utvärderas över tid. Sveriges Regioner i Samverkan har utarbetat en vårdplan för individer med KOL som är baserad på evidens och beprövad erfarenhet från klinisk verksamhet. Planen benämns som ”Min behandlingsplan” och finns tillgänglig för hälso-och sjukvården att utarbeta, i samråd med patienten, för att individualisera. Behandlingsplanen är tänkt att hjälpa patienter att bibehålla sjukdomen stabil samt att snabbt upptäcka försämring och vilka åtgärder som då kan utföras. I planen framkommer generella tips och råd, information om exacerbationer, behandlingsmål, strategier för att nå dem, egenvårdsråd, planerade undersökningar, kontaktuppgifter samt information om individuella läkemedel. 

Presentationen avslutas med att berätta om studien ”eKOL” som genomförs i sydöstra Sverige. Det är en prospektiv, randomiserad, multicenterstudie om digital vård av patienter med KOL. ”eKOL”-studiens syfte är att studera flera olika delar av digital vård och ca 100 patienter kommer att följas. Det primära syftet är att se om digital vård, som tillägg till sedvanlig sådan, ger lägre kostnad för hälso- och sjukvård genom färre besök på akutmottagningar, inläggningar på sjukhus, fysiska besök på mottagningar, m.m. Sekundära syften är att undersöka hur väl patientgruppen med svår KOL - oftast äldre - lämpar sig för digital vård. Barriärer för en framgångsrik digital vård kan bland annat vara bristande tillgång till mobiltelefon, surfplatta eller dator, och/eller ointresse för den nödvändiga tekniken. Andra sekundära syften med studien är att undersöka hur väl digital vård fungerar att reducera antalet exacerbationer, och finna ut vilka faktorer som har störst betydelse i denna prevention, samt att se om den digitala vården kan förbättra symtom och livskvalitet, och, i förlängningen, minska dödligheten, jämfört med den sedvanliga vården.  ”eKOL”-studien har även en kvalitativ del. En intervjustudie om implementering med syfte att studera hur patienter med KOL upplever implementering av digital vård kommer att genomföras.