Bakgrund

Vårdrelaterade skador (en skada patienten fått i inom vården och som kunde ha undvikits) är ett essentiellt område inom kvalité och patientsäkerhetsarbete för samtliga vårdgivare. Hur man arbetar med att förebygga de här typerna av skador och vilka stöd det finns för omvårdnadsverksamheten samt ledning har kontinuerligt förändrats och i det här föredraget vill vi berätta om lärdomar från den senaste delen av den här resan för Karolinska Universitetssjukhuset.

Vårdrelaterade skador är ett stort område och därför kommer vi att fokusera på hur vi arbetar med att stödja verksamheten kring riskbedömningar inom fall, trycksår och undernäring samt anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB). 

Lite historik och nuläget

Från att följa upp och agera på kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet utifrån enstaka punktprevalensmätningar per år, kan omvårdnadspersonal med hjälp av strukturerad vårddokumentationen stärka kvalitetsarbetet genom att

• All information registreras direkt i journalen, inga fysiska lappar.
• Informationen som registreras i journalen kan användas till att skapa uppföljning där verksamheten kontinuerligt kan följa sitt resultat men även operativa arbetsverktyg som de kan använda för att förbättra dem.

Första punkten har funnits under en längre tid men möjligheterna att följa upp riskbedömningar historisk och i realtid för inneliggande patienter inom kategorierna fall, trycksår, undernäring och ARB är något som vi tagit fram och fokuserat på senaste åren.

Beskrivning av arbetsverktyget

Arbetsverktyget hämtar ut informationen från journalen varje timme och sammanställer det för omvårdnadspersonalen i en visualisering som de har på avdelningen. I visualiseringen kan de snabbt se vilka inneliggande patienter som saknar riskbedömning eller befintlig status (risk eller inte) utifrån senaste genomförda bedömningen.

Effekter av arbetsverktyget

• Verktyget sparar omvårdnadspersonalen tid då de slipper söka igenom journalen för en patient för att hitta om riskbedömningen är gjord inom respektive kategori och den tiden kan de istället fokusera på att sätta in åtgärder för patienter med risk.
  
• Verktyget hjälper oss också identifiera flöden som har anpassade arbetssätt och därmed inleda en dialog för att säkerställa att framtagna riktlinjer fungerar för omvårdnadspersonalen samt att dessa följs.
• Ingen behöver göra manuella journalgranskningar för att ta fram årliga punktprevalensmätningar utan den information hämtar man direkt och enkelt från verktyget.