Årets program

Välkomna till en fullmatad invigning av Mänskliga Rättighetsdagarna 2024. Vi bjuder på teater med Nöjesfabriken, musik med Skellefteå Kulturskola, jojk med renskötaren Jörgen Stenberg och mer. Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör och Evelina Fahlesson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen hälsar välkomna till Västerbotten. Allt hålls samman av våra eminenta konferencierer David Åkerlund och Niklas Larsson Lirell från UngHästen - en del av Västerbottensteatern. 

Det samiska folket bär en dubbel börda i klimatkrisen. Samer är en av de grupper som drabbas mest direkt av klimatkrisen i dag, samtidigt planeras också många av åtgärderna som måste till i klimatomställningen på samisk mark. Hur ser det samlade trycket på samiska marker ut? Hur påverkar omställningspolitiken samers mänskliga rättigheter och kulturella överlevnad? Vad är vägen framåt?Välkommen på panelsamtal om klimatförändringar, samisk kamp och mänskliga rättigheter

Omställningarna i norra Sverige berör unga! Deras röster är viktiga och i detta seminarium får vi möjlighet att lyssna till ett samtal med Sara-Elvira Kuhmunen ordförande Sáminuorra som ger oss en bild av unga samers syn på den gröna omställningen.Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällesfrågor (MUCF) har ett regeringsuppdrag att förebygga och motverka rasism mot unga samer. I det här samtalet lyfter vi tillsammans med Sanningskomissionen för det samiska folket hur unga samer upplever att den gröna omställningen påverkar dem i fråga om framtid men också den rasism som de utsätts för.

På MR-dagarna 2014 arrangerades ett panelsamtal med representanter från Sveriges urfolk och de nationella minoriteterna. 10 år senare vill vi ta upp tråden igen för att se vilka utmaningar och möjligheter som vi står inför idag i omställningens tid. Vilka är de mest angelägna frågorna vi står inför dom kommande åren och vad har hänt sedan förra panelsamtalet? Samtalet synliggör Sveriges urfolk och nationella minoriteters kamp för lika kulturella rättigheter.

Tankesmedjan Balve ifrågasätter utvecklingsbegreppet som ofta likställs med tillväxt. Hur ryms samiska förutsättningar och behov i en sådan kontext? Den samiska tankesmedjan Balve en nod för utvecklingsfrågor ur samiskt perspektiv i Åarjelsaepmie, sydsamiskt område. Tankesmedjan driver samtal om samhällsutveckling och lyfter samiska förutsättningar och perspektiv i samhällsfrågor och utvecklingsprocesser. Hur kommer det sig att det finns en samisk tankesmedja? Vad diskuteras där? Hur bidrar tankesmedjan till att ända diskursen?

I denna session presenterar och diskuterar vi utvecklingsarbetet vid Lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Arbetet består av tre olika delar. Det gäller dels arbetet med den interkulturella profil som vi har vid Lärarutbildningen, dels regeringsuppdrag beträffande revitalisering av romani chib och skapandet av en lärarutbildning med inriktning mot nationella minoriteter. Utöver det finns det också sedan ett par år ett nätverk för Migration, Nationella minoriteter och Utbildningsfrågor (MINUT).

Rasismen ökar generellt och samhällets tolerans förändras kring de som inte följer strömmen. Det finns också en kamp om vår demokrati som handlar om att minska maktskillnader. Vi som finns i minoriteten romer känner av förändringen och upplever mer antiziganism än tidigare. Men vad är antiziganism och hur påverkas vi av den under omställningens tid?

Vindkraft är ett av de snabbast växande energislagen. Den ger förnybar och billig elproduktion och betraktas därför som grön. Men nu hotas urfolksrätten i den gröna omställningens namn. Renskötare som i decennier har pekat på vikten av omställning anses nu, ironiskt nog, stå i vägen för omställningen. Och samhällsdebatten har hårdnat mot det samiska folket i stort.Representanter för samebyar och forskare samtalar. Samtalet leds av Amnesty Sápmi.

Samråd och involvering av kommuninvånare glöms lätt bort, eller sker sent i arbetsprocessen. Införandet av hållbar och effektiv teknik kan gå snabbt, kanske för snabbt. Under kris fattas brådskande beslut. Men också när det ska gå snabbt, ger samråd och involvering viktig kunskap och förståelse. Lagar och konventioner förbinder oss till samråd i många fall. Umeå kommun berättar om utvecklingsarbete inom samråd med och involvering av funktionshinderrörelsen och de nationella minoriteterna.

Klimatförändringarna driver på behovet av "grön omställning" som blivit synonymt med ökat uttag av kritiska mineraler och grön energiproduktion – ofta på urfolks marker. Detta påverkar deras rättigheter till försörjning, samt bevarande och utveckling av kultur och språk, negativt. I Sverige är renskötseln extra hårt drabbad av klimatförändringarna och samer är de första att framhålla att åtgärder måste tas. Hur kan omställning beakta både global ekologisk hållbarhet och urfolks rättigheter?

I panelen diskuterar språkfrämjare på Isof, institutet för språk och folkminnen, några exempel på hur kunskaper om och förståelse för de nationella minoritetsspråkens historiska och nutida villkor kan leda till ett mer fungerande och inkluderande samhälle men också till en positiv utveckling av förutsättningarna att revitalisera de nationella minoritetsspråken.

På kvällen den 14 november arrangeras en konsert i hoppets tecken. I konserten medverkar den sydafrikanske multiinstrumentalisten och sångaren Concord Nkabinde, sångerskorna Camilla Griehsel och Saara Hermansson ackompanjerade av bandet Lejonmyren, elever med bland annat kör, blås och slagverk från Kulturskolan i Skellefteå samt en stor barnkör från Svenska kyrkan i Skellefteåbygden. Det blir helt enkelt en kväll du inte vill missa!Fri entré till konserten men du måste boka din plats separat. Klicka på mer info och följ bokningslänken. 

Digitaliseringen har en betydelsefull roll för såväl bevarandet som utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Nationella minoritetsspråk som meänkieli och romska riskerar att hamna utanför flera digitala sammanhang på grund av bristande tillgång till appar och andra digitala verktyg. Digitaliseringen förutsätter nämligen en digital språkinfrastruktur som saknas för flera av språken.Panelsamtalet lyfter frågor om hur digitaliseringen kan stärka förutsättningar för de nationella minoritetsspråken att leva vidare och utvecklas i Sverige.

Den konsultationsskyldighet som gäller sedan den 1 mars 2024 berör många verksamhetsområden i kommuner och regioner, ex. detalj- och översiktsplanering, kultur- och fritid liksom besöksnäringen. Detsamma gäller beslutsfattande som rör samisk skola, samisk äldreomsorg och samisk förskola i kommunerna. För regionernas del kan konsultationsskyldigheten bli aktuell exempelvis vid vissa beslut om sjukvård och regional utveckling. Ett väl fungerande konsultationsförfarande kan vara en nyckel i att säkerställa att utveckling och omställning sker på ett hållbart vis. 

Flera rapporter visar att unga som organiserar sig utsätts för hot, trakasserier och våld i högre utsträckning. Detta gäller inte minst unga nationella minoriteter. Hur kan samhället stötta genom att förebygga och motverka olika former av rasism och hatbrott? Och hur kan insatserna se ut, när unga inkluderas i planering och genomförande?I detta miniseminarium sammanfattar MUCF myndighetens tidigare kartläggning av hot och hat mot civilsamhället och presenterar en ny kortrapport som släpps i november. Detta följs av ett panelsamtal mellan unga nationella minoriteter som med stöd av MUCF arbetar för att synliggöra, påverka och ta plats i en föränderlig tid. Resiliens handlar om den långsiktiga förmågan att stå emot och återhämta sig från motgångar och kriser. Seminariet presenterar pågående projekt där unga samer och unga romer rustas för att, genom kunskapsspridning, öppna dörrar för andra unga.

'Green transition' projects add extra pressure on the land of the Indigenous Sami people in Sweden. Although the Swedish parliament has adopted a law on consultation in matters concerning the Sami people in 2022, human rights experts from the United Nations have criticised the lack of guarantees for their effective inclusion in decision-making. In this panel, we discuss the challenges and good practices for a meaningful consultation of the Sami.

Det samiska folket är Europas enda urfolk och samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det utgörs i själva verket av flera olika språkvarieteter. Den svenska statens assimilationspolitik har gjort att generationer samer tappat möjligheten att lära sig språket och många befinner sig i en process av att försöka återta språket i vuxen ålder. Hur ser behoven ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns för att ta tillbaka sitt samiska språk?

Sedan år 2022 driver Isof språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. De nationella språkcentrumen ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige. Hör språkfrämjare berätta vilka perspektiv som lyfts av språkfrämjare och vilket fokus arbetet med att främja dessa språk har just nu.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa bjuder in till ett samtal om hälsans betydelse ur ett urfolksperspektiv samt konsekvenser av klimatförändringar och samhällsomvandlingen för samers hälsa. Det samiska hälsobegreppet hänger tydligt samman med land och vatten, kultur och tradition samt livsåskådning och andlighet. Vad händer i människor när centrala delar av ett folks identitet och framtid hotas? Hur påverkas marken, traditionen, andlighet och hela det samiska livet? När livsmiljön förändras, ändras livets förutsättning och urfolk drabbas först. 

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?