Sessions

Hur påverkas tjejers hälsa och livsvillkor av objektifiering, snäva skönhetsideal och en ouppnåelig livsstil? En majoritet av alla tjejer lider av nedstämdhet, ångest, sömnproblem och andra psykiska besvär. Ungas digitala vardag och sociala medier är stora påverkansfaktorer på tjejers psykiska mående och livsvillkor. 

Trakasserier i skolan, uteblivna jobbintervjuer, svårigheter på bostadsmarknaden. Diskriminering och negativa föreställningar om religion påverkar människors vardag. Vad visar anmälningar till DO – och vad säger företrädare för det civila samhället? Vad kan vi göra åt problemen?DO presenterar en analys av anmälningar om diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Därefter följer ett panelsamtal mellan diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius och representanter från civila samhället om hur diskriminering som har samband med religion drabbar människor. 

 Afrikagrupperna invites you to an interesting conversation about gender-based violence between Winnet Shamuyarira, Militarisation and Violence against Women Coordinator, from the organisation WoMin (Women in mining) and our secretary general Louise Lindfors. Gender-based violence is one of the most pronounced expressions of the unequal power relations between women and men globally. For example, in Southern Africa, women in communities affected by extractives projects - mining, plantations and large energy projects - face violence daily at the hands of the police, army and private security, often with the active support of the state. Women have been raped, sexually harassed, and coerced into exchanging sex for jobs, water and firewood.  In this seminar we wish to underline the importance of campaigning for societies free from violence and safety for all women and girls and gender nonconforming people. 
 
Men’s and boys’ violence against women and girls is a crime that is ongoing 24/7, every day of the year. In Sweden, a woman is killed by a man every third week. In southern Africa, the effects from the pandemic are horrifying. While the world was trying to flatten the corona curve, the gender-based violence curve was silently and increasingly growing. Did you know the rate of femicides in South Africa is nearly five times higher than in the rest of the world? In Namibia gender-based violence has been described as the new pandemic. During national lockdowns and restrictions people have been forced to isolate in their homes, locked up with their perpetrators, and the reported violence has increased dramatically.  
 
There is a mutual collaboration between patriarchy and capitalism which permeates life at all society levels. Growing economic insecurity and related vulnerabilities are undermining efforts to secure gender equality. GBV is deeply rooted in harmful cultural norms and stereotypes that perpetuate inequality and powerlessness, in particular of women and girls and gender nonconforming people. Various other factors, such as poverty, lack of education and livelihood opportunities, and impunity for crime and abuse, also contribute to and reinforce a culture of violence and discrimination based on gender. 
What can you do to join the cause? The conversation will promote action and will push for the global 16 days of activism against gender-based violence campaign. Afrikagrupperna welcomes Winnet Shamuyarira to explain the context in southern Africa, what’s behind the statistics and showcase examples from ground-breaking feminist work. 
 
This seminar will highlight the global campaign “16 days of activism against gender-based violence” and spread knowledge about what can be done to address the global issue of GBV and femicide in southern Africa and globally.  

Med erfarenheterna från en global pandemi och med nuvarande säkerhetspolitiska situation blir arbetet för att skydda mänskliga rättigheter i krissituationer än viktigare, även i Sverige. Vad kan det arbetet uppnå i praktiken och hur kommer vi dit? 

De senaste åren har präglats av allt större fokus på våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor – frågor som i grund och botten handlar om fundamentala mänskliga rättigheter. Att förebygga våldet är ett av regeringens mål. Men hur då? Har vi tillräcklig kunskap? Hur fungerar det i praktiken?

Valet är grundläggande för demokratin. På seminariet går vi igenom valen 2022 utifrån rätten till politisk delaktighet. Hur fungerade tillgängligheten i vallokalerna och i vilken utsträckning nyttjade olika väljargrupper sin rätt att rösta? Förutom SKR kommer Borås Stad medverka för att berätta om deras insatser för att öka valdeltagandet. 

Hur skapar vi en stad där alla är trygga? Helsingborgs stad vill att alla stadsdelar ska vara integrerade delar av staden både fysiskt, mentalt och socialt. För att lyckas med det är trygghet avgörande. Vi berättar om lärdomar och utmaningar i arbetet för att skapa trygghet genom fysisk planering, arbetsmarknadsinsatser, brottsförebyggande arbete och insatser för tillit, dialog och gemenskap. 

Aktiva åtgärder i skolan kopplat till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. En workshop som djupdyker i praktiska exempel och användbara verktyg för skolors arbete att förebygga risker för diskriminering och främja alla elevers lika rättigheter.Vi presenterar tips på verktyg som ger skolpersonal stöd i praktiskt arbete med Aktiva åtgärder mot diskriminering kopplat till hbtqia+. Deltagarna får även möjlighet att reflektera tillsammans över det som redan görs i den egna verksamheten.

Hur ser du på läget för de mänskliga rättigheterna i Sverige? Är de kända för alla, för de flesta eller bara några få? Vilka rättigheter är särskilt viktiga i människors vardag idag? Finns det mänskliga rättigheter som står på spel? Hur kan människor i Sverige utkräva sina mänskliga rättigheter?Varmt välkommen att delta i en öppen dialog tillsammans med Institutet för mänskliga rättigheter. Vi finns på plats under MR-dagarna för att lyssna in just dina tankar och erfarenheter och ta dem med oss i vårt fortsatta arbete.

Fackförbundet Akademikerförbundet SSR organiserar samhällsvetare och arbetar för ett arbetsliv med bra arbetsvillkor och för lika villkor på arbetsmarknaden. Vi stödjer sedan flera år Stiftelsen Expos arbete med att ganska och kartlägga extremhögern. I seminariet vill vi tillsammans lyfta frågor om trygghet och säkerhet i arbetslivet i ljuset av det nyligen genomförda riksdagsvalet, oron i Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina och extremhögerns positionsförflyttningar. 

Seminariet ska öka förståelsen och engagemanget för kopplingarna mellan hållbar fred, mänsklig säkerhet och en rättvis och hållbar global utveckling. Det finns många faktorer som påverkar våra liv och vår säkerhet. Mänsklig säkerhet är ett begrepp som sätter individens rättigheter, trygghet och personliga säkerhet i centrum. Begreppet innebär ett bredare perspektiv på säkerhet och säkerhetspolitik än den traditionella uppfattningen som utgår från statens territoriella säkerhet och där skydd från externa, militära hot är huvudfokus. Mänsklig säkerhet kopplar samman sociala, ekonomiska och humanitära problem och definierar dem som säkerhetspolitiska utmaningar som behöver förebyggas och hanteras. På så vis kan eventuella sårbarheter i ett samhälle hanteras innan de riskerar att leda till väpnad konflikt. Det behövs göras mycket mer för att förebygga väpnad konflikt och våld genom att investera i sådant som bygger varaktigt fredliga samhällen: insatser för att främja jämlikhet, jämställdhet, demokrati, samarbete, människors hälsa och trygghet, ett hållbart klimat och mänskliga rättigheter. 

Ett panelsamtal som syftar till att belysa konsekvenser av rasprofilering för barn och unga, den närmiljö där barn och unga rör sig samt på samhället i stort. Seminariet kommer också att lyfta hur rasprofilering kan motarbetas samt, vilka individuella och samhälleliga följder skapas när de aktörer som vars uppgift är att säkerställa trygghet istället är de som skapar otrygghet. 

The armed conflicts in Ukraine, Georgia, and in Nagorno-Karabakh have had severe consequences for the media community in the region. This seminar will highlight the safety and security threats that journalists face when covering conflicts and will specifically focus on the challenges female journalists face.

I detta panelsamtal kommer vi att diskutera rätten till asyl och de förändringar som skett inom det migrationsrättsliga området sedan hösten 2015 utifrån olika perspektiv. Panelen kommer att genomlysa vilka konsekvenser den nya migrationslagstiftningen har fått för människor som söker skydd i Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd, försvårad anhöriginvandring och begränsade möjligheter till skydd på humanitär grund är några av de förändringar som kan komma att diskuteras utifrån frågan om vem som får vara trygg och säker i Sverige idag.

Följ med på en resa där vi genom musik, personliga berättelser och samtal pratar om våld i nära relation och hur det är att hamna i beroendeställning. Ett samtal om våldets olika delar, dilemman men också om att bryta upp, läka och komma vidare. 

Många barns utsatthet kommer aldrig till myndigheters kännedom. Men de barn som faktiskt berättar om våld och övergrepp – varför får de så sällan det stöd och den behandling de har rätt till? Vi ger två förslag på förbättringar.  

Många människor lever i samhällen där religion skapar spänningar och konflikt. Med rätt förståelse av vad religions – och övertygelsefrihet är, samt hur och när den kan begränsas, ges större förutsättningar att skapa trygga och säkra samhällen. NORFORB (det nordiska ekumeniska nätverket för religions- och övertygelsefrihet) har tagit fram en kurs för lokala ledare på gräsrotsnivå som fördjupar kunskap, förändrar attityder och ger verktyg och metoder som kombinerar interreligiös samverkan och rättighetsbaserat arbete.  Kursen finns för närvarande på engelska, franska och arabiska och har testats på plats i Jordanien, Indien, Nigeria och Tanzania. Seminariet ger Dig ett smakprov på vad kursen innehåller samt röster från lokala ledare som använt kursen i sina sammanhang.

Välkommen till Colombiagruppens seminarium om vägen framåt för fred och säkerhet i Colombia! Genom detta interaktiva panelsamtal får du möjlighet att lyssna till röster från Colombianska människorättsförsvarare och lära dig med om fredsprocessen ur genus-, ungdoms- och afrocolombianska perspektiv. Tillsammans med publiken kommer panelen att reflektera över innebörden av totalfred, olika gruppers behov i fredsprocesser och Sveriges roll i det fortsatta fredsbyggandet. I panelen deltar: •    Luz Marina Becerra Panesso: Människorättsadvokat, feminist och representant för La Comadre. Vinnare av det Colombianska Människorättspriset 2021 i kategorin Årets Människorättsförsvarare. •    Vivana Garzón Ramírez: Docent i humaniora och konst. Representant för och medgrundare av Fundación la Mixera Espacio Cultural som med fokus på unga arbetar med reparativ rättvisa, fred och försoning. •    Sebastian Escóbar Úribe: Människorättsadvokat och styrelsemedlem i advokatkollektivet CCAJAR som arbetar med juridiskt stöd till konfliktoffer och andra vars mänskliga rättigheter har kränkts i Colombia.Colombiagruppen (MR-Fonden, PeaceWorks, War Child, Kristna Fredsrörelsen och ForumCIV) arrangerar detta seminarium. 

Nästan varannan person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att bli utsatt för våld. Ännu fler, så gott som varenda en av oss, kommer att bli vittne till våld. Det här vet vi. Ändå saknas det rutiner för att arbeta förebyggande. MVP är ett våldsförebyggande skolprogram som motivera barn, unga och vuxna till att bli aktiva åskådare och ingripa när en ser eller hör talas om våld.  

FN:s viktigaste roll är att förebygga krig och konflikter, främja fred men även att verka för universella mänskliga rättigheter. Samtidigt är FN inte bättre än sina medlemsstater. Hur starkt kan FN då stå sig när allt fler medlemsstater utvecklas mot autokratier? Vad gör det med granskningen av hur stater lever upp till sina åtaganden på MR-området? Och vad gör det med FN:s trovärdighet när en stat med vetorätt i Säkerhetsrådet startar ett aggressionskrig, i strid med FN-stadgan, och därmed förhindrar ett ingripande från FN. Diskussioner förs och har förts om behovet av att förändra, demokratisera, FN. Är det en utveckling som krävs och önskas – hur ska den i så fall förverkligas? Vilken relevans kommer FN kommer att ha i framtiden?