Programpunkter

Just nu introduceras många nya och/eller ändrade regelverk kopplat till digitalisering och säkerhet. Allt från NIS 2, CER-direktivet, EHDS till AI-förordningen. Det alltmer krävande regulatoriska landskapet kräver nya perspektiv och arbetssätt för att möjliggöra effektiv riskhantering utan att tappa innovations- och utvecklingskraft. Hur arbetar framgångsrika företag och myndigheter med detta och hur tar man sig an regelverk såsom NIS 2/cybersäkerhetslagen?

Få med dig inspiration och verktyg hur man genom samarbete kan resurseffektivisera, skapa ökad tillgänglighet och en ökad grad av jämlik vård. Genom digitalisering har barnmorskemottagningarna i Västra Götalandsregionen optimerat verksamheten, och bidragit till att hela regionen samarbetar i vårt uppdrag. 

Norge har gjort betydelige fremskritt innen implementering av kunstig intelligens (AI) i radiologi. Basert på erfaringer fra storskala implementeringer ved flere sykehus i Helse Sør-Øst, har vi anskaffet tre AI-plattformer som gjør de fleste CE-merkede AI-løsninger innen radiologi tilgjengelige for hele den norske spesialisthelsetjenesten. Dette opplegget beskriver de praktiske implikasjonene og hvordan sykehusene samarbeider om validering av AI-løsningene.

I linje med regionens övergripande strategiska mål inom den psykiatriska öppenvården beslutade Region Dalarna att starta en digital psykiatrisk öppenvårdsmottagning hösten 2023. Målet för mottagningen var att effektivisera flöden i vården, utnyttja personella resurser på ett effektivt sätt och öka möjligheten till nära och mer lättillgänglig vård till befolkningen. Initiativet kan ses som ett transformativt sätt att angripa vårdens utmaningar med fler individer som är i behov av psykiatrisk öppenvård.

Therapeutic alliance is a key predictor of treatment outcomes, with microcounseling skills—such as reflective listening and open-ended questions—playing a vital role. Regular, especially immediate, feedback helps therapists refine these skills, but traditional coding methods are costly and time-intensive. This study explored fine-tuned Large Language Models (LLMs) to automatically identify microcounseling skills in psychotherapy sessions.Using annotated psychotherapy transcripts, the model was trained to classify therapist statements, explain its classifications, and suggest alternative responses. The model demonstrated strong overall performance (Accuracy: 0.74, Precision: 0.81, F1: 0.75), yet faced challenges with more nuanced relational dynamics.The findings highlight the potential of LLMs to provide scalable, automated feedback on therapist skills, demonstrating the feasibility of using digital tools to enhance psychotherapy effectiveness.

God kommunikation kan vara livsavgörande i vården. Idag dokumenteras mycket men alldeles för lite används. Genom en ökad standardisering blir data lättare att dela. Det nationella interoperabilitetsrådet har gemensamt börjat prioritera informationsmängder som ska kunna delas med varandra. Vi berättar om hur långt arbetet har kommit, hur det hänger ihop med det europeiska hälsodataområdet och hur du kan vara delaktig i omställningsarbetet.

Projektledare vid Leap for Life, Högskolan i Halmstad, med över 15 års erfarenhet av att vägleda små- och medelstora företag i utvecklingen av produkter och tjänster inom hälsa, vård och omsorg genom samverkan med kommuner och regioner.

Everyone agrees interoperability is key to affordability and equity in healthcare. It's no surprise that information standards - the prerequisite for interoperability - play a role in policies in many countries. At the same time, achieving interoperability is hard, even when it's based on modern technologies that have disrupted other industries. Why is interoperability so hard in healthcare?

Moderatorn inleder och lägger grunden för eftermiddagens presentationer om hur Sverige förbereder sig för att kunna dela hälsodata och hur en gemensam nationell digital infrastruktur gör det möjligt att dela information effektivt och säkert.

Genom digitala lösningar kan patienter nu enklare och mer flexibelt kommunicera med sin psykolog. Det asynkrona arbetssättet bidrar till ökad tillgänglighet, mer förberedda besök och högre kvalitet i vårdmötena. Freja Roboz Ekman och Tove Karlsson delar insikter och resultat från den pågående digitaliseringsresan. De beskriver hur verksamheten lyckas hjälpa fler patienter att fullfölja sina behandlingar och effektivisera flöden vid utredningar – en utveckling som skapar tydliga vinster både för patienter och vården.

Vi kommer att berätta hur vi med hjälp av en mjukvarurobot (RPA) jobbar i vårt schema- och tidregistreringssystem med syfte att alltid hålla ett definierat bemanningskrav. Roboten ska bland annat ta hänsyn till: förhöjd grundbemanning, vikariernas rankning samt korta ner skiftlängden om möjligt.

För att följa omställningen mot nya socialtjänstlagen är bättre uppföljning och ökad kunskap nödvändigt. Socialstyrelsens har i uppdrag att förbereda för kommande socialtjänstdataregisterlag, där strukturerad dokumentation är en förutsättning för att inte öka socialtjänstens administrativ börda. Strukturerad dokumentation bör även belysas i en vidare kontext, som en nyckel för att effektivt använda, återanvända och dela data. Passet kommer hållas ihop av Erik Wessman från Socialstyrelsen och Clara Halléhn från Kalmar kommun.Under detta pass kommer strukturerad dokumentation belysas ur flera perspektiv:

Vi beskriver utifrån Internetstiftelsens mångåriga erfarenhet som nationell federationsoperatör hur vi har skapat ett system för informationsutbyte genom digital tillit och hur området utvecklas och vad vi alla behöver förhålla oss till. Du som detlar i denna workshop får praktiska och konkreta tips samt får möjlighet att ställa frågor och dela tankar med deltagarna. 
-- För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka". Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --

This presentation is about a master thesis work, a collaboration between a group of researchers from Halmstad University and Statistikkonsulterna AB. The project investigated how machine learning and survival analysis can be used to predict suicidal behavior among older adults in Sweden. The study analyzed historical data from the Swedish National Registry, including medication use, medical conditions, and sociodemographic details. The research aimed to improve prediction accuracy by combining survival analysis techniques — such as Cox Proportional Hazards (CoxPH), Random Survival Forest (RSF), and Gradient Boosting Survival Analysis (GBSA) — alongside sequential machine learning approaches, like Long Short-Term Memory (LSTM) networks. The findings highlighted the potential of utilizing historical data to predict suicide risks using advanced machine learning models.

En diskussion om hur primär och sekundärprevention kan förbättras genom bättre tillgång och kvalitet på hälsodata. 

Jämställdhet mellan könen är ett av FNs 17 globala mål för en hållbar framtid. Trots detta bär kvinnor världen över ett större ansvar än män för omvårdnaden av sina barn. Idag uppskattas att cirka 15 till 20% av alla barn i världen lever med en kronisk sjukdom eller har ett ökat behov av regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården.En viktig och relativt outforskad fråga är vem av föräldrarna till barn med kroniska sjukdomar som tar det största ansvaret vid olika typer av sjukhusbesök. Introduktionen av distansmöten via videolänk inom sjukvården under COVID-19-pandemin har gett upphov till frågor om hur denna förändring har påverkat vilken förälder som närvarar vid besöken. Vilka möjligheter och ansvar sjukvården har för att främja en mer jämlik omvårdnad inom föräldraskapet?

AI lovar att revolutionera vården genom att öka effektiviteten. Men vad innebär det i praktiken? Kan vi verkligen förlita oss på teknologin för att lösa vårdens utmaningar, och vilka risker medför det? Denna föreläsning går bortom teknologins löften och undersöker konkreta exempel på hur AI kan förbättra både arbetsmiljön för vårdgivare och resultaten för patienter. Genom att frigöra resurser, minska administrativa bördor och förbättra arbetsflöden kan vårdpersonal lägga mer tid på patienterna. Resultatet: bättre vårdkvalitet, kortare väntetider och en mer jämlik vård — eller?Vad händer om teknologin misslyckas? Kan övertron på AI leda till att mänsklig kompetens nedvärderas? För en effektivitetsökning handlar inte bara om att spara tid – det handlar också om att höja kvaliteten i vården. Denna föreläsning diskuterar hur AI kan skapa samhällsnytta genom snabbare behandlingar, kortare sjukskrivningar och en bättre ekonomi. Exempel på framgångsrika AI-lösningar, från automatiserad triage till beslutsstöd för att prioritera rätt patienter, presenteras, men också vilka fallgropar vi måste vara medvetna om, som risker för överautomatisering och behovet av att bibehålla mänskligt omdöme i vårdbeslut. 

Region Kalmar län delar med sig av insikter och lärdomar från det nyss avslutade VINNOVA-projektet "Testbäddar för samhällets utmaningar: Uppbyggnad för flexibla testbäddar avseende e-hälsoprodukter och tjänster". Vad är det vi måste lära oss att testa och varför? Och hur?

1177 direkt Västerbotten hanterar idag mellan 65-70 procent av patientärendena helt digitalt utan att behöva hänvisa patienterna vidare. Och två av tre patientärenden sluthandläggs digitalt med hög patientnöjdhet. Användandet har stadigt gått upp och idag kommer runt 3000 ärenden in i tjänsten varje månad. Under 2025 är målet att kunna öka patientkontakterna med ytterligare 20 procent, utan att behöva öka antalet anställda. Hur har man arbetat för att nå sina resultat och vilka har varit framgångsfaktorerna? Du får ta del av storyn om hur regionens digitala vårdtjänst vuxit och utvecklats för att kunna möta och sluthandlägga allt fler patienter digitalt och med ett helhetsansvar som skapar trygghet för patienten hela vägen.  

Vad händer när en svårt sjuk människa vill dö – men vården inte får hjälpa till?  I detta samtal utforskas frågan om dödshjälp, vårdens begränsningar och patient- och anhörig perspektivet.  Samtalet tar sin utgångspunkt i Linda Spåmans kritikerrosade bok Ett år av apokalyptiskt tänkande, en personlig och djupt berörande berättelse om hennes pappa Walter, som drabbades av ALS och tog beslutet att avsluta sitt liv. Genom sin serieroman, som växlar mellan text och bild, skildrar Spåman ett beslut som vården varken kunde förhindra eller fullt ut förstå – och hur hennes egen roll som anhörig i den svåra processen såg ut.   Tillsammans med Leila Nedaei, jurist och expert inom medicinrätt, samtalar de om rätten till ett värdigt slut, juridiskt ansvar och vårdens gränser. Vad händer när individens vilja krockar med lagens ramar? Hade vården kunnat göra mer för att stödja Walter? Hade bättre förståelse, nya riktlinjer eller tekniska verktyg kunnat förändra något?   Linda Spåmans bok är inte bara en gripande personlig skildring utan även en samhällskommentar om ett slutskede där vården inte räckte till. Genom sin berättelse belyser hon hur litteraturen kan kasta ljus på svåra frågor om autonomi, värdighet och rätten att välja sitt eget slut, samtidigt som hon ger röst åt både patient- och anhörigperspektivet i den pågående debatten. Frågan om dödshjälp är både etiskt och juridiskt komplex och väcker delade meningar inom vården. Denna debatt är högaktuell, inte bara i Sverige utan även i hela Europa.  Välkomna till ett samtal som utforskar gränsen mellan det juridiskt tillåtna och det som ibland känns mänskligt nödvändigt – ett samtal som både engagerar och är av stor betydelse för framtidens vård.