Programme

Låg teoretisk begåvning är ett begrepp som vi inte talar så mycket om men som i vårt informationsintensiva samhälle får stora effekter för de som berörs. Samhällets stöd är dock kopplat till en näst intill knivskarp gräns mellan att anses ha en funktionsnedsättning eller ej. Detta göra att gruppen som finns i den nedre delen av normalvariationen många gånger står helt utan stöd trots omfattande svårigheter.

I samhällsomvandlingen av norra Sverige finns en strävan att attrahera människor från olika delar av världen. Samtidigt vittnar utrikesfödda eller rasifierade personer om ett hårdnande samhällsklimat med ökade uttryck av rasism. Hur skapar vi ett Norrland fritt från rasism, och vilken roll spelar civilsamhället för att undanröja hinder och möjliggöra för fler att delta i samhällsutvecklingen?  

Den dalande psykiska hälsan hos barn och unga idag är ett stort problem. Barn och unga befinner sig på nätet idag och vi tror att det är vi vuxna som måste anpassa oss till det, snarare än att barnen måste anpassa sig till oss. Många barn har inte heller tillgång till rätt typ av stöd när det kommer till mobbning. Därför testar vi nu vårt eget digitala KBT-program för barn mellan 13 och 18 år. Barn som upplever ökat lidande i vardagen kopplat till mobbning/utsatthet har möjlighet att genomgå en KBT-behandling hos oss. Där vi vill ge barn och unga verktyg för ökad självkänsla, att stå upp för andra på ett säkert sätt och för att kunna navigera i det digitala samhället.

Vilket stöd har en elev i skolan rätt till? Behöver jag ha fått en diagnos för att skolan ska vara skyldig att göra anpassningar? Vem ska jag anmäla till? När blir bristande tillgänglighet diskriminering? I det här seminariet presenterar Malmö mot Diskriminering den hemsida som har tagits fram i projektet Rätt på Riktigt. Hemsidan riktar sig till elever, vårdnadshavare och andra som arbetar med tillgänglighet i skolan och samlar information om lagstiftning och myndigheter och ger tips och vägledning kring hur elever och vårdnadshavare kan  verka för att få rätt till en tillgänglig skola.

Alla har rätt till vård på lika villkor. En viktig del i arbetet för en jämlik vård är att jobba med normer och värderingar. Stereotypa företsällningar om patienter ökar risken för felbehandling, eller att behandling uteblir. Allvarliga, behandlingsbara sjukdomar kan upptäckas för sent, och i värsta fall leda till förtida död. Rasism i vården är också ett arbetsmiljöproblem när vårdpersonal utsätts.

Upptäck vilka antidiskrimineringsbyråerna är och hur vi runt om i landet arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Vi berättar om vår verksamhet, diskrimineringslagen och Sveriges diskrimineringsgrunder och former. Vet du vad som krävs för att något ska räknas som diskriminering? (Ersätter "Digitala rättigheter och diskriminering")

På MR-dagarna 2014 arrangerades ett panelsamtal med representanter från Sveriges urfolk och de nationella minoriteterna. 10 år senare vill vi ta upp tråden igen för att se vilka utmaningar och möjligheter som vi står inför idag i omställningens tid. Vilka är de mest angelägna frågorna vi står inför dom kommande åren och vad har hänt sedan förra panelsamtalet? Samtalet synliggör Sveriges urfolk och nationella minoriteters kamp för lika kulturella rättigheter.

När barn berättar finns det hopp! De senaste årens utveckling av klimatkrisen, krig i omvärlden, ekonomin och kriminalitet påverkar barn och barns mående. Under 2023 ökade samtalen till Bris med 16 procent. Med utgångspunkt i Bris senaste Barnrapport, den årliga rapporten om barns livssituation i Sverige, pratar vi om hur barn mår i en värld där oron ökar och snabbt förändras. Vi pratar om samtalen till Bris och hur vi kan stödja och stärka barn, här och nu och framöver.

Det som inte syns finns inte. Citatet kommer från en hyresvärd som ville undersöka hur diskrimineringen såg ut i just hennes bolag. Diskrimineringen är utbredd på dagens bostadsmarknad, inte minst för den som hyr sin bostad. Hur kan hyresvärdar jobba förebyggande för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden? Malmö mot Diskriminering har tillsammans med fastighetsägare utforskat olika arbetssätt och metoder för hur de kan minska riskerna för att diskriminering ska uppstå på bostadsmarknaden. Våra lärdomar och resultat har nu sammanställs i en vägledning för hur fastighetsägare kan arbeta långsiktigt och förebyggande. I detta seminarium berättar vi både om våra erfarenheter av hur diskriminering på bostadsmarknaden ser ut, utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, och hur fastighetsägare själva ser på diskriminering. Vi kommer även berätta om vår vägledning och hur vi som civilsamhällesaktör kan stötta och uppmana hyresvärdar att arbeta förebyggande mot diskriminering. 

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Trots det ökar anmälningarna till DO om diskriminering i skolan som har samband med etnisk tillhörighet. En betydande andel av de som utsätts är afrosvenska elever. Hur ser elevernas vardag i skolan egentligen ut? Hur påverkas skolgången? Vilket är skolans ansvar? Och vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius diskuterar bland annat med representanter för civilsamhället.

Det förändrade politiska landskapet och det minskade utrymmet för civilsamhället försvårar organisering inom det svenskmuslimska civilsamhället på flera sätt. I denna programpunkt ställer vi frågan: Kan svenskmuslimska organisationer överleva i det nya civilsamhället?

Vilka är de största utmaningarna i Norrbotten och Västerbotten när det gäller till exempel barns levnadsvillkor, olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden eller förutsättningar för att vara delaktig i samhället? Under 2024 genomför länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten rättighetsdialoger som ska mynna ut i en lägesbild som bygger på rättighetsinnehavaranas eget perspektiv och ger en fördjupad bild av hur det är att leva i norra Sverige, ur ett rättighetsperspektiv. 

Säkerhetsfrågan har blivit allt mer central Sverige, och med det har flera repressiva förslag, som inskränker våra fri -och rättigheter, motiverats med att landets säkerhet behöver stärkas. Denna process kallas för säkerhetspolitisering, och har i Sverige kommit att framför allt rikta udden mot etniska och religiösa minoriteter.Välkommen till ett samtal där antidiskrimineringsbyråerna diskuterar säkerhetspolitiseringens innebörd för det öppna och demokratiska samhället.

Det samiska folket är Europas enda urfolk och samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det utgörs i själva verket av flera olika språkvarieteter. Den svenska statens assimilationspolitik har gjort att generationer samer tappat möjligheten att lära sig språket och många befinner sig i en process av att försöka återta språket i vuxen ålder. Hur ser behoven ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns för att ta tillbaka sitt samiska språk?

Afrikagrupperna invites you to a transformative seminar with international guests from our partner organisation La Via Campesina, Christine Nabwami from Uganda and Brenda Muronda from Zimbabwe. The seminar delves deep into food system injustices, exploring the critical issues within Tanzania, Democratic Republic of Congo (DRC), Moçambique, and South Africa. The movement La Via Campesina (Southern and Eastern Africa) is dedicated to advocating for the rights of farmers and peasants, countering the actions of transnational companies, and challenging capitalist agendas that exploit the African continent. 

I en föreläsning om kontor i omställning vill vi sätta fokus på att kombinera aktiva åtgärder och arbetsmiljöföreskrifter för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Omställningen har gett oss nya utmaningar men också nya möjligheter. Som fackförbund utbildar vi förtroendevalda och stöttar arbetsgivare i arbetet med omställningen av kontor. Riksförbundet Attention arbetar bl.a. för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver på arbetsmarknaden.

Jämställdhet är avgörande för hållbara samhällen och arbetsliv. Lagar och de globala målen ställer krav på jämställda arbetsplatser fria från sexuella trakasserier och trakasserier kopplat till kön.I detta panelsamtal utforskas och presenteras konkreta verktyg för att skapa jämställda och trakasserifria arbetsplatser. Vilka aktiva åtgärder för att motverka och förebygga trakasserier behövs? Hur kan risker och hinder identifieras och byggas bort? Hur kommer vi åt det normskifte som krävs? Och kan ett stärkt åskådarperspektiv, där vi tränas på att gripa in vid kränkningar, vara vägen fram?

Skellefteå växer snabbt. I dess utveckling, blir det tillgängligt för alla? DHR arbetar nationellt som lokalt med frågor kring delaktighet, handlingskraft och rörlighet. DHR Skellefteå lokalförening håller ett extra öga på den lokala utvecklingen i Skellefteå för att säkerställa att alla människor behandlas lika och får lika möjligheter att delta i samhället.

Vad händer med de mellanmänskliga relationerna när nyindustrialiseringen tar fart, när samhällen förändras snabbare än på länge och nya utmaningar står för dörren? Hur klarar kommuner, myndigheter och företag av att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att motverka och förebygga diskriminering? Hur efterlevs diskrimineringslagen i samhällsomvandlingens tidevarv?

Vi hoppas att vårt seminarium ska inspirera dig som arbetar inom offentlig verksamhet, privat sektor och inom civilsamhället. Kort sagt alla som brinner för större inkludering, delaktighet och mångfald i det svenska samhället. Vi som håller seminariet arbetar på ett samordningsförbund, vårt arbete handlar om att stödja samverkan mellan kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att ge människor som är i behov av ett samordnat stöd förbättrade förutsättningar att komma ut i arbete.Vårt arbete handlar i första hand om inkludering på arbetsmarknaden men också i samhället i stort.