Årets program

Det samiska folket bär en dubbel börda i klimatkrisen. Samer är en av de grupper som drabbas mest direkt av klimatkrisen i dag, samtidigt planeras också många av åtgärderna som måste till i klimatomställningen på samisk mark. Hur ser det samlade trycket på samiska marker ut? Hur påverkar omställningspolitiken samers mänskliga rättigheter och kulturella överlevnad? Vad är vägen framåt?Välkommen på panelsamtal med om klimatförändringar, samisk kamp och mänskliga rättigheter

På MR-dagarna 2014 arrangerades ett panelsamtal med representanter från Sveriges urfolk och de nationella minoriteterna. 10 år senare vill vi ta upp tråden igen för att se vilka utmaningar och möjligheter som vi står inför idag i omställningens tid. Vilka är de mest angelägna frågorna vi står inför dom kommande åren och vad har hänt sedan förra panelsamtalet?Samtalet synliggör Sveriges urfolk och nationella minoriteters kamp för lika kulturella rättigheter.

Omställningarna i norra Sverige berör unga! Deras röster är viktiga och i detta seminarium får vi möjlighet att lyssna till ett samtal med Sara-Elvira Kuhmunen ordförande Sami Nuorra som ger oss en bild av unga samers syn på den gröna omställningen.Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällesfrågor (MUCF) har ett regeringsuppdrag att förebygga och motverka rasism mot unga samer. I det här samtalet lyfter vi tillsammans med Sanningskomissionen för det samiska folket hur unga samer upplever att den gröna omställningen påverkar dem i fråga om framtid men också den rasism som de utsätts för.

Vad innebär det att vara same, tornedaling, kvän och/eller lantalaiset i en värld där kulturella, språkliga och andra mänskliga rättigheter ständigt hotas och ifrågasätts?Med utgångspunkt i ungas jag-berättelser om kultur och identitet samtalar representanter från Met Nuoret och Sáminuorra med Kulturrådet om vad det innebär att vara ung, urfolk och minoritet idag. Samtalet tar upp angelägna frågor som identitet, rädsla, historia, utanförskap, plats och stolthet.

Klimatförändringarna driver på behovet av "grön omställning" som blivit synonymt med ökat uttag av kritiska mineraler och grön energiproduktion – ofta på urfolks marker. Detta påverkar deras rättigheter till försörjning, samt bevarande och utveckling av kultur och språk, negativt. I Sverige är renskötseln extra hårt drabbad av klimatförändringarna och samer är de första att framhålla att åtgärder måste tas. Hur kan omställning beakta både global ekologisk hållbarhet och urfolks rättigheter?

Den konsultationsskyldighet som gäller sedan den 1 mars 2024 berör många verksamhetsområden i kommuner och regioner, ex. detalj- och översiktsplanering, kultur- och fritid liksom besöksnäringen. Detsamma gäller beslutsfattande som rör samisk skola, samisk äldreomsorg och samisk förskola i kommunerna. För regionernas del kan konsultationsskyldigheten bli aktuell exempelvis vid vissa beslut om sjukvård och regional utveckling. Ett väl fungerande konsultationsförfarande kan vara en nyckel i att säkerställa att utveckling och omställning sker på ett hållbart vis. 

Digitaliseringen har en betydelsefull roll för såväl bevarandet som utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Nationella minoritetsspråk som meänkieli och romska riskerar att hamna utanför flera digitala sammanhang på grund av bristande tillgång till appar och andra digitala verktyg. Digitaliseringen förutsätter nämligen en digital språkinfrastruktur som saknas för flera av språken.Panelsamtalet lyfter frågor om hur digitaliseringen kan stärka förutsättningar för de nationella minoritetsspråken att leva vidare och utvecklas i Sverige.

'Green transition' projects add extra pressure on the land of the Indigenous Sami people in Sweden. Although the Swedish parliament has adopted a law on consultation in matters concerning the Sami people in 2022, human rights experts from the United Nations have criticised the lack of guarantees for their effective inclusion in decision-making. In this panel, we discuss the challenges and good practices for a meaningful consultation of the Sami.

Det samiska hälsobegreppet hänger tydligt samman med land och vatten, kultur och tradition, samt livsåskådning och andlighet. När livsmiljön förändras, ändras livets förutsättning, och urfolk drabbas först. Vad händer i människor när centrala delar av ett folks identitet och framtid hotas? Vem har ansvar för att allas mänskliga rättigheter upprätthålls?Kunskapsnätverket för samisk hälsa samtalar om hälsans betydelse utifrån ett urfolksperspektiv, samt belyser konsekvenser av klimatförändringar och samhällsomvandlingen för samers hälsa. Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete mellan Region Dalarna, Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Sáminuorra, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna och Same Ätnam.

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?

Vi berättar om kommunens arbete så långt när det gäller nationella minoriteter. Ett särskilt fokus på barn och unga.