Programpunkter

Användning av benämningar och kodverk är en grundförutsättning för effektivt, säkert och enhetligt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Under covid-19-pandemin blev bristerna i enhetlig kodanvändning och terminologi särskilt påtaglig inom klinisk mikrobiologi. Behovet har också blivit tydligt när laboratorierna vill visa provsvar i exempelvis nationell patientöversikt (NPÖ), samt använda digitala provflöden över regiongränser.För att möta dessa utmaningar startade under våren 2024 en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi med representanter från laboratorierna inom alla sjukvårdsregioner. Arbetsgruppen är ett samarbete mellan nationellt programområde (NPO) medicinsk diagnostik och nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata. Inera deltar som processledare, och representanter från Folkhälsomyndigheten och Equalis ingår också som ledamöter.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för analyskoder (NPU-koder) inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör användas nationellt för beställningar och svar. Inom det första uppdraget så uppdateras också urval för provmaterial och mikroorganismer med Snomed CT koder och tillhörande rekommenderade benämningar till vården. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella e-tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från de fyra leveranserna som arbetsgruppen publicerat under 2025. Vikten av samarbete mellan olika organisationer kommer också belysas för att nå implementering av koder och harmoniserade benämningar på laboratorierna, i vården samt i nationella e-tjänster (NPÖ, 1177 journal och skickeprover).  Avslutningsvis kommer föreläsning delge planer för uppföljning av implementering av kodverken samt fortsatt förvaltning.

Fall i äldreomsorgen är ofta en av de mest oförutsägbara och svårtolkade händelserna i vardagen. Men tänk om vi faktiskt kan se vad som händer innan någon faller, på riktigt? När sensorbaserad tillsyn blev vardag i kommuner runt om i landet minskade fallolyckorna snabbt, tack vare att personalen kunde agera mer proaktivt. Men samtidigt växte en ny fråga fram: Varför händer fallen över huvud taget? Nu finns svaret. Med helt ny fallanalys får äldreomsorgen för första gången möjlighet att se beteendemönster, riskfaktorer och detaljer i vardagen som tidigare var osynliga. Och det är just de där detaljerna som ofta gör skillnaden mellan trygghet och en fallolycka. Med fallanalys kan teamen inte bara reagera snabbare, de kan förstå varför något händer, planera mer träffsäkert och förebygga risker i tid. Det här är spaningen som förändrar synen på fall från något oförklarligt till något begripligt.

Ta del av två kommuners spännande omställningsresa med hjälp av välfärdsteknik. Kommunerna berättar om de olika utvecklingssteg de tagit för att åstadkomma och följa upp nyttan med användningen av de digitala lösningarna.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Det här är seminarium 2. 

AI Sweden shares insights on national AI developments relevant to healthcare, including infrastructure initiatives, cross-sector learning, and how broader AI trends can be applied in clinical settings.

Dagens cancervård kräver mer än ny teknik – den kräver ett starkt ledarskap och en organisation som kan omsätta visioner till verklighet. Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör, delar sina insikter om hur vi skapar förutsättningar för förändring genom kultur, samarbete och strategiska beslut. Föredraget belyser hur vi kan frigöra kraften i hela vårdsystemet för att möta komplexa utmaningar som cancer, och hur digitalisering och data blir verktyg – inte mål – i en större transformation. Ett inspirerande pass om mod, riktning och att leda i en tid av snabb utveckling.

FAITHFUL är ett europeiskt samverkansprojekt som använder AI för att tolka EKG och tidigt identifiera tecken på hjärtsvikt i primärvården. Gustavsbergs Universitetsvårdcentral och AstraZeneca är två av 14 partners och med en total projektbudget på cirka 2 miljoner euro. Under 19 månader utvärderar projektet klinisk effektivitet, kostnadseffektivitet och användbarhet av AI-assisterad EKG-diagnostik. Målet är tidigare diagnos, snabbare behandling och förbättrad livskvalitet.

Journalsystemens integration med NLL.Hur journalsystemen integrerar med NLL och hur journalsystemets läkemedelslista förhåller sig till NLL - hur möts dessa två?

Heterogena informationsmodeller och svårigheter att översätta kliniska data mellan olika standarder begränsar i dag möjligheterna till effektiv datadelning och sekundäranvändning. Vi presenterar ett digitalt processverktyg där dataelement definieras med sådan precision och semantisk stabilitet att samma underliggande databas kan exponeras via API:er för OMOP, FHIR och openEHR utan manuell efterhandsmappning. En utökad modell för dataannotering inkluderar processläge, full temporal upplösning och explicita statusvärden (t.ex. utfört, planerat, nekat, glömt), vilket gör det möjligt att skilja mellan intention, genomförande och avvikelser i vårdprocessen.Genom en neutral och högstrukturerad informationsmodell skapas en “Hälsodatas Rosetta Stone” som minskar komplexitet, ökar datakvalitet och möjliggör sömlöst stöd för både kliniskt beslutsstöd, forskning och interoperabel kommunikation från en enda gemensam datakälla.

Sahlgrenska University Hospital and Region Västra Götaland share their approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy and action plan development, governance structures, and practical experiences from implementation work.

Övervakning av biverkningar och läkemedelsrelaterade problem inom farmakovigilans bygger traditionellt på manuellt arbete och strukturerad data, främst spontanrapporter om misstänkta biverkningar. Dessa är centrala för läkemedelssäkerheten, men fångar endast en begränsad del av den information som finns tillgänglig. I klinisk vardag, avvikelsesystem och patientgenererat material finns stora mängder ostrukturerad text med värdefull kunskap om biverkningar, felanvändning och andra läkemedelsrelaterade risker, som i dag är svår att analysera systematiskt.Denna presentation fokuserar på hur artificiell intelligens, särskilt moderna språkmodeller (LLMs), kan användas för att identifiera och analysera läkemedelsrelaterade problem i ostrukturerad text. AI-baserade metoder har stor potential att komplettera befintliga farmakovigilanssystem, men innebär också betydande metodologiska utmaningar.Presentationens första del ger en översikt av aktuellt forskningsläge inom NLP och LLM-baserad biverkningsidentifiering. Därefter presenteras exempel från pågående forskning, bland annat projekt som syftar till att identifiera läkemedelsrelaterade problem i journalernas fritext samt analysera avvikelserapporter och patientärenden från olika källor. Avslutningsvis diskuteras hur strukturerad och ostrukturerad data kan kombineras för förbättrad läkemedelssäkerhet, övervakning och kliniskt beslutstöd, samt vilken roll AI kan spela i framtidens farmakovigilans.

Patientsäkerhet i en värld med flera läkemedelslistor, nationella, regionala och lokala. Hur arbetar vi med NLL för att dra nytta av registret utan att öka arbetsbelastningen?

Digitala kallelser och svar inom bröstcancerscreening skapar nya möjligheter att kommunicera med deltagarna – snabbare, säkrare och mer tillgängligt. Genom att använda 1177 för kallelser och svar får kvinnor bättre överblick, större flexibilitet och möjlighet att hantera sin screening direkt i mobilen.Men det här är inte bara en vision. Det är ett konkret exempel på hur svensk cancervård kan enas, utveckla, testa och nu skala en gemensam lösning.I denna föreläsning visar Region Jönköpings län, Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) och Sectra hur ett regionalt initiativ har utvecklats till en skalbar modell med potential för nationellt införande. Jönköping har fungerat som pilot – med ett stort antal regioner redo att följa efter. Fokus ligger på:hur digital kommunikation kan ge deltagarna ökad kontroll och flexibilitet i sin screeningresahur digital kommunikation kan skapa mer jämlika förutsättningar oavsett regionens storlek eller tekniska mognadhur grunden har lagts för en nationell standard för digitala kallelser och informationsutbyte via 1177hur Region Jönköpings län har arbetat systematiskt med sitt införande och hur medarbetare och deltagare upplevde förändringenFöreläsningen ger konkreta insikter till regioner som ännu inte infört digitala kallelser, om hur digitala kommunikationslösningar, gemensamma arbetssätt och strategisk samverkan mellan region, kunskapsorganisation och leverantör kan omsätta regional innovationskraft till nationell nytta.

Psykisk ohälsa är en vanlig sökorsak i primärvården och behovet av psykologisk behandling är stort.  Vid svårare tillstånd krävs effektiv samverkan med psykiatrin. Tyvärr brister ofta både kvalitetsarbetet och patientflödet till psykiatrin. Mot bakgrund av dessa utmaningar har Region Dalarna utvecklat en digital psykologmottagning där primärvård och psykiatri arbetar i ett team med en gemensam digital ingång. Mottagningen kännetecknas av tät samverkan mellan primär- och specialiserad vård, strukturerade behandlingsinsatser och systematisk uppföljning av behandlingseffekt. Modellen ökar tillgängligheten och ger en mer sammanhållen vårdkedja. Programpunkten redogör för arbetet och ger inspiration till andra regioner som överväger arbetssättet.

Health literacy is the ability to understand and use health information, and developing it early in life helps children feel more confident and involved in their own care. Young children often struggle to understand medical procedures, which can increase fear and anxiety. Digital games designed for learning—offer an engaging and child-friendly way to explain health concepts.This project describes the co-design of an interactive educational game for preschool children who are undergoing anesthesia for medical procedures. The game explains what to expect and teaches simple coping strategies to help children manage stress. It was developed through workshops with children, interviews with parents and healthcare professionals, and collaboration across disciplines.The game was tested in healthcare settings in two Nordic countries and showed positive results in terms of usability and acceptance. Early findings suggest it may help reduce children’s anxiety. The game was also successfully adapted and tested in hospitals in Nepal, demonstrating its potential for global use.

I Region Stockholm och Region Gotland har en standard tagits fram gällande in- och utfarter och vätskebalans där vi har specificerat hur dessa ska dokumenteras i regionens olika vårdinformationssystem. Arbetet har pågått i flera år och standarden för in- och utfarter är idag implementerat i två av regionernas vårdinformationssystem. En omfattande begreppsmodellering och terminologibindning till Snomed CT har genomförts för de olika typer av in- och utfarter samt vätskebalans. Vi vill berätta om det utförda arbetet och våra lärdomar om framförallt insikter från terminologibindningsarbetet. 

Karolinska University Hospital shares its approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy development, governance structures, and practical experiences from implementation work.

Det blir ingen förändring av verksamheten utan ett tydligt ledarskap. Men vad krävs av ledaren för att stödja omställningen och skapa nytta med hjälp av välfärdsteknik? På det här seminariet resonerar några ledare om dessa krav och hur de hanterat dem i sina kommuner, i sin vardag.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Det här är seminarium 3.

EU:s nya förordning om European Health Data Space (EHDS) förändrar spelplanen för hälso- och sjukvården. Med gränsöverskridande tillgång till hälsodata öppnas enorma möjligheter för forskning, innovation och industri. Men frågan är: What’s in it for Sweden?I detta spår utforskar vi:Hur svenska forskare kan dra nytta av sekundäranvändning av data från hela EU.Vilken potential detta ger för svensk forskning, life science och medtech.Hur Sverige kan stärka sin position som ledande nation inom digital hälsa och datadriven innovation.Vi diskuterar konkreta exempel på vad forskare, industrin och Sverige som nation kan “hämta hem” – från nya forskningssamarbeten till AI-lösningar och precisionmedicin.

Lärdomar och reflektioner från Region Uppsalas användbarhetstester av Nationella läkemedelslistan i journalsystemet Cosmic.