Programme

Demokratistegen är en modell för skolan och folkbildningen att arbeta med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån verksamhetens behov. Med Demokratistegen kan ni till exempel förebygga antisemitism och andra former av rasism, öka tryggheten på er skola eller utveckla elevers och deltagares kunskaper och kritiska tänkande. Med Demokratistegen gör ni ett kollegialt utvecklingsarbete som rör både skolmiljön och undervisningen. När demokrati och mänskliga rättigheter möter nya utmaningar behöver skolan hänga med.Demokratistegen är ett samarbete mellan Skolverket och Forum för levande historia. Myndigheterna erbjuder handledning för skolor och folkhögskolor som arbetar med Demokratistegen.

I en föreläsning om kontor i omställning vill vi sätta fokus på att kombinera aktiva åtgärder och arbetsmiljöföreskrifter för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Omställningen har gett oss nya utmaningar men också nya möjligheter. Som fackförbund utbildar vi förtroendevalda och stöttar arbetsgivare i arbetet med omställningen av kontor. Riksförbundet Attention arbetar bl.a. för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver på arbetsmarknaden.

Jämställdhet är avgörande för hållbara samhällen och arbetsliv. Lagar och de globala målen ställer krav på jämställda arbetsplatser fria från sexuella trakasserier och trakasserier kopplat till kön.I detta panelsamtal utforskas och presenteras konkreta verktyg för att skapa jämställda och trakasserifria arbetsplatser. Vilka aktiva åtgärder för att motverka och förebygga trakasserier behövs? Hur kan risker och hinder identifieras och byggas bort? Hur kommer vi åt det normskifte som krävs? Och kan ett stärkt åskådarperspektiv, där vi tränas på att gripa in vid kränkningar, vara vägen fram?

Vi lever i en tid av förändring där socialpolitiken påverkas av många åsiktsströmningar i samhället.  Hur påverkar dessa strömningar samhällets syn på den enskildes människovärde?  I omställningens tid ser vi en oroande normalisering av attityder gällande alla människors lika värde som innebär att vissa samhällsgrupper inte får sina rättigheter tillgodosedda.Vi bjuder in till ett samtal om vårt gemensamma ansvar för att se till att mänskliga rättigheter och allas lika värde inte reduceras till en budgetdiskussion.

Utforska hur Sverige bör stärka rättigheterna som naturlig del av kris- och krigsberedskapen! I vårt seminarium diskuterar vi hur internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter styr besluten i förberedelser för väpnad konflikt. Få större insikt i hur vi säkerställer rättvisa och jämlikhet även under press. Missa inte chansen att lära dig mer om en tryggare framtid!

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?

Välkommen till en liveinspelning av DHR-podden Hur tänkte ni nu? den 15 november kl. 14. Samtalet leds av Karolina Celinska tillsammans med Peter Ojala från DHR. På scenen möter vi Fredrik Malmberg, direktör för MR-institutet, och Maria Montefusco, utredare på Myndigheten för Delaktighet (MFD).Mänskliga rättigheter gällande personer med funktionsnedsättning nedprioriteras ständigt, vilket är mer än tydligt i omställningens tid. Frågan om delaktighet och rörelsefrihet för personer med funktionsnedsättning hamnar allt längre ner på samhällets "priolista" för att i stället hantera personer med funktionsnedsättning som vård- och omsorgskostnader.

Välkommen att delta i öppen dialog med Allmänna arvsfonden. Lyssna och delta i spännande samtal och ta del av exempel på projekt som motverkar klimatförändringar, segregation, gängkriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa. Allmänna arvsfonden är en av landets största finansiärer av utvecklingsprojekt som bland annat stärker barns och ungas kunskap om klimatomställning, motverkar ofrivillig ensamhet hos äldre och skapar säkra digitala mötesplatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi på Arvsfonden är alltid beredda att bolla spännande idéer som behöver finansiering. 

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera andra rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. Både i Agenda 2030 och i Parisavtalet framgår att urfolk har en unik och viktig roll för att mål om hållbarhet ska kunna mötas. I Parisavtalet understryks att en rättvis klimatomställning ska ta tillvara urfolks kunskaper. I den här panelen samtalar vi utifrån tanken om en rättighetsbaserad klimatomställning. Specifikt diskuterar vi hur en rättighetsbaserad dialog och process kan se ut.  

Vad händer med de mellanmänskliga relationerna när nyindustrialiseringen tar fart, när samhällen förändras snabbare än på länge och nya utmaningar står för dörren? Hur klarar kommuner, myndigheter och företag av att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att motverka och förebygga diskriminering? Hur efterlevs diskrimineringslagen i samhällsomvandlingens tidevarv?

Med sitt särpräglade sätt att skriva; i mötet mellan det personliga och det politiska, individ och samhälle, människa och miljö, och en osviklig scennärvaro tar Josefin Şîlan sig an uppgiften att tolka MR-dagarna i scenpoesi. Arrangeras med stöd från Stiftelsen Greta.