Programme

Med sitt särpräglade sätt att skriva; i mötet mellan det personliga och det politiska, individ och samhälle, människa och miljö, och en osviklig scennärvaro tar Josefin Şîlan sig an uppgiften att tolka MR-dagarna i scenpoesi. Arrangeras med stöd från Stiftelsen Greta. 

Vi hoppas att vårt seminarium ska inspirera dig som arbetar inom offentlig verksamhet, privat sektor och inom civilsamhället. Kort sagt alla som brinner för större inkludering, delaktighet och mångfald i det svenska samhället. Vi som håller seminariet arbetar på ett samordningsförbund, vårt arbete handlar om att stödja samverkan mellan kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att ge människor som är i behov av ett samordnat stöd förbättrade förutsättningar att komma ut i arbete.Vårt arbete handlar i första hand om inkludering på arbetsmarknaden men också i samhället i stort.

I dagens politik utmanas mänskliga rättigheter, och i synnerhet barnets rättigheter, på ett sätt som vi inte tidigare har sett i Sverige. Befintliga rättigheter inskränks och vissa lagförslag är i strid med Sveriges internationella åtaganden. Med utgångspunkt i den politik som aviserades i Tidöavtalet ger vi en inblick i utmaningarna med särskilt fokus på områdena Kriminalitet och Migration.

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera andra rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. Både i Agenda 2030 och i Parisavtalet framgår att urfolk har en unik och viktig roll för att mål om hållbarhet ska kunna mötas. I Parisavtalet understryks att en rättvis klimatomställning ska ta tillvara urfolks kunskaper. I den här panelen samtalar vi utifrån tanken om en rättighetsbaserad klimatomställning. Specifikt diskuterar vi hur en rättighetsbaserad dialog och process kan se ut.  

En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 vilket bland annat innebär att socialtjänsten, utöver jämlika, även ska främja jämställda levnadsvillkor, arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Det innebär en omställning till en mer hållbar socialtjänst. Samtidigt visar forskning att socialtjänstens stöd och insatser ibland bidrar till att ojämställdheten mellan olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män, bibehålls och till och med förstärks. Vad behövs för att invånarna ska få ett rättssäkert och träffsäkert stöd? Hur kan socialtjänsten förändra sina arbetssätt? Under seminariet presenteras forskning, stöd för en jämställd och jämlik socialtjänst samt exempel på förändrade arbetssätt i några kommuner. 

Vad händer med de mellanmänskliga relationerna när nyindustrialiseringen tar fart, när samhällen förändras snabbare än på länge och nya utmaningar står för dörren? Hur klarar kommuner, myndigheter och företag av att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att motverka och förebygga diskriminering? Hur efterlevs diskrimineringslagen i samhällsomvandlingens tidevarv?

Hur kan vi kombinera hållbarhet med mänskliga rättigheter och social rättvisa? Detta seminarium ger civilsamhällesaktörer kraftfulla argument för att bedriva hållbarhet inom ramen för andra viktiga samhällsfrågor. Vi utforskar ”sufficiency” som strategi för att leva inom planetens gränser utan att kompromissa med grundläggande mänskliga behov, och visar hur en tillräcklighetsbaserad livsstil kan främja både social och ekologisk rättvisa, med fokus på en rättvis resursfördelning för både nuvarande och kommande generationer.

Skellefteå is at the forefront of the green transition and is growing rapidly. The population growth is necessary for the establishment of Northvolt’s mega factory. Two out of three people moving to Skellefteå are men. If this trend continues it will create a tangible gender imbalance in Skellefteå, both in numbers and in purchasing power. How will this effect the local community and what can be done to counter it?

I detta panelsamtal diskuteras vilka möjligheter dagens kulturjournalistik har att främja ökad kulturell mångfald och flerspråkighet inom ramen för sin rapportering. Trots att kanalerna för kulturkonsumtion har ökat, förblir kulturjournalistiken i dagstidningar, etermedier och kulturmagasin ett viktigt forum för att förmedla och debattera vad som pågår inom kulturlivet och i samhället. Hörs minoritetskulturella och -språkliga röster tillräckligt i dagens medielandskap?

DHR skellefteå och handikapprörelsen historia presenteras av Skellefteå lokalhistoriska förening

Människohandel och tvångsarbete är ett av de allvarligaste brotten mot mänskliga rättigheter, stöd till brottsoffer och jämlik tillgång rättssystemet borde vara självklart men Sverige fyller inte sina åtaganden enligt de konventioner vi undertecknat. Brottsoffer lämnas utan stöd och människohandel har kommit att bli ett lönsamt brott nästan utan risker för förövarna.

I ljuset av den pågående våldsvågen i Sverige med gängkriminalitet och organiserad brottslighet lyckas samhället inte förstå att killars våld mot tjejer hänger ihop med det. Avhopparprogram för killar/män och hårdare tag mot gängkriminaliteten är något som alltmer diskuteras i omställningens tid, men var finns stödet och skyddet till alla de tjejer som utsätts för sexuellt våld inom och av gängen? Tjejjouren är en av få som möter denna målgrupp!

Hur kan vi skapa jämställda arbets- och livsmiljöer för barn och unga så att deras val i framtiden inte begränsas av den obalans i jämställdhet som Skellefteå har idag? Här vill vi utforska möjligheter och utmaningar för både killar och tjejers livsval med speciellt fokus på framtida arbetsmiljöer och hur man kan bryta normer och stereotyper kopplat till detta.

På barnens sida för att skapa hållbara bostadsområden. Vi berättar om ett innovativt och prestigelöst samarbete mellan Rädda Barnen och Östersund kommun. Om samarbetet och lärdomarna på vägen och vad barnen säger till oss.

Vad kan du göra för att få med alla barn i fritidsaktiviteter? Vad kan du göra tillsammans med andra?På miniseminariet ska du få höra om Fritidserklæringen, ett avsiktsavtal om inkludering i fritidsaktiviteter i Norge. Fritidserklæringen bygger på artikel 31 i FN:s barnkonvention, som handlar om barns rätt att delta i lek och fritidsaktiviteter. Du kommer också att lära känna dialogverktygen ALLEMED, för tvärsektoriell dialog om inkludering i fritidsaktiviteter! Föreläsningen kommer att hållas på norska.

Att demokrati utvecklas är en del av det demokratiska projektet. Men när blir förändringar problematiska? Många menar att populism är en utmaning som riskerar att nedmontera demokratin. I ett samtal reder vi ut vad populism i vår tid innebär och hur den förhåller sig till demokrati. Särskilt berörs frågan om hur skyddet av mänskliga rättigheter påverkas av olika former av samtida populism. Vilka strategier finns det för att bemöta populism?

Utforska hur Sverige bör stärka rättigheterna som naturlig del av kris- och krigsberedskapen! I vårt seminarium diskuterar vi hur internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter styr besluten i förberedelser för väpnad konflikt. Få större insikt i hur vi säkerställer rättvisa och jämlikhet även under press. Missa inte chansen att lära dig mer om en tryggare framtid!

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?

Det ställs idag allt högre krav på att företag ska ta ett ökat ansvar för mänskliga rättigheter och miljön i sina värdekedjor. Men vad innebär det att gå från tandlösa policys till till aktiviteter som gör skillnad? Vad kräver de nya regelverken från företagen? Hur förändrar det en inköpares och upphandlares vardag? Hur kan kompetensen byggas upp inom frågor som rör mänskliga rättigheter och miljöansvar?

Aborträtten är en självklarhet i Sverige, i alla fall i teorin. Vi har en av världens mest liberala abortlagar och abort täcks av sjukförsäkringen. Men vilka har tillgång till abortvård när den väl behövs, och vilka möter hinder? Hur påverkas tillgängligheten av en exkluderande politik där olika grupper i allt högre grad ställs mot varandra? Vilka utesluts från rättighetsskyddet när den offentliga debatten präglas av polemik och misstänkliggörande mot dem som anses “främmande”?